[SKRIVA] Sverige 50 år i rymden
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
- Date: Wed, 19 Oct 2011 22:14:15 +0200
Det är klart jag skulle på Tekniska Museets jubileumstillställning "Sverige 50
år i rymden". Har skrivit mycket om rymden (t ex på sistone i samlingen Mord på
månen) och var drivande i Svenska Rymdrörelsen. Faktum är att den första jag
stötte på vid registreringsbordet var en dam som läst Mord på månen! Hon hade
köpt ett signerat ex när jag förra året var på ett föredrag med Christer
Fuglesang.
Först var det cocktailparty med bubbeldryck och småmat. Såg Kerstin Fredga och
växlade några ord med svensk rymds nestor, Sven Grahn, som varit med *nästan*
hela tiden.
De första svenska sondraketerna sköts upp 1961 i Norrland (därav
50-årsjubileet) och Grahn var med som ung volontär år 1962. Ett antal
riksdagsmän var där, då man bildat något kallat Riksdagens Rymdgrupp
(tvärpolitisk) med syfte att främja rymdutveckling och man har hittills fått
50-talet medlemmar. Flera i riksdagens rymdgrupp var där.
Efter drinkar och mingel blev det miniföredrag och paneldebatt. Lennart Rybeck
som varit med från början talade om de första stapplande stegen i svensk
rymdutveckling, t o m litet före 1961 med bildandet av Svenska Rymdkommittén
1959. Då fanns också något kallat Svenska Interplanetariska Sällskapet, som jag
sett omnämnas i sf-fanzinen från den tiden (och som sålunda hade en smula
sf-intresse). Sverige fick i början bistånd av en rymdintresserad amerikansk
överstelöjtnant, Bill Houston, som hjälte oss att köpa in amerikanska
höghöjdsraketer för de första raketskotten.
Därefter talade svenska Rymdstyrelsens Maria Nilsson och påpekade att rymden
numera var en del av vår vardag. Resursövervakning. Väderspaning. GPS. Och
mycket mer.
Journalisten Lotta Gröning (känd från TV-soffor) var moderator för påföljande
panel och inledde med att erkänna att hon var en stor rymdfan, och tyckte vi
skulle satsa mycket mer på rymden! "Rymden är en fantastisk bransch. Synd bara
att det är så få som vet om det!" Trevligt att höra.
Paneldebatten böljade litet fram och tillbaka, och jag tror inte jag korrekt
uppfattade allas namn. Men jag gör några små nedslag.
Sven Grahn påpekade att första gången rymden fick en rejäl skjuts i Sverige var
med den borgerliga regeringen 1978 som höjde anslagen rejält. Det var i en tid
då annan industri gick på knäna (det var t ex varvskris). Sedan dess har
anslagen långsamt urholkats, eller som Grahn sade: "Någon högre tankeverksamhet
/kring nyttan med rymden/ har inte bedrivits sedan dess." Det var en tid då
många av företagen bildade egna rymdbolag, som t ex Saab Space och vi byggde ut
möjligheterna att ta ned och sälja satellitbilder. De första stegen mot svenska
satelliter togs också, t ex Tele-X och senare Viking (jag var på Rymdbolagets
vaka 1986 i Solna och såg Viking skjuts upp via länk från Sydamerika!).
En annan panelist påpekade att rymden ger rätt mycket för insatta pengar.
Rymdverksamhet har hårdare kravspecifikationer vilket driver på utvecklingen.
Man går också numera mot billigare och effektivare rymdprojekt, t ex med
mikrosatelliter. Vi uppnår även ett enormt kunskapslyfta i astronomi och
kosmologi, exempelvis med upptäckandet av extrasolära planeter - f n drygt 600
stycken!
Ytterligare en panelist påpekade att rymden också alltid haft militära
aspekter, och att t ex spionsatelliter drivit på mycket utveckling. NASA har
gjort nya marslandare billigare och smartare än tidigare generationer. En
intressant utveckling är att Europa börjar bli duktigare på elektronik än
amerikanerna. USA byter idag gärna ut sin gamla elektronik mot europeisk dito.
ESA har t ex blivit bra på "mikrosatelliter".
Grahn bröt in och sade att rymdutveckling kan motiveras genom att den ger en
"teknisk push" och en massa spin-off. Totalt sett har militära satelliter under
rymdåldern bara varit kanske 40% av alla satelliter.
Någon påpekade att satelliterna hade ett stort värde i klimatforskningen. Den
har hittills haft ganska dåligt med primärdata (vilket undertecknad alltid
påpekat och kritiserat!) men med nya satelliter och data från en del som varit
uppe ett tag växer datamängden.
En dam som heter Cecilia Hertz berättade om sitt rymddesignföretag. Jag tror
jag läst om det i div artiklar. Bl a har man samarbetat med NASA. Det gäller
att göra utformning av rymdstationsinredning. Exempelvis har hon talat med
Scania, med utgångspunkten att hur chaufförerna kan leva dagar i sträck i sina
långtradarkabiner i mycket påminner om hur astronauter skall leva på trånga
utrymmen!
Sven Grahn var som väntat rätt aktiv i panelen och gjorde ett inpass om att det
var dags att utveckla ny teknologi för att rejält minska
uppskjutningskostnaderna. Under den moderna rymderan har man lyckats sänka
kostnaden med kanske bara faktorn två. Det behövs en kostnadssänkning med
faktorn tio eller mer. Mer minityriasering, effektivare material m m kan spela
en viktig roll.
Det talades en del om att svenska politiker kanske får ett nyvaknat
rymdintresse. Riksdagens nya rymdgrupp är en indikation. Rymden är så
mångskiftande och berör en massa områden av stor vikt (grundforskning, väder,
jordresursövervakning, kommunikation, navigation/GPS, t o m kulturen). Det
påpekades att det var konstigt att det svenska försvaret var så ointresserat av
rymden. En panelist menade att det berodde på att utveckling av t ex en
spionsatellit skulle kosta många miljarder - Grahn kontrade med att då
försvaret gjorde av med 100 mil/dag, skulle han bara behöva en veckas budget på
sig för att ge försvaret en mycket hygglig spionsatellit...
Flera av panelisterna talade om att det behövs nya *visioner* om
rymdutvecklingen. Jag tycker att det finns många goda visioner inom t ex
science fiction-författarnas skrå, men det gäller att göra dem verkliga också.
Efter miniföredrag och paneldebatt blev det kaffe och kakor. Jag tog en sista
sväng på rymdutställningen "NASA - A Human Adventure" (som nu är på slutsteget,
öppen till början av november) och växlade därefter några ord med t ex
Rymdbolagets (fast man kallar sig nu Swedish Space Corporation) Johan
Marcopoulos som är en fan av Herge och Tintin som i ett berömt seriealbum reste
till månen. Det var en ganska realistisk skildring, välresearchad av Herge, som
jag själv också haft mycket nöje av.
Jag pratade med chefen för Rymdbolagets tidigare satellitdivision, som nu i år
faktiskt sålts av till tyskarna. Bakgrunden till försäljningen är den
ekonomiska krisen från 2008 och framåt. Satellitdivisionen (som faktiskt varit
mycket framgångsrik, med mer än halvdussinet egna satelliter!) drabbades av
beställningsras. I ett läge hade man order för 4 miljarder och efter div
avbeställningar låg man på 7-800 miljoner... Ett sådant tapp är det få som kan
ta och då kom tyskarna i princip in som räddare. Forskning, utveckling och alla
anställda är kvar i Sverige, iaf tills vidare, så i princip var det en både
nödvändig och bra affär.
En sak som saknades i paneldebatten var diskussion om framför allt Kinas
kommande roll i rymden, och i viss mån Indien (som också har ett ambitiöst
rymdprogram). Kina har skjutit upp egna bemannade rymdkapslar, satsar på en
rymdstation och talar om en månlandning kanske omkring 2020. Från en höjdare i
rymdbolaget - missade tyvärr namnet - fick jag veta något som jag varit
omedveten om:
USA, Europa och även Ryssland är till stora delar *förbjudet* att samarbeta med
Kina inom rymdutveckling. Skälet är att Kina sedan länge står på USA:s
teknikembargolista. Det är förbjudet att exportera rymdteknologi till Kina, och
det förhindrar det mesta utbytet. Mycket central rymdteknologi är amerikansk,
och det måste Europa ansluta sig till och indirekt även Ryssland. (Däremot är
det inget hinder med teknologiutbyte mellan USA och Ryssland - där är det öppna
spjäll. Amerikaner och ryssar har tätt rymdsamarbeta sedan ett par decennier,
men inte heller ryssarna får vidareexportera amerikansk rymdteknologi till
Kina.)
Jag utbytte även några ord med Kerstin Fredga om det här med en svensk
"spaceport" i Kiruna, som kan komma några år efter att Virgin Galactic nu
invigt sin första spaceport i USA (för ballistiska rymdturismresor). Hon tyckte
att det lät jättespännande, men vi får se hur det går. Kanske måste den
ekonomiska krisen lätta litet.
Men jag tror att rymdsatsningar, som kostar småsmulor (promillen av länders
BNP), har så pass stor potential både i ny kunskap och utveckling av ny
teknologi, nya tillämpningar för konsumentmarknaden, jordresursövervakning m m
- att det måste vara bland det mest lönsamma man kan satsa på.
Och jag tror att en stor majoritet av kvällens kanske 150 inbjudna håller med.
Ge oss 50 nya ännu mer uppåt- och framåtblickade rymdår. Vid utgången fick jag
en rymdkasse av Rymdbolaget, med Christer Fuglesangs praktbok Människan i
rymden som inkluderar en DVD.
En trivsam och lärorik kväll i rymdens tecken var det!
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord
på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor
förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / Läs AE i
nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på
SF-Bokhandeln! / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Sverige 50 år i rymden - Ahrvid Engholm
