[SKRIVA] Re: [SKRIVA] annan snackis, ska humaniorastudenter få mindre studielån/stöd för att de är olönsamma?

  • From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
  • To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Sun, 3 Jul 2011 16:12:23 +0200

From: pellut@xxxxxxxxxxx
>> Jo, a-kursen i litteraturvetenskap upplevde jag ungefär så också, lite som 
>> litteraturhistorian man läser i skolan, fast mer detaljerat och avancerat 
>> (och med mer engagerade lärare). Sedan blir det allt mer vetenskapligt 
>> inriktat när man läser fortsättnngskurserna, mer intressant men kanske inte 
>> fullt lika underhållande. Fast man får ju också välja mer själv vad man 
>> tycker är intressant att ta redan på mer om.<<
  Nå, jag har iaf läst littvet-litteratur, typ avhandlingar och uppsatser inom 
ämnet, vanligen inom sf, fantasy och deckare. Har faktiskt läst ganska mycket 
sådant, så någon insikt har jag möjligen fått (förutom allmänna insikter om 
böcker från ett långt läsarliv).

>> Jag håller med om att det roligaste sättet att upptäcka litteratur är att 
>> upptäcka den själv. Det är så jag läser nu, sedan jag har lämnat 
>> universitetet bakom mig. Att få ut något av det jag läser behövde jag 
>> knappast någon kurs för, däremot känner jag att jag har fått en helt annan 
>> kapacitet att analysera det jag läser sen jag läst litteraturvetenskap. Nu 
>> när jag läser mestadels för nöjes skulle behöver jag oftast inte den 
>> vetenskapliga dimensionen i mitt läsande, men det är en kunskap som jag 
>> gillar att ha och som kommer till användning då och då.<<
  Jag har nästan aldrig fått några sådana insikter från littvetverk. En helt 
ANNAN fackboksgenre inom litteratur har varit mycket värdefullare. Jag har 
säkert läst 1-1,5 hyllmeter Hur-man-skriver-böcker. Böcker av författare som 
ger tips om skrivandets hantverk. Inte "dekonstruktionen" av text, utan 
KONSTRUKTIONEN av densamma.
  Och när man läser ser man: aha, här byts Point of View så att..., jo, den där 
dialogsnutten behövs för att... , där beskrivs inte X utan effekterna av X, 
osv. Mycket intressantare.
 
>> Vilken sort kultur som får mycket utrymme beror ju på var man tittar. 
>> Kultursidor i de stora tidningarna skriver mest om finkultur, medan internet 
>> är fullt av populärkultur (och allt annat också förstås). Min upplevelse av 
>> universitetet var att fin- och popkultur fick ett hyfsat likvärdigt utrymme, 
>> sen kan det ju givetvis se väldigt olika ut beroende vart man väljer att 
>> plugga. <<
  Det är ett relativt nytt fenomen. Det är först under senare år universitet 
och högskolor har börjatt ex ge kurser i sf, fantasy och liknande. Detta i 
motsats till USA där sådana kurser började bli vanliga någon gång i början på 
70-talet, ungefär. (T ex började Clarions välkända akademiska skrivarkurs för 
sf/f-författare någonstans i den vevan.)
  Jag kan dra en episod. En Välkänd Persson i sf-kretsar läste littvet på 
Sthlms Univ och ville skriva en avhandling om sf. Det fick han inte för "sf är 
ju inte litteratur!" (och då var det ändå en E N TIgerstedt som sade så, han 
som på 50-talet redigerat sf-antologin Morgondagens äventyr). Personen gick då 
till Lunds universitet: samma svar. Göteborgs univ: samma svar. Umeå. samma 
svar. Det har tagit otroligt lång tid för sf och annan populärlitteratur att 
vinna insteg i den här världen.
 
>> Jag tycker absolut vi behöver fler experter på finkultur, inte minst för att 
>> få in nya perspektiv och åsikter!<<
  Vänta nu! Det är ju "experter på finkultur" som under större delen av 
1900-talet satt agendan och utgjort nästan ALLA perspektiv och åsikter! Vi får 
inget nytt av att få ännu mer från dem som ockuperat scenen hela tiden. Vi 
behöver snarare mindre av dem, och mer från den breda, slagkraftiga 
populärkulturen.
  Min tes är att det är från populärkulturen som den viktiga kulturella 
utvecklingen kommer, det som är av betydelse för mänskligheten och vidgar våra 
vyer. Populäritet är detsamma som förmåga att nå ut och fånga en publik, det är 
att bevisa sitt värde, och utgör ett nödvändigt (om ej tillräckligt) kriterium 
för att vara av bestående värde.
  Ett exempel jag brukar nämna är USA. Denna stora, diversifierade nation är 
känd för att inte ha särskilt mycket av central kulturpolitik, utan kultur har 
uppstått på marknaden, dvs vad människor själva valt i skivbutiken, i biokön, i 
bokhandeln.
  Men ändå är det så att de flesta av 1900-talets otvetydigt viktigaste och 
värdefullaste kulturyttringar kommit från - just det, USA.
  Jazz, rock, pop.
  Deckare, sf, fantasy. (Litt och musik i viss mån också från England, men det 
finns en språklig/kulturell samhörighet med USA.)
  Film, TV.
  PC, Internet, datorspel.
  Och allt detta utan statlig kulturpolitik. Utan en massa kulturstöd.
 
--Ahrvid
 
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest 
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur 
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord 
på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor 
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / YXSKAFTBUD, 
GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) 

                                          
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts:

  1. Home
  2. skriva
  3. Archive
  4. 07-2011