[SKRIVA] Re: Show och tell
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Tue, 15 Mar 2011 17:41:44 +0100
Anna S:
> Jag har precis läst om Shogun och tänkte då en del på detta. Det är ju en
> riktig mastodontbok från tiden innan ordbehandlare och datorer, och man
> märker att språket växlar väldigt mycket. Det är starkare och mer
> beskrivande i början (show) - mot slutet urartar det lite till oerhört
> mycket tell, mest för att komma vidare känns det som. Det är mycket i den
> här stilen... "Femtiotre samurajer sprang fram, fem dog direkt. Blackthorne
> avfyrade sin pistol och sprang vidare. Ytterligare sjutton dog i pilregnet.
> Yabu sprang förbi." I de senare delarna av romanen känns det lite som att
> läsa ett utförligt filmmanus eller ett nästan-färdigt romanmanus. Det känns
> lite märkligt att saker och ting beskrivs så kortfattat när boken kommer
> till sitt klimax.
Jag har inte läst Shogun (sett TV-serien, vill jag minnas) men jag misstänker
två saker:
1) Författaren hade en idé om hur lång boken skulle vara (kanske i form av
förhandsbesked till förlaget: "Vänta er si och så mång sidor") och började få
sid-brist mot slutet.
2) Vad gäller stridsscener, iaf med många inblandade, tror jag att det är bäst
med "tell" snarare än "show". Tell ger en bra övergripande bild av striden -
show låter blodet splattra i onödiga detaljer (och gör skildringen förresten så
lång att man tappar de stora sammanhangen).
Men generellt sagt var det förstås fullt möjligt att skriva långt även med
skrivmaskiner. Jan Guillou hävdar att han skrev om Hamilton med exakt tio
sidor/dag (vilket inte är en så hemskt hög takt), men det blir på ett år...2650
sidor! (Nu ägnade Guillou bara några veckor åt varje roman. Faktum är att de
först gick som tidningsföljetong och han skrev - enligt intervju - "löpande".
Han telefaxade in dagens tio manussidor till tidningen! Guillou skriver på
skrivmaskin.)
> Annars är det tyvärr som du säger att fler och fler börjar lida av
> ordbajsarsjukan, dvs att man använder många ord istället för rätt ord, eller
> använder många ord för att täcka över brist på handling. På senare tid har
> jag blivit mest upprörd över att upptäcka detta beteende hos Robin Hobb,
> vars tidiga serier och romaner jag tyckte väldigt mycket om, och såklart
> GRRM med den senaste delen av serien.
Hemingway (som jag dock läst ganska litet av - jag orkar inte med
nobelpristagare... :) lär vara en mästare på att använda *rätt* ord istf många
fler oprecisa ord.
Jag tror att novellen som form är en bra medicin mot ordbehandlarbajseri. En
novell *måste* vara ganska kort. Om man när man börjar inriktar sig på att det
skall bli 10, 20, 30 000 tecken max får man en annan inställning till ordval m
m. När jag skriver en novell och har en idé och grundintrig som jag vet duger
till just en novell hamnar jag helt naturligt på någonstans kring 15 000 tkn,
ibland mer, ibland mindre. Skall jag skriva en novell som får vara 6-7 000 tkn
- ett gångbart längdkrav i vissa sammanhang - får jag anstränga mig mer. Det är
ofta jobbigare att skriva kort än långt! Man får ransonera och tänka mer.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C
Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik
framtidsmiljö"! -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
