Så här i god tid efter jul/nyår har jag mer tid att skriva rapporter från div saker bevistade (dec var annars ganska fulltecknad - hann inte ens täcka Kapten Stofils julfest). Och den senaste är Rumänska Kulturinstitutets kväll om Förintelsen. Inbjudna till debatten var bl a SvD:s kulturchef Kaj Schueler, författaren Elisabeth Åsbrink, förintelseöverlevaren Heidi Fried - och Steve Sem-Sandberg. Steve har jag ett särskilt förhållande till, sf-orienterat, komplicerat men idag inte infekterat. Mer strax. RumKultInst skall ha en eloge för att man arrangerar program om Förintelsen, nu nära 67:e befrielsedagen för Auschwitz (och 100:e fördelsedagen för Raoul Wallenberg). Jag vet inte vad instituechefen Dan Shafran har för personlig inställning men han kör minst ett par sådana program/år. Det hedrar honom. Jag har varit på i princip alla 3-4 år tillbaka, så länge jag känt till RumKultInst. Förintelse-påminnelsekvällen började med läsning ur en judisk dagbok från en av de få som överlevt (i Ungern, har jag för mig). Vi fick sedan en paneldebatt där det som överraskade mig var till vilket enormt hårt och emotionellt angrepp Steve Sem-Sandberg gick. Jag kan inte gå igenom allt, men det handlade om att han tyckte att det mesta som skrevs om Förintelsen var skräp ("trivialiserande Förintelselitteratur"), det gällde också film (som Spielberg) och han gjorde ockkså flera utfall mot en tysk debattör som påpekat ensdtaka faktafel i De fattiga i Lodz. Denne blandade ihop fakta med litteratur, och där har Steve faktiskt rätt - man får ta sig friheter som författare av skönlitteratur, men det som skrivs kan vara i en allmän mening sant i alla fall. (Men hans utfall mot kritiken visade kanske att en öm tagg träffats? Jag håller fortfarande med Steve. En punkt var tydligen att en sak som beskrevs hända 5 juni skedde 6 juni - Big Thing...) Men det idémässigt intressanta var Steves angrepp mot att "kulturen dignar av krav på att 'försonas' - men det går inte att försonas med Förintelsen". Det ägnade han mycket tid åt. Vi skall i dagens värld försöka jämka, förlåta, t o m glömma. Krav på "försoning" blir som ett kamouflage för att *glömma*. Det får aldrig ske. Steve tog upp det temat utförligt. Här läge för att rekapitulera mina egna relationer med Steve Sem-Sandberg. Det började som med Stieg Larsson i SFSF under sista halvan av 70-talet. Steve var en av de unga knappt men ändå utgivna författarna som ibland sågs i SFSF:s klubblokal på Pontonjärgatan 45. Om jag minns rätt gav Steve t o m ut ett fanzine, kallat Lux Eternica (iaf 1 nr). Min retnad baserades framför allt på att han i ett skede tänkte sig ta över SF-Forum såsom ett avknoppat franchise och i sådana fall ta alla vinster själv. I dagens perspektiv ser jag tvärtom Steves förslag som vettigt. SFF kom med 4 nr/år och han kunde kanske "tjäna" 500 kr/nr som bäst, kanske inget alls. Big deal. Outsourcing där uotmstående (i teknisk mening; det är dock engagerade personer) tar över kördes senare i SF-Bokhandeln och vi vet resultatet. (SFSF hade aldrig ensamma kunnat driva SF-Bokhandeln till dagens omfattning. Glöm det.) Ett annat skäl till retnaden var att han 1976-77 kom ut med *tre debutromaner samtidigt*, samtliga sf, samtliga senare bortglömda... Se t ex http://sv.wikipedia.org/wiki/Steve_Sem-Sandberg (Sländornas värld, Sökare i dödsskuggan, Menageriet betecknades alla som Steves "debut" av förlagen). Men att debutera tre ggr dög inte. Steve "debuterade" en fjärde gång, nu med De ansikslösa 1987, trots de tre tidigare sf-romanerna och två romaner till däremellan... Steve: OK, du kan ta över SF-Forum och får ta ev vinst, fine. Men du kan inte spä ut begreppet "debutera" så homeopatiskt! Trots det är inte mina relationer till Steve mer körda i botten än att han minns mig. Jag har träffat honom ett handfull ggr (på littevenemang) under 90/00-talet så jag var vl inte helt fövånad när han såg något ansträngd (men artig) ut då jag efter hans paneldeltagande närmade mig podiet och diskuterade litet. "Ja ja, jag minns dig Ahrvid..."' sade Steve Semsitiverlden-Sandberg - dumt epitet dåv VÄ-red körde med (don't ask why). Samtidigt behövde jag inte ens utväxla namn med också närvarande Ola Larsmo som sade hej utan namnbetoning. Som svenska PENs ordförande har han en mer utåtriktad roll, och jag har träffat honom på otaliga evenemang. Det jag minns bäst var en sak på Kulturhuset då han muttrade missnöjt "Ja, ni sf-fans skall alltid ta åt er äran för allting..." (Jag tror det handlade om någon detalj i sf-litteraturen där sf-författare skrivit om något först, men jag minns inte vad. Larsmo gillar sin sf i garderoden.) Jag hann utväxla ung två frågor med Steve, då han i övrigt behövde signera böcker (prata och skriva på samma gång gick inte så bra). Min första fråga handlade om hur och när han började få sitt stora intresse för Förintelsen. Han svarade ungefär att han bott i trakerna (Tjeckien), hamnade i Polen (Lodz) och dök på det här enorma materialet från ghettot och romandjävulen i honom tog över. Därmeot har han inte haft något enormt intresse från *innan* dess, utan han såg det som ett romanprojekt. (Som faktiskt gått bra, Augustvinnande, översatt till 20-talet språk, osv.) Då frågade jag förstås vilket hans nästa romanprojekt var, då han nu styrs av djävulen. Men si det ville han inte säga! En åskådare påpekade att det vill författare inte gärna säga, medan min erfarenhet att det finns både författare som vill avslöja nästa projekt och hålla dem hemliga. "Jag tillhör senare kategorin", sade Steve. Jag undrar om Steve kanske filar på en sf-roman - så han kan debutera en fjärde gång? (En 4:e inom sf iaf.) Kanske låter jag litet spydig. Mitt intryck är att Steve Sem-Sandberg är en känslomänniska som engagerar sig mycket i det han håller på med för stunden, och det budskapet tränger igenom Och inte ogillar han sf egentligen, ty för några år sedan skrev han sf-essäantologin Stjärnfall med Larsmo och Lars Jakobsson. Jag var på den presentationen och då talade Steve mycket gottt om sf-genren. Min rapport från det mötet hade f ö mycket mer av Steve Sem-Sandbergs kommentarer om livet, universum och allting. RumKultInsts kväll om Förintelsen blev f ö ett DUNDERSUCCE. Aulan var mer än fullpackad och folk stod ute i gångarna (däribland jag, som kom litet för sent - men jag hörde allt, och kunde digitalplåta några bilder genom att luta mig rätt). Det var lika mycket eller fler jfr när Tomas Tranströmer var på besök! Såg många bekanta ansikten (bl a en TV-producent som gjort en dokumentär om Tranströmer). Påminde Eva L från RumKultInst om mailet jag sände beträffande att de kanske borde bjuda in Amelia Andersdotter, vår och Piratpartiets nybakade europaparlamentariker, om hon råkar passera Stockholm. Förutom att hon skall lära sig rumänska har hon gått och gängat sig med en rumän (en IT-forskare i Bukarest - snabba puckar, möjligen). Eva noterade saken, men påpekade att det var sällan man bjöd in *politiker*. Jag retorerade att Amelias område, copyright och kopiering av kulturverk, hade en hel del med kultur att göra. Men tack vare mig vet RumKultInst iaf om PP-Amelias rumänska connections, så vi får väl se. Inget spännadne hände på hemvägen. --Ahrvid Ps. Tusan vad lång rapporten blev. Jag har inte tid att skriva så långt. Usch. (Det tar ju ännu längre tid att sudda i en rapport!) -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! / Läs AE i nya Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på SF-Bokhandeln! / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).