[SKRIVA] RE: [SKRIVA] Om skräck på Kunskapskanalen
- From: pia lindestrand <pialindestrand@xxxxxxxxxxx>
- To: skriva lista <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Thu, 1 Nov 2012 18:38:57 +0000
> From: ahrvid@xxxxxxxxxxx
.
> Ö h t är jag tveksam till att beskriva världen eller samhället i s k
> klassperspektiv, vilket som framför allt är populärt vänsterut på de
> politiska skalan. Problemet är att människor framför allt är individer, och
> att stämpla olika individer som tillhörande en viss klass eller grupp säger
> ingenting om individen. Det säger inget om vem individen är och vill, vad
> han/hon har för intressen och preferenser. Det kan t o m var kontraproduktivt
> att slänga ihop en massa individer i ett kollektivt och utbrista "Vår
> ideologi har definierat dig som så och så, basta. Och vi har bestämt att dina
> intressen är ditt och datt. Vad du har att säga om den saken struntar vi
> i."Vilken "klass" du tillhör eller rättare vilken inkomst du har bestämmer
> vilka intressen du har råd att odla. Ju lägre Klass/inkomstgrupp du tillhör
> desto mer insnävat blir ditt liv. Det är ju inte så svårt att räkna ut
> egentligen. Jag t ex skulle gå betydligt mer på bio om jag hade mer cash, jag
> skulle köpa kravodlat osv. jag skulle t o m köpa nya kläder ibland. Så JO,
> vilken inkomstgrupp du tillhör säger en del om hur du HAR det som individ,
> inte så mycket dock om vad man ÄR och vad man skulle VILJA VARA och GÖRA
> -fast man har inte råd.
> Ett par exempel kan illustrera att klassperspektivet slår snett:
> Vilka är det som ser sig mest som de lägsta klasserna? De *är* inte det,
> men de identifierar sig som det, och svingar banéren för de förtryckta.
> Svaret är: den välbeställda s k medelklassen, t o m högre medelklass i många
> fall. Det finns få ställen där Vänsterpartiet och Miljöpartiet får så så
> många röster som på Södermalm, bland lyxiga bostadsrätter och rader av
> parkerade stadsjeepar. S k klassperspektiv säger ingenting om dessa
> människor. De tillhör inte alls de grupper de identifierar sig med. (F ö
> saknas medelklassen i Annas föredrag där olika monster ges tillhörighet till
> olika klasser.)Nu trodde jag ju rödvinsvänstern hade dött ut för ett par
> decennier sen, det var ju nån gång 1968 och några år in på 1970-talet som det
> var populärt att vara lite "vänster", vifta med plakat och hänga på hippa
> fester. MEN de flesta av låtsas-socialisterna gick ju högerut sen, när de
> började på sin farsas företag t ex. 1976 när jag gick på gymnasiet var det
> poppis att vara höger istället och de manliga studerande på teoretiska
> treåriga linjer såg ut som Jimmy Åkesson hela högen med kostym och
> dokumentportfölj under armen. Jag ställer mig tvekande till att klassa
> Miljöpartiet som ett vänsterparti, från Mp:s eget håll har det sagts flera
> gånger att de kan tänka sig att samarbeta med borgerliga partier lika gärna
> om det gynnar MILJÖN eftersom det är den som är viktigast för dem. De har
> också sagt att de ser sig varken som höger eller vänster.
> Och ett annat exempel: låt oss besöka dem som verkligen ligger litet lägre
> ned på samhällsstegen. Det finns förmodligen få ställen där republikanerna
> (som brukar ses som mer till höger) har så starkt stöd i USA som bland s k
> rednecks på amerikanska landsbygden. De avskyr Obama och demokraterna, och
> vill för sitt liv inte ha en massa politiker som kommer och lägger sig i
> deras liv. Samtidigt hör de till dem som tjänar minst. De bor ofta i
> skraltiga hus och kör rostiga pickups. S k klassperspektiv säger inte ett
> iota om dessa människor.I USA finns en kommunistskräck som även innebär ett
> inrotat och oreflekterat motstånd mot även blygsamma sociala förmåner för
> fattiga som den sjukförsäkringsreform Obama kämpat för. Jag tycker att
> klassperspektivet syns mycket tydligt i deras levnadsstandard, deras
> "skraltiga hus" och "rostiga pickups", att "etikettera" dessa människor
> "lägre arbetarklass" eller "underklass" betyder bara att man talar om deras
> ekonomiska situation. Man har inte uttalat sig om vilka enskilda intressen,
> vanor eller drömmar någon av dem kan ha.
I Sverige är det f ö sämre utbildade låginkomsttagare som tillhör
Sverigedemokraternas (som vi i sammanhanget får betecknas som "höger")
kärntrupper.
Nja, ny undersökning gav ju vid handen att även högutbildade sympatiserar med
SD. Tyvärr verkar SD vara riktigt populärt just nu. Dessutom flyttade sig SD
vänsterut inför förra valet när de t ex kom på att det här med
fackföreningsrörelse och kamp för bättre arbetsvillkor och löner; det är ju
väldigt svenskt. SD är ett parti som glider runt i mitten och verkar för sina
"kärnfrågor".
>
> Så hur ser jag på skräcklitteratur? Det vet jag inte riktigt, faktiskt. I
> unga år läste jag allt av Edgar Allan Poe och tyckte han var suverän
> (Lovecraft som ibland dök upp i kioskserien Kalla kårar fastnade jag aldrig
> för däremot). Men jag läste mest science fiction, som hade ett sense of
> wonder som grep tag i en. Problemet med skräck är för mig att jag nog inte så
> lätt låter mig skrämmas och dessutom tror jag inte på övernaturligheter.
> Fantastiska manicker, som i sf, är lättare att ta till sig då människlan
> bevisligen (särskilt de sista hundra åren) radat upp den ena fantastiska
> uppfinningen efter den andra, och då sf dessutom vanligen utspelas i
> framtiden finns en viss rimlighet i att ta till sig rymdskepp, strålpistoler,
> robotar m m.
> Jag undrar dock om inte det stora intresset för skräck baseras på vad vi
> med fina ord kan kalla "existentiell vilsenhet". Tekniken, samhället,
> vetenskapen, världspolitiken m m utvecklas och förändras snabbt. Folk får en
> tendens att tappa fotfästet och dras därmed lätt till något som är esoteriskt
> och övernaturligt. I grunden baseras skräcklitteratur på det övernaturliga.
> Div monster är ju varelser som inte finns i naturen, men i en tänkt
> "övernatur" (=övernaturligt) kan ju vampyrer, varulvar m m postuleras.
Nja igen, även filmer och böcker som handlar om att icke övernaturliga (men
övernaturligt elaka) varelser massmördar andra människor kallas skräck. Jag
tycker bäst om skräck med övernaturliga inslag eftersom jag ser det
övernaturliga som symboliskt. Varulvar skulle t ex kunna symbolisera vissa
individers svårighet att hantera sitt temperament. En vampyrberättelse idag
skulle kunna handla om AIDS (blodsmitta).
> En annan faktor är estetiken. Ärligt talat tror jag att de flesta inbitna
> skräckfans är fullt medvetna om att vampyrer och annat oknytt inte finns. Men
> de gillar skräckattiraljer, modet, skräckanknutet som livsstil, osv. Det är
> kanske ungefär som någon som gillar funkis-stil, eller Art Deco, eller det
> victorianska (som f ö snabbt vinner anhängare inom det som kallas
> steampunk!), osv. Jag kan faktiskt känna igen mig, ty jag gillar själv mycket
> sf-estetik, såsom övermäktiga rymdskepp målade av Chris Foss eller
> färgsprakande gamla pulpmagasinomslag. Visst är en viss estetik något man kan
> ta till sig!Ja, vampyrer är ju snygga. Och nu har man ju t o m gjort en
> zombie snygg("Varma kroppar" filmen kommer i januari 2013 tror jag, boken
> översattes till svenska i somras). Jag skulle nog tolka zombier som lägre
> arbetarklass än upprorsmakare. De har de allra tråkigaste hjärndödande jobben
> som telefonintervjuare eller hopsamlare av kundvagnar. Tänk på den underbara
> parodin i "Shaun of the dead" när man sparar några zombies och låter dem
> utföra sådana tråkiga arbetsuppgifter.
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
