Det finns ingen motsättning mellan informerande samtal och betyg eftersom man inte använder det ena istället för det andra utan både och. Tänk när man åker iväg och besiktigar sin bil, om bilen inte går igenom och det finns något fel som behöver åtgärdas för att fordonet inte ska utgöra en trafikfara, får man besked om vad som bör rättas till. Tänk om man inte fick det utan istället bara ett betyg? "Tyvärr, fröken, er bil fick underkänt. Betyg 2 av 10. Den behöver ha minst 5 för att gå igenom. Körförbud! Tack och adjö!" "Men, men , vad ska jag göra?" "Sjas iväg och lämna plats för nästa trafikant som ska få sin bil betygsatt." Nu har jag ju läst historia (fil. kand. i historia, diplom och allt :) Jag VET således att det inte alls handlar om att "peta på litet detaljer ibland". Historieforskning handlar i mycket om att tolka gamla texter, analysera skriftliga källor. Ett exempel: 1464 i september inträffade Ronneby blodbad. Svenska armén gick in i den då danska staden i Blekinge och hade ihjäl ett antal stadsbor. För detta finns tillräckligt med bevis i form av texter skrivna strax efter massakern, svenska och danska texter av olika slag. Fynd vid utgrävningar styrker påståendena. Styrkor ur Erik XIV:s här dödade Ronnebybor en viss dag. 4/9 1464.Däremot vet man inte hur många personer som dödats, inte ens på ett ungefär, det finns uppgifter om hur många i både danska och svenska källor men forskarna tror nu att både svenska kungen och danska uppgiftslämnare hade anledning att av propagandaskäl överdriva siffran. "Älven var röd av deras blod" ska Erik XIV själv ha låtit skriva. Men forskarna tvivlar på att svenske kungen var närvarande i staden. Och om det nu verkligen är så att alla RIKTIGT viktiga personer i historien var män, så som jag skrev innan, måste det naturligtvis visas fram i historieböckerna. Jag har inga etiska synpunkter på hur världen såg ut för hundratals år sedan. Jag levde inte för hundratals år sedan. Jag kan bara se den världen i det som lämnats kvar av den. Texterna som bevarats. Däremot kan jag ha etiska synpunkter på hur man idag väljer att framställa historien och jag föredrar en så fullständig bild som möjligt av det förflutna. Det är inte historieförfalskning att tala om att t ex Camille Claudell fanns, att hon var skulptör. Men man kan naturligtvis hävda att hon inte alls var någon "riktigt viktig" historisk person. När jag skrev om "vardagsliv" tänkte jag inte på "hus och härd"(det låter jättetråkigt, det skulle inte jag heller vilja läsa om). Jag menade det sk vanliga folkets historia som en del forskare har intresserat sig för. Det var också vad man tänkte sig att skolans historieundervisning borde fokusera på när jag gick i grundskolan. Bort med kungar(drottningar också) och årtal, man skulle lära sig om historien i stora drag och lite grand om hur allmogen försörjde sig. Jakt, jordbruk, redskap av ben och sten, redskap av metall... Själv skulle jag nu vilja läsa en kurs om klassiska slag och grotta ner mig i forntida krigsstrategi. Om jag bara kunde hitta en sådan läskurs vilket jag inte gjort ännu. ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).