[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Betyg behövs i skolan
- From: Ahrvid <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sat, 17 Jan 2015 07:43:06 +0100
Pia:
>> Syftet med grupparbeten i skolan är att unga ska få öva sig på att
>> samarbeta.Förmågan att fungera i grupp och att kunna samarbeta är något som
>> faktiskt efterfrågas på den svenskaarbetsmarknaden till skillnad från
>> förmågan att sitta stilla och hålla tyst.<<
Men att "öva sig på att samarbeta" gör nog skolbarn den naturliga vägen,
utan att skolan behöver lägga sig i. Det gör man på rasterna när man är ute och
leker, eller när man drar till fotbollsplan för att kicka litet läder.
Problemet med grupparbeten (enligt min erfarenhet iaf) är att de är
informationstunna. Minns från min skoltid att det var någon som tog över och
gjorde 75% av jobbet, ett jobb som dessutom gick långsammare då alla satt och
snattrade och slängde suddgummin och var allmänt okoncentrerade. Att sitta
still och koncentrera sig är en förutsättning för att lära sig saker.
Och att lära sig saker, att få in information i skallen, det torde vara
eftersökt, på arbetsmarknad och livet i allmänhet.
>> det har varit rakt på sak: "David behöver träna mer på
>> multiplikationstabellerna"
Det går också att misstolka. "Vad bra, då kan David RESTEN av matten bra!"
>> Exempelvis. Varifrån kommer de här näbbstövelteorierna om den nedflummade
>> skolan? ... Aldrig någonsin har någon av oss fått sitta och hålla våra
>> skolkamrater i handen och prata relationer.<<
För min del kommer de uppfattningar jag anfört från dels egen erfarenhet,
dels från att av och till ha följt skoldebatten.
Räknar man bort senare universitetskurser osv, var mycket av min lägre
skolgång under flum-70-talet just! I högstadiet lanserades flumreformer på bred
front, i form av ett politiskt förslag förkortat SIA (Skolans Inre Arbete).
Detta SIA var delvis obegripligt och skulle diskuteras av alla elever kors och
tvärs.
Och jag har iaf upplevt att sitta på golvet i ring och prata "sociala
relationer" (OK, vi höll inte handen). Det kom några jeppar till vårt
gymnasium med stickade tröjor och såvitt jag minns just näbbstövlar och skulle
bedriva ett guck de kallade "gruppdynamik". Det gick ut på att sitta på kuddar
på golvet och diskutera just "sociala relationer". Det såg ut ungefär som
barnprogrammen på TV vid den tiden och var bortkastat flum.
>> Frågan är hur viktigt det är att lära sig en del saker utantill (som de där
>> åarna i Halland). Om man inte förstår vad det betyder.<<
Jag tror det är viktigt. Det första och viktigaste steget till att förstå X
är att till att börja med *känna till X*. Har man ingen susning om vad X är
kommer man aldrig ens att kunna förstå det. Med inlärning av information
brukar också en hel del förståelse följa. På något sätt sipprar förståelse med
när man pluggar in "ren data".
F ö är det väl en definitionsfråga om man skall kalla det floder eller åar,
det där i Halland... Såvitt jag vet finns väl ingen officiell definition? En å
kanske pekar mot något litet mindre än en flod, men begreppen går in i varandra.
>> X går en yrkesutbildning. Snart är det ett stort viktigt prov. X pluggar som
>> en galning men har svårt att förstå en del teorier. X frågar sina lärare. De
>> kan inte svara. X frågar sina studiekamrater. Studiekamraterna svarar bry
>> dig inte om vad det betyder lär dig det bara utantill så klarar du provet.<<
När du nämner det vill jag passa på att notera att neddragning av gymnasial
yrkesutbildning kanske inte heller varit så lyckat de senaste 30 åren.
Jag tror f ö att det är ett utmärkt första steg att lära sig information
"utantill".
>>Under min skoltid flummade man till det och tyckte inteatt man skulle lära
>>sig någonting utantill som man kunde slå upp i ett uppslagsverk. Så inga
>>årtal, inga kungar, inga psalmverser och inte namnen på Israels tolv stammar.
>>Lagan, Nissan, Ätran, Viskan fastnade ändå. Till ingen som helst nytta för t
>>ex vilken av dem som rinner igenom Falkenberg visste jag inte förrän jag
>>googlade det nyss. Visk visk det är Ätran.<<
Fast det kan vara nyttigt i livet i allmänhet. Du kanske ser på "Landet
runt" att en ovanlig fiskart upptäckts i Ätran, och då kan det vara bra att
veta att den ligger i Halland. Kör du bil och passerar floderna får du bättre
uppfattning om hur långt du kommit på din färd. Du kanske pga av den kända
frasen (i mitt plugg tror jag vi hade det i annan ordning, som "Vi skall äta,
ni skall laga") inspireras till att komma på andra mnemotekniska ramsor, och
lär dig dem bättre om du lärt dig en tidigare.
Att inte lära sig viss grunddata, för att man kan "slå upp det" (idag
snarare "googla fram det") är dåligt. Kanske hör Hallands vattendrag inte till
det mest väsentliga, men det finns en hel del man bör kunna utan att behöva slå
upp det. Vilka partier sitter i riksdagen? Var ungefär ligger Norrköping? Är
järv ett djur som förekommer i Sverige?
Det är nyttigt att snabbt kunna göra någorlunda rimliga uppskattningar av
ditt eller datt. Och till det behöver man en viss uppsättning grunddata. En sak
som är sorglig idag är att yngre inte tycks kunna räkna i huvudet. Vad ungefär
är 102 x 13? Många plockar fram miniräknaren, men har man lärt sig att tänka
inser man att 102 x 13 inte bör ligga långt ifrån 1300. Min skolgång var nog
den sista generationen som iaf initialt klarade sig utan miniräknare. Istället
delades det ut *räknestickor* som vi fick lära oss (och på köpet fick vi en del
nyttig kunskap om logaritmer).
Skolan bör lära ut allmänbildning. Det är att ha en viss uppsättning
grunddata i skallen, som man kan använda utan att behöva slå upp det.
Några av mina tankar om en bättre skola:
* Betyg tidigare (som jag redan diskuterat).
* Mer katederundervisning (dito).
* Fler prov. (En sak kunde vara att låta varje prov vara mindre, men istället
ha fler av dem.)
* Främmande språk tidigare! (Mindre barn har lättare att lära sig språk.)
* Inte mer gymnastik, samhällskunskap o dyl (som det ojas om ofta), men mer
matematik och naturvetenskap - de ämnena är viktiga för svensk innovationskraft.
* Ordning i klassrummet. Inget stök, suddgummikastande m m.
* Fler direkta yrkeslinjer i nivån ovan högstadiet.
* Förändringar av lärarhögskolor och kursplaner, mot mer lärande och mindre
flummighet.
* En rolig grej som bör importeras från amerikanska skolor: Science Fairs. Jag
har aldrig hört om det i svenska skolor (det kan möjligen gå som externt
arrangemang i föreningen Unga Forskare). En "Science Fair" är när elever på en
amerikansk skola gör någon enklare utforskning av något vetenskapsämne, och
ställer ut det på ett bord, men några förklarande textpaneler. Och sedan har
man en minimässa, en Science Fair, i sin skola.
* Friskolor skall självfallet vara kvar. Enbart 15% av svenska skolor är
sådana, men deras blotta existens gör att kommunala skolor tvingas skärpa sig!
(Det går inte med överskottsförbud, "vinstförbud", för då vill ingen investera
i eller driva friskolor.)
* Lär ut grunder i programmering i skolan.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy,
kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen:
http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra
historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok:
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081462 /
Läs även AE i nya E-antologin E-Xtra Vildsint
https://bokon.se/ebok/vildsint_jens-stenman / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
