Den 13 februari 2013 00:43 skrev Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>: > Ang det du säger i din essä (länken ovan) om kolonialismen vill jag nog > komplicera bilden en smula. (F ö var det ingen allmän depression 1860 till > 1897. Perioden präglades av rätt bra tillväxt, ibland avbruten av några sämre > år, t ex några år av 1870-talet.) De ekonomiska oroligheterna började på 1860-talet, men den stora krisen för västvärlden inföll 1873 och kallas "den stora paniken". Hela perioden från 1873 till 1896 betraktas som en återhämtningsperiod och brukar kallas "den långa depressionen". Att ekonomin under den perioden växte har av vissa skribenter (läs: Sven Lindqvist) utan koll på helhetsbilden tolkats som att det var en högkonjunktur, men i själva verket kravlade sig västvärlden upp från en ekonomisk kris som var värre än till och med 1930-talsdepressionen. Waldemar Ingdahl har skrivit en understreckare om saken: http://www.svd.se/kultur/understrecket/1873-ars-kris-satte-varlden-i-gungning_2463295.svd Judar utnämndes till syndabockar för krisen (eftersom de associerades med banker och finansvärlden) och legitimerade en växande antisemitism. Som en medveten politisk strategi för att stävja de ekonomiska problemen utvecklades imperialismen till en storindustri, och förtrycket av lokalbefolkningarna legitimerades genom att utveckla en rasistisk ideologi. Våldsamt förtryck, antisemitism, rasism och folkmord blev politiskt rumsrent, och var en direkt inspiration till 1900-talets totalitära regimer (marxistiska, nazistiska och högerextrema tillika). Denna teori lanserade Hannah Arendt redan 1951 i den klassiska boken "The Origins of Totalitarianism", som Sven Lindqvist och hans vänsteristiska vänner naturligtvis känner till men inte vill kännas vid eller låtsas om. Arendt hade inte mycket till övers för marxismen och var en stark kritiker (exempelvis i "On Violence", 1970) av den 68-rörelse som Lindqvist tillhörde. Arendts "The Origins of Totalitarianism" från 1951 räknas i engelskspråkiga länder som en av 1900-talets mest betydelsefulla böcker, så egentligen är det direkt störtlöjligt att Lindqvist själv och hans ryggdunkare låtsas som om han skriver något nytt och originellt i "Utrota varenda jävel". Det enda han gör är att ta Arendts historieskrivning som inte är smickrande för extremvänsterns självbild, förenklar den på ett vulgärt sätt och vinklar den till att bara handla om nazismen och holocaust. På det sättet blir man en akademisk celebritet och hyllad kulturpersonlighet -- i Sverige, och till och med på 2010-talet. / Rickard ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).