I förordet till 1831 års upplaga av "Frankenstein" berättar Mary Shelley ur minnet -- ganska skralt 15 år senare, har det visat sig -- hur romanen föddes en regnig sommar i Schweiz 1816. Ett av de märkligaste avsnitten där är detta: "Many and long were the conversations between Lord Byron and Shelley, to which I was a devout but nearly silent listener. During one of these, various philosophical doctrines were discussed, and among others the nature of the principle of life, and whether there was any probability of its ever being discovered and communicated. They talked of the experiments of Dr. Darwin, (I speak not of what the Doctor really did, or said that he did, but, as more to my purpose, of what was then spoken of as having been done by him,) who preserved a piece of vermicelli in a glass case, till by some extraordinary means it began to move with voluntary motion." Lord Byrons italienske läkare John Polidori förde dagbok under denna tid, och där framgår att det snarare var han och Percy Shelley som diskuterade livsprinciperna under denna kväll. Den Dr Darwin som åsyftas är Charles Darwins på sin tid mycket berömda farfar Erasmus Darwin, vetenskapsman, filosof och poet. Däremot är det svårare att begripa vad som menas med "vermicelli" i citatet; det kan betyda både ett slags tunn spagetti och ett maskdjur, och i vilket fall blir det absurt. Mel Brooks drev med detta i en av de inledande scenerna i "Det våras för frankenstein", där en student ansätter Dr. Frohnkonsteen med frågor om Darwins experiment med en mask -- eller om det var en spagetti. Var det en död mask som Dr Darwin skulle ha förvarat i glasburken, och som sedan kom till liv? Men det står trots allt "a piece of vermicelli". En kreativ tolkning är att Mary Shelley egentligen menade att Dr Darwin hade förvarat en liten del av en mask i en glasburk, tills den växte och blev till en ny, fullständig organism -- vissa primitiva maskar har möjlighet till fullständig regeneration, som det kallas. En betydligt mer kreativ tolkning -- som jag inte heller läst tidigare och egentligen inte tror på, men är värd en fundering -- är att det samtal som Mary Shelley lyssnade till och kanske bara förstod hälften av, egentligen handlade om ett experiment där Dr Darwin påståtts ha skapat en homunculus. Idén om homunculus var i sin klassiska formulering att förvara mänsklig sperma i en kroppsvarm behållare under ett visst antal dagar, och därefter skulle en liten människa växa fram. Detta fick skenbart vetenskapligt stöd när man upptäckte spermien, som vid denna tid kallades vermicelli spermatici. Inuti dessa "vermiceller" tyckte sig vissa mikroskopister se fullständiga mänskliga foster, som växelvis benämndes homunculus och animalculi, som bara behövde rätt omgivning (i vanliga fall en kvinnas sköte) för att utvecklas till människa. Den italienske forskaren Lazzaro Spallanzani var kritisk mot denna teori och kallade dess förespråkare för "vermicellai". Erasmus Darwin diskutera denna idé och refererar till Spallanzani i Zoonomia. Här finns i övrigt en artikel om vermicellerna, homunclarna och Spallanzani: http://www.csub.edu/~ddodenhoff/biologyreport/rootsofmodernbiology.pdf -- Rickard ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).