From: rickard.berghorn@xxxxxxxxx > De ekonomiska oroligheterna började på 1860-talet, men den stora > krisen för västvärlden inföll 1873 och kallas "den stora paniken". > Hela perioden från 1873 till 1896 betraktas som en återhämtningsperiod > och brukar kallas "den långa depressionen". Iofs använder en del beteckningar som "den långa depressionen" men den egentliga depressionen var 1873-1879. Perioden från strax efter mitten av 1800-talet fram till första världskriget var en stark tillväxttid, då och då avbruten av nedgång eller stillastående. Konjunkturcykler finns alltid. Vi kan slå upp vad Wikipedia säger om "the long depression", http://en.wikipedia.org/wiki/Long_Depression "The Longt Depression was a worldwide economic recession, beginning in 1873 and running through the spring of 1879." Så kan vi se de årliga tillväxtsiffrorna i industriproduktionen för de ledande tre ekonomierna, Tyskland, Storbritannien och USA (i den ordningen): 1850-talet - 1873: 4,3% - 3,0% - 6,2% 1873 - 1890: 2,9% - 1,7% - 4,7% 1890 - 1913: 4,1% - 2.0% - 5,3% Det är väldigt bra siffror, mellan 3 och 6%, undantaget en period för Storbritannien på strax under 2% (vilket torde kompenseras av annat, som jag kommer till). I mellanraden ingår depressionen 1873-1879 (som tyvärr inte särredovisas) men det är ändå på det stora hela hygglig tillväxt. Storbritanniens relativt sett svagare uppgång i industriproduktion, torde bero på att man där var först med industrialiseringen och därför hade ett övertag som också inneba att man relativt sett fick "färre låga äpplen att plocka" (en beteckning som betyder att i början av en utveckling går saker snabbt, man kan plocka "de låga äpplena" i fruktträdgården; med tiden måste man försöka plocka äpplena högre upp och det går långsammare). Men om vi tar fallet Storbritannien hade man också följande BNP-utveckling (dollar, 1960-priser) 1830 till 1890; senare siffror redovisas tyvärr inte: 8.2 10.4 12.5 16.0 19.6 23.5 29.4 Det sista ganska stora skuttet är från 1880 till 1890, en tid med relativt sett måttlig tillväxt i industriproduktion. Det gick bra för Storbritannien *även* om själva industriproduktionen växte långsammare än i senare industrialiserade länder, och förklaringen är sannolikt att *tjänsteproduktionen* ökade. Vi talar om bank- och finanstjänster, försäkringsbolag o dyl. Det var vid denna tid London blev världens oomtvistade ekonomiska centrum och pundet var "världsvaluta" (en position som tappades först i o m det dyra Första världskriget). BNP-tillväxt, inte blott industriproduktion, för Storbritannien skulle nog vara en bra bit bättre i den första tabellen. Det är väldigt svårt att se att hela perioden skulle ha varit en enda "lång depression". Men naturligtvis fanns perioder av nedgångar under den allmänna långa perioden från mitten av 1800-talet till första världskriget, som allmänt anses ha varit en betydande uppgångsperiod. > Att ekonomin under den > perioden växte har av vissa skribenter (läs: Sven Lindqvist) utan koll > på helhetsbilden tolkats som att det var en högkonjunktur Utan att nu ha koll på vad Lindqvist må ha sagt, innebar perioden på det stora hela en stark ekonomisk tllväxt. > själva verket kravlade sig västvärlden upp från en ekonomisk kris som > var värre än till och med 1930-talsdepressionen. Jag finner inte särstatistik för 1873-79, som var den stora problemperioden, men på det *stora hela* var det en stark uppgångsperiod, inte ekonomisk kris. De stora ekonomierna låg på ca 3-6% i tillväxt. > Judar utnämndes till syndabockar för krisen (eftersom de associerades > med banker och finansvärlden) och legitimerade en växande > antisemitism. Som en medveten politisk strategi för att stävja de > ekonomiska problemen utvecklades imperialismen till en storindustri, > och förtrycket av lokalbefolkningarna legitimerades genom att utveckla > en rasistisk ideologi. Jag förnekar inte att antisemitism utvecklades och att kolonialismen innebar olika grader av förtryck (det finns grader i helvetet; britterna tenderade att vara litet mildare än t ex belgarna genom kung Leopold, för att göra en jämförelse). Däremot tror jag att kolonialismen hade mindre betydelse, än vad en del andra må hävda, i den ekonomiska utvecklingen. De ekonomiska incitamenten var mindre än vissa antar, i och med att blott råvaror har en mindre andel i värdekedjan. Värdeökning kommer till allra största delen i *bearbetning* av råvaror. Min förklaring för kolonialismen är helt enkelt nationell chauvinism, att skaffa sig mycket kartfärg, en "plats i solen". Vi kan notera anförd wikipediasida som råkar ha med Sverige (utan kolonier!) 1873-1890, 1890-1913. Årlig tillväxt i industriproduktion: 3.1 resp 3.5 > Arendts "The Origins of Totalitarianism" från 1951 räknas i > engelskspråkiga länder som en av 1900-talets mest betydelsefulla > böcker, så egentligen är det direkt störtlöjligt att Lindqvist själv > och hans ryggdunkare låtsas som om han skriver något nytt och > originellt i "Utrota varenda jävel". Det enda han gör är att ta > Arendts historieskrivning som inte är smickrande för extremvänsterns > självbild, förenklar den på ett vulgärt sätt och vinklar den till att > bara handla om nazismen och holocaust. På det sättet blir man en > akademisk celebritet och hyllad kulturpersonlighet -- i Sverige, och > till och med på 2010-talet. Jag håller allmänt med om att Lindqvists intellektuella insatser är synnerligen blygsamma. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! Nu som ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081462 / Läs även AE i nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på SF-Bokhandeln! - och nya E-antologin Skottdagen, http://www.elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081454 / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).