Förra sommaren drabbades trakterna mellan Ingatorp och Vetlanda av allvarliga översvämningar, nu är det Uppsala. Klimatpropagandister som Karin Bojs vid DN var snara med att skylla översvämningarna i Småland på "global uppvärmning" (trots att sommaren över hela Europa varit ovanligt kall); jag har inte läst något motsvarande om Uppsala, men det kommer nog. Förra årets översvämningar berodde egentligen på vanskötta vattendrag. Det har varit en långkörare under flera år på insändarsidan i Vetlanda-Posten, att kommunen och ansvariga privatpersoner måste dränera och bottensänka såväl Kvarndammen i Vetlanda (som är avrinningsområde för Emån) som vattendrag runtomkring. Den lokalpolitiker som drivit denna fråga är Lars-Olof Reinfeldt (MP), mestadels för döva öron ska tilläggas. En upprensning och bottensänkning av Kvarndammen var inplanerad till förra året, men beslutet frångicks. Landsbro är den lilla ort som drabbades allra värst av översvämningarna förra sommaren. Faktum är att orten har drabbats av mindre sådana varje vår så länge jag kan minnas. Efter förra sommarens katastrof blev det slutligen fart på de ansvariga, och den alltmer igenvuxna Linneån bottensänktes och rensades upp på lämpliga platser. Jag besökte mina föräldrar där i torsdags och kunde konstatera att detta var första våren jag sett i Landsbro utan att parken Kringelund eller ängar däromkring legat under vatten. Om man kollar upp bakgrunden till översvämningarna i Uppsala finns en god chans att förklaringen är densamma. Sverige håller på att chansera. Åker man runt i landet ser man saker som skulle vara otänkbara för 20-30 år sedan: förfallna skolor, busskurer överlupna av rost, tomma ruckel i centrum av städer och samhällen... De sista åren jag bodde i Stockholm och skulle med nattbussen, såg jag varje natt råttor springa i tunnlarna vid Slussen. Sedan millennieskiftet är tiggare en vanlig syn i Stockholm, medan de knappt existerade tidigare. Om man bara öppnar ögonen ser man att Sverige inte längre är bland de absolut rikaste länderna i världen. För övrigt har vi chanserat på så många andra sätt: Vi är inte längre någon idrottsnation att riktigt räkna med, vårt inflytande över FN och världspolitiken har krympt till en tummetott, forskning och teknik har gått i stå, den svenska skolan rasar kvalitetsmässigt i internationella jämförelser, svensk journalistik är en opportunistisk pinsamhet... Trots att vi så gärna vill fortsätta tro att vi är bäst i världen, har vi egentligen inte särskilt mycket att komma med. -- Rickard ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).