[SKRIVA] Arbetarlittartikeln
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Fri, 23 Oct 2009 15:07:01 +0200
<CAAA85A3C27544B5ACEAF0DE2CA011E7@ACER>
Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable
MIME-Version: 1.0
From: zenzat@xxxxxxxxx
> Det verkar som om attachment inte funkar. D=E4f=F6r s=E4nder jag om texte=
n
> inklistrad.
Attachments skall inte funka p=E5 SKRIVA. Men m=E4rkligt nog verkar det s=
om du lyckades skicka n=E5got slikt. Jag f=E5r g=E5 in och kolla listinst=
=E4llningarna (n=E5got jag alltid drar mig f=F6r d=E5 Freelists admin-gr=E4=
nssnitt =E4r b=F6kigt=2C sv=E5rt att hitta i osv) s=E5 att attachments fort=
s=E4tter att vara f=F6rbjudna. Det handlar bl a om att bifogade filer kan r=
ymma virus m m=3B dessutom =E4r attachments on=F6diga.
> Redan tidigt uppstod en mots=E4ttning mellan de socialrealistiska
> arbetarskildringarna och underh=E5llningslitteraturen. Ut=F6varna av det
> f=F6rstn=E4mnda h=E4vdade att underh=E5llningslitteraturen var ett ogr=E4=
s som skulle
> utrotas. Kring 1910 tog det sig uttryck i arbetarr=F6relsens kamp mot Nic=
k
> Carter-litteraturen=2C en kamp som vanns i s=E5 m=E5tto att Nick Carter f=
=F6rsvann=2C
> men det var en Pyrrhus-seger. Felet med Nick Carter ans=E5gs vara att dec=
kare
> var osund l=E4sning f=F6r arbetarklassens barn och kunde leda dessa ut p=
=E5
> farliga stigar.
Jag skrev en g=E5ng en artikel om Nick Carter-striden i DAST Magazine. De=
t finns en bra bok i =E4mnet av Ulf Boethius.
=20
> Fr=E5n motst=E5ndarnas sida anv=E4ndes det nedv=E4rderande begreppet
> "kolorerade veckotidningar" om dessa tidskrifter och 1947 kom en ny v=E5l=
dsam
> attack fr=E5n arbetarf=F6rfattarnas sida.
Ja=2C det =E4r m=E4rkligt hur intensivt man attackerade "den kolorerade v=
eckopressen". Vi har ju =E4n idag effekterna av s=E5dant=2C i form av uppde=
lningen i "finkultur" och "fulkultur".
En s=E5dan uppdelning anser jag skadlig. Det =E4r inget fel med underh=E5=
llning! Det tragiska=2C f=F6r "finkulturens" f=F6rk=E4mpar=2C =E4r de st=E4=
ndigt f=F6rlorar. Det visar sig n=E4mligen hela tiden att den kultur som =
=F6verlever=2C det =E4r den breda=2C underh=E5llande kulturen. (Inte allt=
=2C f=F6rst=E5s=2C men den *b=E4sta* av den breda kulturen =F6verlever och =
blir morgondagens klassiker.)
=20
> Detta behov att inte bara h=E4vda socialrealismen p=E5 bekostnad av
> underh=E5llningslitteraturen utan ocks=E5 kr=E4va utrotning av motst=E5nd=
arsidans
> alster torde delvis ha haft att g=F6ra med ett prolet=E4rt minderv=E4rdes=
komplex
En intressant tanke!
=20
> Harry Martinsson=2C den kanske mest prolet=E4re och finaste ordbetvingare=
n
> av arbetarf=F6rfattarna=2C liksom Eyvind Jonson=2C en n=E4rmast =F6vertyd=
lig anh=E4ngare
> av demokratiska v=E4rden=2C l=E4t sig b=E5da v=E4ljas in i denna i ordets=
ursprungliga
> bem=E4rkelse klart fascistoida (korporativistiska) maktfaktor som lever i
> symbios med monarkin och det ledande kulturella och politiska skiktet i v=
=E5rt
> land.
Jag definierar inte fascism som BARA "korporativism" - det =E4r mycket me=
r. D=E4rmed blir det minst sagt tveksamt att definiera Svenska Akademien so=
m "fascistisk".
=20
> Den h=E4r gr=E4nsen mellan socialt inriktad arbetarlitteratur och osund
> underh=E5llningslitteratur omhuldas =E4ven i dag i vissa kretsar. Emil Ha=
gstr=F6m
> och Helmer Grundstr=F6m var tv=E5 av de s=E5 kallade Klara-bohemerna=2C s=
om ofta
> f=F6rekom i bland annat tidningen "Lektyr". Jag skulle gissa att Emil Hag=
str=F6m
> delvis f=F6rs=F6rjde sig p=E5 att skriva i just "Lektyr". Helmer Grundstr=
=F6ms
> biografiker ans=E5g s=E5 pass sent som f=F6r n=E5got =E5r sedan att mycke=
t av det som
> f=F6rfattaren skrev i den kolorerade veckopressen inte =E4r v=E4rt att tr=
ycka om.
Helmer Grundstr=F6m =E4r intressant! Han kom fr=E5n min mors hemkommun (D=
orotea) och har nyligen f=E5tt litet revival=2C med novellsamlingar och en =
stor biografi. Tack vare Bertil=2C som jag f=E5tt en del gamla veckotidinga=
r av=2C har jag ocks=E5 l=E4st en del av hans novellistik i "den kolorerade=
veckopressen". De novellerna var varken b=E4ttre eller s=E4mre =E4n det so=
m senare valts ut till novellsamlingar.
=20
> Det =E4r s=E4kert en riktig iakttagelse men inneh=E5ller samtidigt det ga=
mla
> vanliga s=E4tt att resonera. F=F6r vad =E4r "betydande litteratur" f=F6r =
ett djur?
> Om det =E4r litteratur som p=E5verkar m=E4nniskor=2C f=E5r dem att =E4ndr=
a uppfattning=2C
> bekr=E4ftar deras livsh=E5llning eller som h=E4vdar en viss socialistisk =
ordning?
> Eller vad=E5? Litteratur som passar Greiders privata preferenser? Precis =
som
> f=F6rr?
> Luddiga begrepp om vad som =E4r bra och d=E5ligt har kulturdebatt=F6rerna
> alltid sv=E4ngt sig med och Greider g=F6r s=E5 =E4ven han. Det finns myck=
et att l=E4ra
> av popul=E4rlitteraturen=2C inte bara vad betr=E4ffar sociala f=F6rh=E5ll=
anden utan
> =E4ven vad betr=E4ffar ber=E4ttarteknik=2C f=F6rm=E5gan att strukturera b=
er=E4ttelser=2C
> monologer=2C dialoger=2C handling och intrig=2C vilket =E4r sidor d=E4r
> arbetarlitteraturen ofta var svag n=E4r det begav sig.
Det =E4r sant att det =E4r sv=E5rt att definiera "god litteratur".
Ytterst handlar det bara om smack och tycke. Spr=E5k=2C som litteratur by=
gger p=E5=2C =E4r en oerh=F6rt komplex sak och l=E5nar sig s=E4llan till ob=
jektiva kriterier. Att n=E5got =E4r felstavat och ogrammatiskt =E4r i stort=
sett de enda *objektiva* kriterier som finns...
Jag tror att "dissande" (som det heter) av "billig underh=E5llning" =E4r =
ett misstag. Det h=E5ller tillbaka kulturell utveckling - och m=E4nniskan s=
j=E4lv vill faktiskt ha underh=E5llning.
Om vi ser p=E5 vad de stora kulturella bidragen kommit fr=E5n de senaste =
hundra =E5ren =E4r det framf=F6r allt fr=E5n USA=2C detta m=E5ngkulturella =
(vilket ocks=E5 hade med saken att g=F6ra!) samh=E4lle som inte brydde sig =
om att bygga upp n=E5got snobbkulturell f=F6rh=E5llningss=E4tt. D=E4rifr=E5=
n har vi f=E5tt:
* Jazzmusiken=2C som i b=F6rjan ans=E5gs som ett hot och "negermusik fr=
=E5n de djupa djunglerna". Numera anses jazz vara avancerad konstmusik. Man=
delar ut fina priser till de b=E4sta jazzmusikerna=2C och analyserar jazz =
ungef=E4r som opera. Kom fr=E5n USA=2C i m=F6tet mellan "svart" och "vit" m=
usik.
* Rockmusik=2C som f=F6rst=E5s ocks=E5 var ett j=E4ttehot. Elvis the Pelv=
is f=F6rst=F6rde ungdomen=2C och de l=E5ngh=E5riga beatlarna borde klippa s=
ig och skaffa ett jobb. Sent omsider har =E4ven rocken b=F6rjat kl=E4ttra u=
pp=E5t p=E5 kulturstegen. Kom ocks=E5 fr=E5n USA=2C och i viss m=E5n Englan=
d (den anglosaxiska sf=E4ren)=A8.
* Film=2C i form av Hollywood=2C och TV - de b=E4sta TV-serierna =E4r f=
=F6rst=E5s amerikanska.
* "Pulplitteratur"=2C i form av deckare=2C science fiction m m. =C4ven h=
=E4r ofta med bist=E5nd fr=E5n Storbritannien (den anglosaxiska kultursf=E4=
ren har alltid str=E4ckt sig =F6ver Atlanten=2C "tv=E5 l=E4nder =E5tskiljda=
av ett gemensamt spr=E5k" som det heter)=2C m=E5nga deckardrottningar =E4r=
ju britter (Christie=2C Sayers) och Sherlock Holmes=2C v=E4rldens mest k=
=E4nde detektiv=2C var ju britt. Amerikanerna uppfann =E5 sin sida den h=E5=
rdkokta deckaren. En del av "pulplitteraturen" b=F6rjar nu tas till n=E5der=
.
* Internet=2C persondatorn m m kommer f=F6rst=E5s fr=E5n USA=2C med allt =
det medf=F6r i form av kulturell utveckling (vi har bara sett b=F6rjan av d=
et =E4nnu).
Medan "finkulturen" i Europa gr=E4vt ned sig i f=F6rsvarsst=E4llningar ha=
r den hemska popul=E4rkulturen er=F6vrat v=E4rlden=2C och det =E4r den som =
vunnit! F=F6rutom att man i USA hade en entrepren=F6rsanda och st=E4ndigt v=
ille testa gr=E4nser=2C och haft nytta av den kulturella sm=E4ltdegeln som =
kommit fr=E5n all invandring=2C har amerikansk historia en s=E4rskild drama=
turgisk =E5dra - som jag tror ocks=E5 =E5terspeglar sig i den amerikanska k=
ulturens framg=E5ngsrecept.
USA grundades genom h=E5rda konfrontationer. Den amerikanska reovlutionen=
=2C inb=F6rdeskriget=2C "er=F6vrandet av v=E4stern"=2C osv. Detta leder til=
l att man betraktar tillvaron dramaturgiskt och kampen mellan gott och ont =
blir viktigt i konstn=E4rliga framst=E4llningar. Amerikaner har skaffat sig=
en intuitiv k=E4nsla f=F6r dramaturgi
Kritiker talar om "amerikansk kulturimperialism"=2C men de finkulturella =
kretsarna i Europa f=E5r skylla sig sj=E4lva. Vi har legat efter och motarb=
etat kulturen genom att motarbeta "billig underh=E5llning". Europeisk film=
=2C t ex=2C jobbar ju i motvind om det skall vara "konstn=E4rliga" filmer i=
svartvitt av socialrealistiskt snitt. Vi f=E5r pusha ut film p=E5 marknade=
n genom omfattande "filmst=F6d". I USA vet man inte ens vad "filmst=F6d" =
=E4r - filmen m=E5ste s=E4lja=2C annars funkar det inte.
> En g=E5ng utgjorde arbetarlitteraturen en v=E4sentlig del av den
> kulturella tillvaron. Men i takt med att arbetarr=F6relsen och d=E5 fr=E4=
mst
> socialdemokratin de facto genomf=F6rt sin historiska uppgift=2C om man s=
=E5 v=E5gar
> uttrycka sig lite vulg=E4rmarxistiskt=2C samtidigt som krafterna till h=
=F6ger om
> socialdemokratin gjort r=E4ttning mitten och accepterat v=E4lf=E4rdssamh=
=E4llet=2C s=E5
> har arbetarlitteraturen alltmer f=F6rlorat fotf=E4stet. De som klamrar si=
g kvar
> g=F6r ett nostalgiskt intryck. Sekteristiskt =E4r kanske ett f=F6r starkt=
ord=2C men
> det handlar tydligtvis om en subkulturell f=F6reteelse. Och n=E4r det kom=
mer
> till kritan beh=F6ver naturligtvis ett levande samh=E4lle subkulturer av =
skilda
> slag som berikar helheten.
Intressant analys!
=20
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / G=E5 med i SKRIVA - f=F6r f=F6rfattande=2C sf=2C fanta=
sy=2C kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx=2C subj: subscribe) YXSKAFTBUD=
=2C GE V=C5R WCZONM=D6 IQ-HJ=C4LP! (DN NoN 00.02.07)
=20
_________________________________________________________________
Nya Windows 7 - Hitta en dator som passar dig! Mer information.=20
http://windows.microsoft.com/shop=
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
