Rickard: >> Oavsett om man håller med dig eller inte i detta, är det ett uppenbart >> systemfel när ett litet parti på knappt 13% får sådant avgörande >> inflytande.<< Systemfelet, kan man argumentera, är psykologiskt: aktörer är så tankemässigt bundna vid sina grupper (partier) och deras antagna positioner att utrymmet för rörlighet begränsas. Men egentligen ligger felet djupare: bindningarna som stoppar rörlighet är inte enbart pyskologiska utan är inbyggt i konstitution och regler. Såsom riksdagen byggts upp är den skapad för att enbart fungera för definierade, sammanhållna partier. Det är t ex omöjligt att ställa upp som riksdagskandidat som privatperson! Det är viss skillnad mot t ex USA:s kongress, där det finns betydande rörelseutrymme för senatorer och kongressmän/kvinnor. Någon som är invald som demokrat kan mycket väl rösta med republikanerna, eller vice versa. Inför viktiga omröstningar sitter man och räknar hur många som stödjer den ena eller andra sidan och majoriteterna växlar från fråga till fråga. Kongressledamöter förväntas ta personlig ställning och inte blint följa sitt parti. En riksdagsledamot som röstar mot sitt parti blir utfryst, utslängd från riksdagslistan och kan t o m bli utesluten ur partiet (och det händer därför ganska sällan). En kongressledamot som röstar mot de flesta i sitt parti kan mycket väl bli omvald; det handlar om i fall avfallet kan motiveras framgångsrikt och är populärt i den egna valkretsen/hemstaten. >>Min egen radikala uppfattning är att ideologier är mer till skada än nytta, >>egentligen inte behövs eftersom det går utmärkt att identifiera och finna >>lösningar på samhällsproblem utan att bekänna sig till ideologi, och att >>partisystemet därför borde ersättas med något som närmar sig direktdemokrati. >>Istället för att rösta på partier skulle man t.ex. kunna rösta fram >>representanter (eller grupper av representanter)<< Jag tror att avskaffande av partier är oförenligt med föreningsfriheten. Partier uppstod, om jag inte minns historiken fel, först som informella grupper. (Ordet betyder ungefär "del", eller i utvidgad betydelse grupp såsom i "delmängd". Latinska rötter. Besläktat med "part", "partisk" och engelskans fest = "party", dvs en grupp som samlas för att ha kul.) Redan under frihetstiden i Sverige på 1700-talet hade vi hattpartiet och mösspartiet, men jag tror att det var mer informella gupper. Hatt- eller mösspartiet hade knappast partistyrelser, medlemsavgifter, partistämmor och hela apparaten. Redan namnen skvallrar om informaliteten. Hattarna var mer förnämna, och stod där med höga hattar. Mössorna var litet mer folkliga och namnet lär bero på att belackare anklagade dem för att "prata i nattmössan". Så länge det finns grupper som anser att de tycker ungefär likadant kommer det att finnas partier, antingen informella eller formella. Men det vore bra med större rörlighet. Valda ledamöter av församlingar bör ha större utrymme att ta personlig ställning och inte vara röstboskap under en partipiska! Valda bör ha större ansvar inför sina valkretsar, de faktiska väljarna. Flera av de förslag jag gav i ett tidigare inlägg skulle underlätta för att riksdagsledamöter att profilera sig, med åsikter som också avviker från de utopiska texter partiprogrammen utgör ( t ex om riksdagen hade färre ledamöter, ty med så många som 349 blir alla bara en anonym massa). En fördel med ideologier är att de ganska tydligt markerar hur någon tänker och man vet vad man har dem. Kallar sig någon miljöpartist vet man att det är stor risk att vederbörande börjar babbla om "hållbar utveckling", att alla måste tvingas att äta mindre animalisk föda och att bilar är den mest djävulusiska uppfinningen sedan giljotinen. >>en snarlik idé förespråkades redan 1943 av Simone Weil och uppmärksammades 25 >>okt i SvD Under Strecket: >>http://www.svd.se/kultur/understrecket/partierna-hindrar-oss-fran-att-tanka-sjalva_4042801.svd >> Nåväl, det är lika svårt att uppfinna TV:n en andra gång<< Man skulle kunna införa rätt för privatpersoner att kandidera till riksdagen. De kan kallas "oberoende" och kan ha valsedlar med endast det egna namnet på. Får de X andelar röster i valkretsen slår de ut partikandidater, förslagsvis de partikandidater som ligger röstmässigt sämst till på partilistorna (det finns alltid något parti som får sitt sista mandat med svagast marginal, och den kandidaten ryker; uppnår flera oberoende mer än X ryker näst svagaste partilistekandidat, osv). Men politokratins makt bygger på partisystemet, så de skyr ändringar som skulle utmana det. Framför allt tycker jag dock att räckvidden för det politiker kan sitta och styra och ställa med skall minska. Mer makt till medborgaren själv! Mer folkstyre m a o. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info www.skriva.bravewriting.com<http://www.skriva.bravewriting.com> / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9186081462 / Läs även AE i nya E-antologin E-Xtra Vildsint https://bokon.se/ebok/vildsint_jens-stenman / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).