[SKRIVA] Re: Show och tell
- From: Anna Svensson <anna.h.svensson@xxxxxxxxx>
- To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
- Date: Tue, 15 Mar 2011 19:13:54 +0100
Den 15 mars 2011 17:41 skrev Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>:
>
>
> Anna S:
> > Jag har precis läst om Shogun och tänkte då en del på detta. Det är ju en
> > riktig mastodontbok från tiden innan ordbehandlare och datorer, och man
> > märker att språket växlar väldigt mycket. Det är starkare och mer
> > beskrivande i början (show) - mot slutet urartar det lite till oerhört
> > mycket tell, mest för att komma vidare känns det som. Det är mycket i den
> > här stilen... "Femtiotre samurajer sprang fram, fem dog direkt.
> Blackthorne
> > avfyrade sin pistol och sprang vidare. Ytterligare sjutton dog i
> pilregnet.
> > Yabu sprang förbi." I de senare delarna av romanen känns det lite som att
> > läsa ett utförligt filmmanus eller ett nästan-färdigt romanmanus. Det
> känns
> > lite märkligt att saker och ting beskrivs så kortfattat när boken kommer
> > till sitt klimax.
> Jag har inte läst Shogun (sett TV-serien, vill jag minnas) men jag
> misstänker två saker:
> 1) Författaren hade en idé om hur lång boken skulle vara (kanske i form av
> förhandsbesked till förlaget: "Vänta er si och så mång sidor") och började
> få sid-brist mot slutet.
>
Det finner jag vara en trolig anledning. Dessutom så började boken mot
slutet nå upp till det maximala antalet sidor som en pocketbok rent fysiskt
kan innehålla. Mitt pocketexemplar är lite drygt 1000 sidor, tryckt på rätt
så tunt papper! Efter en sisådär 700 väldigt välskrivna sidor så är det
förståeligt att killen behövde gå över till lite kortare prosa för att få
ihop historien innan han fick slut på plats. Det ger dock boken lite av ett
oavslutat slut, både handlingsmässigt och emotionellt. Marikos död får t.ex.
mindre utrymme i texten än när Blackthorne lär sig säga "wakarimasen".
> 2) Vad gäller stridsscener, iaf med många inblandade, tror jag att det är
> bäst med "tell" snarare än "show". Tell ger en bra övergripande bild av
> striden - show låter blodet splattra i onödiga detaljer (och gör skildringen
> förresten så lång att man tappar de stora sammanhangen).
>
En kombination är antagligen bäst, som i filmer när man växlar mellan
maffiga helikopter-svep över slagfältet och närbilder på blod och splatter.
För mycket överflygningar och man tappar kontakten med personerna som slåss,
för mycket närbilder på blod och man tappar de större sammanhangen.
/Anna
> Men generellt sagt var det förstås fullt möjligt att skriva långt även med
> skrivmaskiner. Jan Guillou hävdar att han skrev om Hamilton med exakt tio
> sidor/dag (vilket inte är en så hemskt hög takt), men det blir på ett
> år...2650 sidor! (Nu ägnade Guillou bara några veckor åt varje roman. Faktum
> är att de först gick som tidningsföljetong och han skrev - enligt intervju -
> "löpande". Han telefaxade in dagens tio manussidor till tidningen! Guillou
> skriver på skrivmaskin.)
>
> > Annars är det tyvärr som du säger att fler och fler börjar lida av
> > ordbajsarsjukan, dvs att man använder många ord istället för rätt ord,
> eller
> > använder många ord för att täcka över brist på handling. På senare tid
> har
> > jag blivit mest upprörd över att upptäcka detta beteende hos Robin Hobb,
> > vars tidiga serier och romaner jag tyckte väldigt mycket om, och såklart
> > GRRM med den senaste delen av serien.
> Hemingway (som jag dock läst ganska litet av - jag orkar inte med
> nobelpristagare... :) lär vara en mästare på att använda *rätt* ord istf
> många fler oprecisa ord.
> Jag tror att novellen som form är en bra medicin mot ordbehandlarbajseri.
> En novell *måste* vara ganska kort. Om man när man börjar inriktar sig på
> att det skall bli 10, 20, 30 000 tecken max får man en annan inställning
> till ordval m m. När jag skriver en novell och har en idé och grundintrig
> som jag vet duger till just en novell hamnar jag helt naturligt på
> någonstans kring 15 000 tkn, ibland mer, ibland mindre. Skall jag skriva en
> novell som får vara 6-7 000 tkn - ett gångbart längdkrav i vissa sammanhang
> - får jag anstränga mig mer. Det är ofta jobbigare att skriva kort än långt!
> Man får ransonera och tänka mer.
>
> --Ahrvid
>
> --
> ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy,
> kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR
> WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
> Om Ahrvids novellsamling Mord på månen:
> http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor
> förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"!
> -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
>
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
