En ny bok, Höjd över varje misstanke, av Paul Frigyes, kommer i dagarna ut och ifrågasätter en rad saker om Jan Guillous släkthistoria. Expressen har flera artiklar i saken: http://www.expressen.se/nyheter/jag-fragade-var-uppgiften-kom-ifran/ http://www.expressen.se/nyheter/i-registret-upptas-inte-charles-guillou/ http://www.expressen.se/nyheter/guillou-ar-ett-forsok-till-karaktarsmord/ http://www.expressen.se/nyheter/guillous-far-charles-om-uppgifterna/ Det är litet rörigt, men jag skall försöka sammanfatta (och kommentera). Vi har sedan tidigare divergerande uppgifter om hur det var på Janne G:s internatskola (men det kan vi hoppa över; hans mor har sagt att sonens uppgifter är överdrivna). Vi har också det här om att Janne G var betald agent för KGB (men där framkommer inget nytt - JG:s uppgifter om att han bara skulle skriva ett reportage saknar trovärdighet). På moderns sida är Guillous släkt från Norge, och tyskvänlig. Morfadern var uppvuxen i Tyskland och det hävdas att det på den sidan fanns nazister. Janne G kommenterar detta med att morfadern nog var "pro-nazist" men "inte rå-nazist". Far och farfar var franska diplomater. Den nya boken hävdar att det inte är sant att farfadern öppnade informationskontor i Stockholm för de Fria Franska styrkorna (motståndare till tyskarna) eller att denne blev ambassadör i Helsingfors. Ang det senare kommenterar JG med att förmodligen är en historia som "bättrats på" i släkten (farfadern blev handelsattache). Fadern, Georges, skall ha varit aktiv i de Fria Franska styrkorna och det verkar stämma - sista länken ovan har ett foto med fader Guillou i dessa styrkors uniform. Däremot förekommer varken farfar eller far i ett franskt register över motståndsmän, ett register på 60 000 namn. Här har jag en kommentar: bägge eller en av dem (fadern var med all säkerhet motståndsman) kan mycket väl ha varit motståndsmän UTAN att stå i ett register. "60 000" namn varslar om att registret är oerhört inkomplett. Det fanns många, många fler motståndare till Vichy-regimen (den franska samarbetsregeringen under kriget) än bara 60 000. Det fanns också ibland skäl för motståndsmän att inte ge sig till känna. Alla som sett "'Allå, 'allå 'emliga armén" (det utmärkta brittiska humorserien) vet att det fanns minst två grenar av motståndsrörelsen: den allmänna, och den kommunistiska. De grenarna var inte alltid helt kontanta med varandra. Ingen kunde veta vilken regim det skulle bli i Frankrike efter kriget, så det kunde vara bra för en del att hålla låg profil. Jag har f ö läst ganska mycket om Sverige under WWII och jag kan f n inte påminna mig om att det fanns ett infokontor för de Fria Franska i Stockholm. Fanns det måste det ha hållit mycket, mycket låg profil. Det hade blivit svåra diplomatiska förvecklingar med Berlin som Sverige ville undvika iaf fram till sent 1942 (tiden för Stalingrad). Det fanns dock infokontor för den legala norska regeringen (som satt i London) och där höll den svenska regeringen tyskarna stången. De Fria Franska styrkorna var helt enkelt de militära enheter Charles De Gaulle byggde upp i Storbritannien - bl a med de franska soldater som evakuerades från Dunkirk - och sedemera i den franska kolonier han lyckades ta över. När tyskarna invaderade Frankrike och det var tydligt att de skulle vinna flydde De Gaulle över kanalen och kunde via BBC sända trotsiga tal där han deklarerade att kampen skulle fortsätta. De Fria Franska styrkorna var inte jättestora (svårt att få tag på folk, Frankrike var ju ockuperat) men deltog i kriget, först i Nordafrika och senare i Frankrike. De tågade tillsammans med amerikaner in när Paris befriades (men det var förstås amerikanerna i praktiken ledde det hela; i Paris gjorde dock motståndsmän uppror relativt framgångsrikt dagarna innan befrielsen). Läs artiklarna om Jan Guillous släkthistoria och döm själva. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081462 / Läs även AE i nya E-antologin Sista resan http://www.welaforlag.se/ebok.htm#sistaresan / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).