[SKRIVA] RE: [SKRIVA] växthuseffekten och stavfel
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sat, 31 Oct 2009 11:32:21 +0100
From: dr.jagerbrand@xxxxxxxxx
> ledsen att jag är sen att svara i er uppvärmda debatt men tvärtemot vad
> som uppfattats har jag aldrig velat debattera dessa frågor i någon större
> omfattning, åtminstone inte på denna listan.
Jag tänkte ta upp några frågor som rör ämnet vetenskaplighet (och kanske i
någon mån västhuseffekten), men till båtnad för den som är ointresserad gör jag
ett större antal radbrytningar så kan man enkelt hoppa över, utan att riskera
att ens behöva se mitt inlägg. OK?
Men den som insisterar får gå ned i texten, fr o m nu.
>Det är också rätt typiskt att folk som uttrycker skepsis "inte tror på"
>växthuseffekten.
Men föreställningen om en människoskapad extra växthuseffekt bygger i hög
grad på tro, en tro skapad av tidens strömningar (mer om det strax).
> Att argumentera med vetenskapliga argument mot nästintill religiösa
> argument går lika bra som att förklara vad midnattsol eller blodpudding
> är för en japan.
Det bör gå utmärkt att förklara både midnattsol och blodpudding för en japan.
Vad skulle problemet vara?
> Med anledning av detta undrar jag: ifall Nils-Gösta Vannerberg bygger
> sina påståenden på vetenskap så borde de väl gå att hitta publicerade
> i de etablerade forskningstidskrifterna? Att publicera i en internationell
> forskningstidskrift innebär bland annat att artiklarna faktagranskas av
> flera peer-revieware (2-3 normalt sett) och måste därefter godkännas
> av en editor (eller flera). På det viset garanteras att forskningsartikeln
> håller tillräckligt hög vetenskaplig nivå för att publiceras
Jag är ledsen, men publicering eller peer-review är ingen kvalitetsstämpel,
bara ett fummelskydd.
Den RIKTIGA prövningen av om en tes håller är den efterföljande, ofta
mångåriga, vetenskapliga debatten.
Michael Manns famösa hockeyklubba var peer-reviewad. Först några år efteråt
lyckades McIntyre och McKitrick visa att hans temperaturkurva var ett
falsarium, baserad på algoritmer som automatiskt genererade hockeyklubbor och
körsbärsplockad data. (Det tog tid, då Mann vägrade att lämna ut sin grunddata,
och den fick återskapas.)
En Jan Hendrik Schön avslöjades som superfuskare med ett stort antal artiklar
om nanotecknologi, alla peer-reviewade. Exemplen är legio. En peer-revieware
kan omöjligen sitta och upprepa all forskning bakom en artikel, utan gör bara
en glorifierad fummel-check (att författaren inte får 2 + 2 till 3, t ex).
Jag vill också påpeka att forskningsvärlden, liksom samhället i allmänhet,
styrs av den populära tidsandan, gångbara åsiktstrender i tiden. Ett exempel är
den s k rasbiologin som florerade under förra seklets tidiga decennier, och
alla "visste" var sant. Den svenska staten inrättade t o m ett s k
rasbiologiskt institut och skickade ut forskare för att mäta skallarna hos
samer. Alla "visste" ju att det fanns stora skillnader mellan "människoraser"
(i själva verket är den genetiska skillnaden mellan olika människor mindre än t
ex mellan två olika populationer av schimpanser).
Idag är t ex miljörörelsen centralt för tidsandan. Alla "vet" att människan
"bara förstör jorden" och forskning som stödjer denna
begging-the-question-hypotes får prioritet och både publiceras mycket lättare
och går lättare igenom fummel-checken (förutom att de får hundratals miljarder
i forskningspengar, vilket i sig genererar en drivkraft mot att ta fram de
"resultat" som ligger i tidsandan). Forskning som stödjer föreställningar om
könsperspektiv prioriteras också. Alla läror som inleds med "post-" glider
mycket lättare igenom, vilket visas t ex av hur Alan Sokal kunde få en komplett
nonsens-artikel antagen av tidskriften Social Text.
> Så är inte fallet för Nils-Gösta Vannerberg. Tvärtom verkar Vannerberg inte
> publicerat
> en enda forskningsartikel inom det specifika ämne han debatterar i den
> "insändare"
> vi talar om.
Naturligtvis finns artiklar som stödjer Vannerberg. De är kanske litet färre,
för hans mindre populistiska synpunkter får ju kämpa mot tidsandans motvind,
men de finns.
Varför måste han personligen ha publicerat artiklar för att kunna debattera
saken, förresten?
> Angående klimatskepsis och dess motsats så finns mycket intressanta artiklar
> att läsa i Folkvett nr 4, 2008 och fortsättning i nr 1. 2009, se
> http://www.vof.se/
Notera också att de artiklarna fick bitande svar av debattens andra sida!
> Ahrvid: tack för ditt utlägg om litteratur och ämnet. Det var kul att
> läsa. Novelltävling på temat verkar intressant.
Tja, något på jorden-går-under-pga-ditt-eller-datt kunde vara intressant som
novelltävlingsämne!
> En sak som jag funderar mycket på är exempelvis den mänskliga evolutionen
> och framtiden. Kommer våra ökade andeler transporter och ett alltmer
> stillasittande liv göra att vi människor förlorar våra muskler och blir mer
> som amöbor (se filmen Wall-E).
Jag såg något rön om (minns tyvärr inte var) som hävdar att den mänskliga
evolutionen verkar ha snabbats upp de senaste tiotusental åren (även om den
ändå - det måste vi ha klart för oss - går oerhårt långsamt). Visserligen slås
inte genuppsättningar ut av att bäraren dör lika lätt (modern sjukvård m m),
men evolutionen baseras inte bara på det. Den baseras också på partnerval (ett
noggrannare urval av partners) och på urvalet av partners (idag kan ju
människan röra sig över hela världen inom loppet av några timmar, t ex, vilket
drastiskt ökar möjliga partnerval).
>Vad kommer övergången till förnybara energikällor att innebära?
Om något sådant genomförs, innebär det minimum några hundratal miljoner,
kanske miljarder, extra och för tidigt döda människor fram till 2100. En sådan
övergång vore nämligen en ekonomisk katastrof som kommer att försena ekonomisk
utveckling för den stora majoriteten människor som har det fattigt. Och
fattigdom dödar, framför allt i form av sjukdomar.
Stern-rapporten menade att det "bara" skulle kosta ett årligt tapp på 1% av
ekonomin, vilket innebär att jorden bara är *hälften så rik* som annars om en
dryg pensionsålder (mer exakt: på 69 år). Nu har Stern uttalat sig igen, och
säger att förlusten snarare blir 2% av ekonomin varje år, så nu sker samma
relativa välståndsförlust på bara drygt 30 år.
>Hur kommer klimatsäkringen av infrastrukturen att påverka samhället?
Vad som kommer att hända är - förhoppningsvis - att man i Köpenhamn antar
meningslösa "deklarationer" som låter bra men inte betyder något, och sedan
glömmer alla saken. Så "klimatsäkring" kan vi glömma.
Det är nämligen så att den otroligt blygsamma klimatändring vi sett de
senaste 150 åren (man brukar ta industrialismens början till utgångspunkt,
ungefär vid 1860), avstannat de senaste tio åren och de senaste åtta åren
förbytts i en svag men ändock temperaturminskning.
IPCC:s datormodeller har inte kunnat förutse detta. Det är som så att
datormodeller (grovkorniga som de är, för övrigt) har enorma begränsningar. De
funkar enligt principen skit-in/skit-ut. De visar det man förutsätter att de
skall visa. Så här fungerar de:
1. Man gör sin modell.
2. Man kör modellen.
3. Man testar om modellen "verkar" stämma genom att köra den mot ett sub-set
av sin data.
4. Modellen stämmer så gott som aldrig.
5. Så man tweakar (småändrar) i parametrarna och kör den igen.
6. Steg 2 till 5 upprepas ett mycket stort antal ggr, t ex 100 000-tals ggr,
tills modellen "verkar" stämma.
Men med detta "bevisar" man bara att modellen med skohorn kan klämmas in till
att visa ungefär det man redan vet. Prognosvärdet av modellen är mycket svagt,
faktiskt. För klimatet är det särskilt tre faktorer av betydelse:
1. Modellerna är grovkorniga. De har låg upplösning och bortser från massor
av faktorer. De flesta astronomiska faktorer (som sannolikt är dem som
*verkligen* styr klimatet) tas inte med, t ex.
2. Vi har jätteenorm databrist. Vi har t ex inte temperaturdata som täcker
hela jorden för mer än knappt 30 år tillbaka (då de första IR-satelliterna kom,
som kunde mäta också över haven, som är 70% av jordytan). Man sitter i stor
utsträckning och interpolerar och gissar data, utifrån "trädringar" (ett träds
växthistorik påverkas dock mycket av lokala förhållanden) och såvitt någon vet
genom att läsa av teblad...
3. Mycket inom klimatet har kaosegenskaper (småändring i indata ger stor och
slumpvis variation i utdata) vilket modeller är urusla på att hantera.
Ytterligare en sak om vetenskap: lekmän kan och skall ge sig in i debatten! Om
man är intresserad och har läst på litet, kan man mycket väl ta relevant
ställning i vetenskapliga frågor. Det beror på att vetenskap har, så att säga,
asymmetriska egenskaper.
Vi kan jämföra med algoritmerna för kryptering med s k oändlig fallucka. De
kan baseras på primtal, och att det är oerhört svårt att uppdela stora tal i
primtalsfaktorer. Beräkningarna är lätta att göra i ena riktningen, men oerhört
svåra att göra i andra riktningen (typ, superdatorer måste jobba i miljoner år
för det).
Vetenskap är också asymmetrisk. Att UTFÖRA forskningen är svårt, men att
bedöma om den är vettig eller ej är mycket lättare. Så fort Einstein kommit med
sina relativitetsteorier kunde alla ganska snart begripa: ja, men det där låter
vettigt, så är det nog (och snart kom också experimentella bevis). Men att
UTFÖRA arbetet med att ta fram kunskapen var ofantligt mycket svårare. Ingen
kunde göra Einsteins jobb, men alla kunde begripa det.
(Och det är ungefär samma sak med peer-reviewing. Man kan inte UTFÖRA
forskningen en gång till, men man kan kolla om det ser vettigt ut i största
allmänhet eller om forskaren fumlat.)
Det är i själva verket mycket farligt, om inte en intresserad allmänhet tar
ställning också i vetenskapliga frågor. Annars får vi ett obskyrt expertstyre,
som dessutom själv domineras av vanföreställningar om sin egen objektivitet,
när de i själva verket styrs precis lika mycket som hela samhället av
populistiska tidsandor. (Nu menar jag inte att all vetenskap styrs av
tidsandan. Vetenskap har en solid kärna, och sedan finns en massa flum i
kanten.)
--Ahrvid
_________________________________________________________________
Nya Windows 7 gör allt lite enklare. Hitta en dator som passar dig!
http://windows.microsoft.com/shop
Other related posts:
- » [SKRIVA] RE: [SKRIVA] växthuseffekten och stavfel - Ahrvid Engholm
