Jag skrev nyligen om Radio Nord
(https://www.freelists.org/post/skriva/Historien-om-Radio-Nord ;)
"piratradio"-stationen som under tidigt 60-tal sände från internationellt
vatten utanför Stockholms skärgård. Det fanns en sydlig motsvarighet också,
Radio Syd i Öresund, och jag skall strax berätta om ett par böcker om denna
station.
Men innan dess vill jag påpeka några skillnader mellan Radio Syd och Radio
Nord.
RN verkade under ganska kort tid, 16 månader, medan RS höll ut i över 6 år!
RN sände på AM/mellanvåg så man nådde mycket längre, totalt uppemot 3,5
miljoner lyssnare. RS sände på FM-bandet, vilket i stort sett bara når
horisonten, och lyssnartalet var som mest kanske 0,5 miljon (sändaren var också
i början svagare; RN hade 10 KW, RS 1,5 KW). RN drevs av en man, Jack
Kotschack, och hade amerikanska investerare. RS drevs av en kvinna, Britt
Wadner, och skrapade ihop sina pengar själv (via radioannonserna).
De bägge stationerna var något olika - men samma andas barn.
De kämpade bägge för yttrandefriheten, mot statligt monopol.
------
Piratdrottningen - boken om Britt Wadner och Radio Syd
av Fredric Karén (förord av Staffan Heimersson), Boströms 1999, 384 s + CD
Historien om Radio Syd är en spännande drapa om en viljestark och orädd kvinnas
kamp mot staten. Författaren Fredric Karén är barnbarn till henne, vars namn på
1960-talet låg på alla skåningars läppar: Britt Wadner (1915-1988).
Det skrevs hyllningssånger om henne, "Viva Britt Wadner!", det gjordes
demonstrationståg med 10 000 deltagare för att stötta henne, politiker och
åklagare jagade henne och hon fick sitta i finkan för sin tro på yttrandefrihet
och oberoende radio.
Skådespelardrömmar
BW föddes i Stockholm i en officersfamilj. Fadern Martin var i början ganska
sträng men verkar ha veknat så småningom och accepterade den unga Britts olika
upptåg och strävanden. Modern Tyra skall ha varit medgrundare av den s k
Lotta-rörelsen. Britt ville gärna bli skådespelerska, något fadern så småningom
motvilligt gick med på (bara hon spelade anständiga roller). Som 17-åring vann
BW första pris i en tävling om Sveriges Idealflicka - med ingen mindre än Louis
Armstrong som prisutdelare! Hon umgicks i Stockholms skådiskretsar och gjorde
turnéer med mindre teatersällskap. Hon var gift tre gånger och fick tre barn
varav både sonen Karl-Gustav (Kalle) och dottern Constance (Connie - tredje
barnet, Marie, blev hårfrisörska) kom att bli viktiga kuggar i den senare
radiostationen. Hennes fjärde man, Ingvar, var hon bara sambo med - och han
blev också engagerad i radiostationen.
Men det var inte BW som startade Radio Syd.
Starten med dansk Radio Mercur
Det var danskarna. 1958 drog några danska affärsmän igång vad de kallade Radio
Mercur, riktad till Köpenhamn och Själland. En ung man vid namn Nils-Eric
Svensson (NES) hyrde in sig på deras sändarbåt, Cheeta (en 107 ton tung gmamal
fraktskuta), på internationellt vatten söder om Ven i Öresund, och fick sända
på svenska till skånsk publik under de timmar Radio Mercur inte sände. Man
inrättade studio och kontor i Landskrona och kallade sig Skånes Radio Mercur.
Det var två bandspelare, mikrofoner, mixerbord, ett litet annonssäljarkontor,
allt på 70 kvm. Bland de första anställda fanns bl a Ivo Grenz och Lennart
Atterling (som senare skulle jobba för Radio Nord) och man hade en dansk
tekniker vid namn Jerry Katz. Den välkända radioprofilen Pekka Langer jobbade
också en tid för stationen, och blev populär genom att utropa Republiken Skåne
och utfärda skånska medborgskapsbevis...
Danskarna sände kl 18-24 varje kväll, svenskarna kl 11-14 vardagar och helger
kl 12-16.30.
Reklamen sålde bra
Sändaren var i början på blygsamma 1,5 KW - matad med el från dieseldrivna
generatorer - och i början räknade man med att kunna nå ca 80 000 lyssnare.
(FM-tekniken var ny och alla radiomottagare kunde inte ta in
frekvensmodulering.) Fartyget var registrerat i Panama som inte var med i
internationella radiounionen, och deras regler gällde sålunda stationen.
Skåndes Radio Mercur började sända 1959 och blev snabbt populär. Redan i
början kunde ett enda program få 1500 brev. Stationen bar sig. 30 sekunders
reklam kostade 2-300 kronor (i köpkraft motsvarande kanske det tiofaldiga nu).
Bland annat gjorde man reklam för Coca-Cola och radiotillverkaren Luxor
(senare även för statliga SJ!).
Vi får komma ihåg att statliga Sveriges Radio var ganska trist. Populärmusik
fick bara vara med ibland, på nåder, och det var enformiga föredrag,
gudstjänster, klassiska konserter, osv. Lennart Hyland hade iofs sin Karusell
och senare sin Hörna, men på det stora hela var SR ett sömnpiller. Inte undra
på att lyssnarna tog till sig den nya stationen!
Man startade bl a Skånes Topp 20, baserat på vilka skivor som såldes bäst i
ett antal grammofonbutiker. Man körde tävlingar och skivönskningsprogram, man
hade programmet Husmodern för dåtidens hemmafruar, och senare startades t ex
Veckans Rysare, där en skräcnovell lästes till avancerade ljudeffekter,
producerat av en viss Ragnar Landerholm, och en ung Bengt Fahlströms hade sitt
program "Midnattsgästen".
Som återkommande signaturmedodi hade man passande nog Evert Taubes "Så länge
skutan kan gå". Taube måtte ha gillat fri eter. Senare kom han att
specialskriva "Radio Nord-valsen" (även känd som "Kärleken i rymden"). Andra
Radio Syd-fans var t ex Vilhelm Moberg och Fritjof Nilsson Piraten.
Britt ansluter
Efter att ha drivit ett hotell med tillhörande krog i trakterna av Båstad, som
såldes i samband med en skiljsmässa, var Britt kringresande försäljare av
möbeltassar. Men hon behövde bättre inkomster, så hon besökte Skånes Radio
Mercur och bad att få bli annonsförsäljare där.
Efter - troligen - en del interna intriger kom hon att bli stationens
huvudägare och motor i början av 1960, varvid grundaren NES flyttade till USA
för att uppta studier i radiomakeri. Stationen flyttade kontoret till Malmö,
där man hade tre studios och 250 kvm på Kalendergatan 18. Programmen som
spelades in i studion kördes ut till sändarfartyget med en snabbgående
motorbåt. Många program sändes också direkt från båten. (Det blev nödvändigt en
vinter när issituationen var så svår att motorbåten inte kunde gå ut till
Cheeta. Sonen Kalle fick köra program i två veckor och sägs ha bivit helt
utmattad.)
Danskarna köpte ett nytt, större sändarfartyg och ombildade sig till Danmarks
Comercielle Radio och BW fick då möjlighet att köpa loss Cheeta. Nu kunde man
utöka sändningarna, först till 12 tim/dag 1961 och senare sände man dygnet
runt. I mars 1962 döpte man om stationen till Radio Syd.
Massor med aktiviteter tilltog. Man intervjuade Lill-Babs i ett skyltfönster.
Det ordnades en Club Radio Syd, som snabbt fick över 4000 medlemmar och ordnade
konserter. En gång hyrde man hela Malmö Folkets Park och fick 12 000 besökare
till de popband och andra artister man drog ihop - det lär vara parkens tredje
största event genom tiderna.
Kalle åkte över till Köpenhamn och intervjuade medlemmarna av The Beatles
efter en konsert, då bandet fortfarande var relativt okänd. Senare ordnade
Radio Syd konsert med The Rolling Stones, Stenarna bodde och festade hemma hos
Britt i Lund och gjorde även besök på sändarfartyget där de intervjuades och
fiskade från relingen. Någon av Stenarna fick tydligen rent av en fisk!
Och apropå det var stationen ofta på skämthumör. Med en gliring mot SR som
körde "veckans pausfågel" introducerade Radio Syd en gång "veckans pausfisk",
varpå följde 15 sekunders tystnad...
Byrårater och politiker försöker stoppa
Det politiska etablissemanget (läs: sossarna) var inte amuserade... Radio Nord
fick slåss mot kommunikationsministern Gösta Skoglund. När riksdagen antog en
ny antipiratlag 1962 lade Radio Nord ned sig - men Radio Syd fortsatte! Den
nya lagen kunde tolkas som att sändningarna inte kunde förbjudas såvida de inte
störde andra sändare, och det menade Britt att de inte gjorde.
Fula trick vidtog. Televerket förbjöd Radio Syd att använda privatradiobandet
för administrativ kommunikation. Sveriges Radio bytte frekvens på en
P1-sändare så att den låg nära radio Syd, för att åstadkomma att stationen blev
störd. Radio Syd fick dock tips om detta och bytte samma natt själva frekvens,
så den gubben gick inte. Det sägs att varken polis eller åklagare var särskilt
ivriga med att jaga Radio Syd. Stationen var mycket populär och hade några år
in på 60-talet enligt en SIFO-undersökning fler lyssnare än SR:s då tre
radiokanaler tillsammans.
1964 trummades en betydligt skärpt antipiratlag igenom (under ganska
kuppartade former) i riksdagen varvid radioutrustning och fartyg kunde tas i
beslag om de kom inom Svea rikes gränser och annonsörer skulle straffas. (Enda
undantaget var vid sjönöd, då internationella sjöfartsregler tillät även
"piratradio"-skepp att söka nödhamn. Vid ett sådant tillfälle då man inte kunde
sända startade Radio Syd en gratistidning med litet radionyheter, tävlingar,
pyssel och annonser, som delades ut till alla hushåll i Malmö.)
Britt Wadner åtalades totalt fem gånger. I början fick hon böter med fjärde
gången dömdes hon till 3 månaders fängelse (senare mildrat till 1 månad av
hovrätten; femte domen kom efter att Radio Syd slutat och då fick hon 1 månads
fängelse villkorligt).
Boken Piratdrottningen berättar om hur dåvarande statsminister Tage Erlander
efter fängelsedomen möttes av 10 000 Radio Syd-demonstranter när han kom till
ett valmöte i Malmö 1964. Britt överlämnade ett brev till stadsministern som
tog emot det surt muttrande. Rubriken i Kvällsposten blev:
Tage snäste Britt
Hon var Britt med läsarna. Ingen vidare förklaring behövdes. Kvällsposten,
liksom alla skånetidningar, var stora supporters av radio Syd. KvP försåg
stationen med nyhetstelegram, t ex.
Inför det årets val bildade missnöjda och Radio Syd-sympatiserande borgerliga
politiker en spränglista, kallad Medborgerlig Samling, som faktiskt lyckades
få in tre representanter i riksdagens dåvarande andra kammare med 28% av
rösterna i den skånska s k Fyrstadskretsen (men det var inte tillräckligt för
att ändra sossarnas monopolitiska radiopolitik).
Lennart "Chrichan" Christiansson, radiopratare hos radio Syd och lokal
popmusiker, skrev denna hyllningslåt till bossen, "Viva Britt Wadner", för
säkerhets skull dödskallemärkt redan i tryckeriet, så att radiomonopolet inte
skulle spela den av mistag...
Vi har läst om Jeanne d'Arc, vi har hört Julia
Vi har träffat Cleopatra på film
Det har funnits många kvinns som hela världen minns
det är synd att dom nu inte finns
Men nu skall vi hylla en annan
Britt Wadner så är hennes namn
Hon är som en mor för oss alla
ja, alla som bor i Skåneland
Hon skäner musik hon ger oss stimulans
menlagrådet har ingen tolerans
Men vi hoppas och tror alla som i Skåne bor
att hjälpa henne till en större chans
Vi har en drottning som har fått fastän okrönt hon gått
nu Britt Wadner vi sätter i topp
Så gräv din stridsyxa opp och försök sättq stopp
för lgen som tar våra hopp
Skivans baksida hade låten "Moss lilla Olle", syftande på
kommunikationsministern.
Palme stolt över radiostopp
Det var den nytillträdde kommunikationsministern Olof Palme som drev igenom den
hårdare antipiratlagen. Den rusades genom riksdagen utan att gå på remiss
undner bara några veckor, och genom att i sista ögonblicket frångå riksdagens
arbetsordning och göra en extra omröstning precis innan ledamöterna skulle på
påskledighet. Den dåvarande talmannen klagade på att han aldrig varit med om
sådana fasoner.
Det var tydligen oerhört viktigt att få stopp på den populära Radio Syd, som
gav lyssnarna vad de ville ha... Palme uttalade senare att en av hans
viktigaste polititiska bedrifter var att få stopp på "radiopiraterna".
BW åkte till Stockholm och gjorde en särskild uppvaktning hos Palme om att
få dispens för Radio Syd. Men Palme var benhårt avvisande. Hon uppvaktade även
Sveriges Radio och föreslog att Radio Syd mot betalning men utan reklam kunde
få producera SR:s nattsändningar - vilket skulle bli mycket billigare än om SR
gjorde det själva. Det blev nej på det också.
Tage Erlander var kanske mjukare. Sedan han avgått råkade dottern Connie
stöta på den förre statsministern som sade:"Både jag och Aina har tänkt på din
mamma många gånger under åren som gått. Visserligen är jag emot reklamradio,
men jag hyste en stor beundran förh ennes kamp då på 60-talet. Som
stadtsminister var det här självklart inget som jag kunde säga offentligt, men
jag hoppas att du kan framföra det till henne nu, att jag beundrar henne
mycket."
Startar TV-kanal
1964 hade danskarna lagt ned sina radiosändningar och genom lån - bl a från
gamla lundaspexare och lundaakademiker - och ekonomiska trollerier lyckades BW
skrapa ihop pengar för att köpa deras betydligt större sändarfartyg, som döptes
till Cheeta II (den gamla Cheeta I gick på grund under en storm och
besättningen fick rädda sig under dramatiska former).
Det var tillräckligt stort för att hysa en TV-studio! Britt tänkte börja
sända "pirat"-TV. Under hösten det året jobbade man med att bygga TV-studion i
ett tidigare lastrum. Den 19 december 1964 körde Radio Syd TV igång.
Sändningarna nådde inte lika långt som radion, men kunde ses i Malmö och Lund
(litet beroende på antennmaterialet hos mottagaren). Man sände tre timmar om
dagen. Det var gamla svenska långfilmer, debatter, korta nyheter, musikprogram
inspelade direkt i den lilla studion. Henning Sjöström, som var Britts advokat
i kampen mot politruckerna, läste ur sin nya roman Vägen från byn som följetong.
Tyvärr var TV-sändningarna bara igång en knapp månad. Vintern var extra svår
i Öresund det året. För att Cheeta II inte skulle fastna i och skruvas sönder
av isen blev man tvungna att avbryta alla sändningar och ta sig till isfritt
vatten. Man hoppades komma igång till våren igen, men innan dess pushade Palme
igenom sin nya antipiratlag. Det skulle bli omöjligt att fortsätta.
Syd drar söderut
I korthet hände sedan följande: Cheeta II hyrdes en tid ut till engelska
"radiopirater" sedan deras gamla fartyg gått på grund (det var f ö Radio Nords
gamla Bon Jour, det!). Skumma engelska advokater försökte sedan ta över Cheeta
II, men Britt fick loss det och styrde mot Kanarieöarna. Hon tänkte starta en
skeppskrog ombord och sända radio för svenska turister. Då hon trots löften
inte fick sändningstillstånd styrde hon vidare mot Gambia i Västafrika.
Där fick hon sändningstillstånd. Sändaren togs i land och anslöts till en 80
meter hög mast och lokala radiomedarbetare rekryterades och utbildades. 1970
drog Radio Syd (stationen fick heta så!) igång i Gambia och sände på fyra
språk, inkl engelska (officiellt språk i Gambia) och franska (dito i
grannländerna). jag tror man även hade program på svenska, ty Gambia började
dra till sig en del skandinaviska turister.
Och för att ta hand om de turisterna byggde Britt ett stort Wadner Beach
Hotel vid en lång, fin sandstrand, ett hotell som blev mycket välbelagt,
uppskattat och en bra affär. De inkomsterna behövde Britt för att betala av
alla skulder hon dragit på sig mot slutet av Radio Syds svenska karriär, då man
tvingades fightas med väder, politiker, advokater m m. Det kostar att hyra
advokater, att tvingas ställa in sändningar under lång tid vid dåligt
vinterväder, och det hade förmodligen kostat skjortan att utrusta TV-studion
och köpa TV-sändare.
Tack vare det lyckade hotellet (som också byggdes till i flera omgångar)
kunde fru Wadner betala av skulderna i början av 70-talet. Barnen Kalle och
Connie tog över radiostationen1973.
Cheeta II såldes och skulle bli krogbåt, men sjönk utanför Gambia 1972 under
en hård storm. Efter hot, korruption, utpressningsförsök tröttnade Britt och
sambon Ingvar på Gambia och flyttade hem till Sverige 1981. Samma år fick hon
också sommarprata hos gamle konkurrenten Sveriges Radio. 1987 avled Britt i
cancer, ungefär samtidigt som en viss Jan Stenbeck började utmana SR-koncernen
med sitt TV3. 2002 rasade Radio Syds mast i Gambia och sändningarna upphörde.
Stranden i Gambia där Britt byggde sitt hotell heter fortfarande officiellt
Wadner Beach.
Piraterna på Öresund - vi minns Radio Syd, Skånes egen radio
av Ulf Clarén och Staffan Olander, Kira förlag 2015, 150 s
Det finns ytterligare en bok om Radio Syd, som utmärkt kompletterar ovannämnda.
Piratdrottningen är en noggrann skildring i text, bl a baserad på en mängd av
Britt Wadner intalade kassettband där hon berättar om sitt liv och sina
bedrifter. Hon tänkte skriva sina memoarer, men hann inte.
Piraterna på Öresund har dock en mer lättöverskådlig kronologi och framför
allt ett överdådigt bildmaterial, och den ger ibland nya vinklar på episoder
från Piratdrottningen. Författarna är en gammal malmöjournalist och en
popmusikexpert (som bl a deltagit i 10 000 kr-frågan på TV).
Jag gör några nedslag i innehållet...
Vi får t ex en fullödig presentation av Nils-Eric Svensson som startade
Skånes Radio Mercur.
Vi får veta mer om den populäre Pekka Langers insatser för stationen, inkl en
faksimil av Republiken Skånes medborgarbevis. Han var bara där en kort tid, men
mycket omtyckt av lyssnarna.
Vi får en faksimil av ett brev där ett stort skivbolag ger stationen rätt att
sända deras musik gratis. (Senare hade man avtal med STIM och betalade för
musiken. De var INTE pirater, utan allt drevs ju lagligt.)
Massor av tidniningsklipp från Radio Syds verksamhet återges.
En annonsprislista från 1959 kan vi notera.
Vi kan se tävlingskuponger från stationens många tävlingar och programblad
från olika jippon man anordnade.
Det finns förstås massor med foton, med interiörer från studios/kontoren i
både Landskrona och Malmö, och naturligtvis från Cheeta I och II. Särskilt
intressanta är bilderna från de tyvärr ack så kortvariga TV-sändningarna.
Tror ni inte att det var 10 000 (eller kanske fler!) som demonstrerade för
Radio Syd har boken bildbevis på de stora folkmassorna, och klipp med
tidningarnas rapporter. Bland banderollerna: Vi vill ha vår radio kvar! Radio
Syd gör och ger gott! Provinsradio = framåtseende.
Vi kan läsa om det (falska) ryktet att Elvis Priesley ville köpa Radio Syd.
Det är dramatiska bilder på när Cheeta I förliser.
Mick Jagger och andra Rullande Stenar finns på en hel bildserie från när de
var på besök på sändarbåten. Och ja, vi får även se dem med fiskespö i labbarna.
Läs om hur Britt när politikerna jagade henne försökte sälja Radio Syd till
en rik minister i Kuwait.
Det finns ett klipp om hur Skånes Radio Mercur i augusti 1959 ansökte om
konkurs (misstänker att det var en manöver i maktkampen om stationen mellan
Britt och NES).
Johannes Brost, vars mor Gudrun var vän till Britt, berättar minnen. Brost
fick ju en hel del erfarenhet senare då han mönstrade på "Rederiet"... Siw
Malmkvist berättar också om sina mellanhavanden med stationen.
En del programtablåer visas, medlemskort i stödklubben, Club Radio Syds
stadgar, registreringsbevis för bolag som hörde till verksamheten, faksimil av
antipiratlagar (undertecknade av kung Gustaf VI Adolf - kungens namn tillfördes
alltid alla lagar på den tiden), uppslag ur Radio Syds reklamtidning som kom
1963, testbilden för Radio Syd TV osv.
Det är bilder av hur saker transporterades till sändarfartyget, bilder från
köket och mässen, av de olika radiopratarna när de sitter vid mikrofonen, av
hur tekniker klättrari sändarmaster,osv.
Vi får bilder och klipp från de olika rättegångarna, hur Britt möter
politiker och hur hon sitter på riksdagens åhörarläktare.
Det danska pojkbandet Lollipops berättar hur Radio Syd gjorde dem populära.
Följ med till Malmö Central när hundratals supporter tar avsked av Britt när
hon skall åka till Hinsebergfängelset pga att hon haft fräckheten att sända
radio som inte detljstyrs och -stryps av politiker.
Vi får veta att Radio Syd TV hade utrustning för att producera färg-TV, flera
år före SR! Man kunde ha sänt i färg - problemet var bara att det inte fanns
färg-TV-mottagare att köpa för tittarna.
Vi får en lista på alla som varit medarbetare på Radio Syd, inklusive
beskrivningar av deras funktioner. Det var totalt omkring 50 personer.
Piratdrottningen är en jättebra bok, för den som hyser det minsta intresse
för svensk mediahistoria. Den är välskriven spännande och mycket gedigen. Men
Piraterna på Öresund är precis lika bra och - inte minst genom bildmaterialet -
omistlig för Radio Syd-fans.
Det hävdas ibland att det var Radio Nord som förstörde för Radio Syd. Med sin
mellanvågssändare nådde man många miljoner fler och det i huvudstadens trakter
där alla beslutsfattare satt. Radio Nord var dessutom ganska oblyg och
offensiv. Hade vi bara haft den "lilla" (nå, inte så liten iofs!) Radio Syd där
i ett hörn av landet, är det möjligt att man där fått fortsätta.
Nu tog det istället tre decennier innan det kvävande radiomonopolet bröts.
Slutord
Det här om att staten skall ha etermonopol har alltid varit en korkad idé.
Genom hela 20-, 30-, 40- och 50-talet fick svenska folket genomlida
enkelspårig, enfaldig, enkanalig radio som till uttryckssätt och kvalitet låg
långt, långt under den dynamiskt vibrerande radiovärlden i t ex USA. (Googla
fram s k OTR-MP3:or och kolla vilka fantastiska program kommersiell, amerikansk
radio hade.)
Man motarbetade aktivt populärmusik och körde oändliga föredrag om
grisuppfödning eller Sofokles ställning under antiken. En del mer underhållande
program fanns, men det var inte direkt i översvallande mängd.
Det är inget fel med att låta folk välja själva vad de skall ta del av för
kultur. Däremot är det fel att köra ned en viss smak i halsen på lyssnare och
uppifrån tala om vad de skall tycka. Den skräniga popmusiken från långhåriga
beatlar och stonesar m fl anses numera vara riktig finkultur. Kulturpolitiker
skryter över det "svenska popundret". Dylan får t o m Nobelpris. Om det är så
fint nu - varför var det så uselt förr?
Och vad är det för fel på reklam? Mycket reklam är faktiskt underhållande och
en del är väldigt informativ. Är det något fel på ICA-Stig? Och om man vill
skaffa en ny produkt är reklam vanligen sättet att få veta att den ö h t
existerar. Och gillar man inte reklam kan man bara stänga öronen, filtera bort
det, ignorera det - det är faktiskt lätt. "Faran" med reklam framställs ofta
överdrivet.
Svensk kultur- och samhällsutveckling har hämmats av etermonopolet.
Utveckling av kulturella uttrycksformer har gått långsammare. Debatten har
strypts och rent av ibland styrts. Etermonopolet har haft en hel del att göra
med att (enligt undersökning av Göteborgs universitet) 82% av
SR/SVT-medarbetarna sympatiserar rödgrönt - de flesta av dessa medarbetare har
rekryterats under sådan politisk regim. Antagligen har också svensk ekonomi
skadats av att ha färre markndsföringsfönster.
Tag ett exempel i mängden på vad som händer under ett monopol: TV-serien
"Star Trek" blev en succé över hela världen. Redan under 70-talet gjorde den
oavbrutna rundor via s k syndikalisering. På SR/SVT satt *en enda person* och
ogillade "Star Trek", så allt vi fick se var nio avsnitt. Sedan var det
morsning och goodbye. Sådan är monopolismen.
Det är bara under monopol vi kan få så enfaldiga program som "Anslagstavlan".
Det är blott under monopol som det gamla programmet "Fönster mot TV-världen"
kan framstå som fräscht, bara för att det visar glimtar av det vi inte fick se.
--Ahrvid Engholm
(Not: SR/SVT kallar sig "fri radio/TV" men i praktiken är de hårt statsstyrda
på halvdussinet sätt: 1. Genom radio/TV-lagstiftning, 2. genom "avtalet med
staten", 3. Genom TF/YGL:s bestämmelser, 4. genom att riksdagen kontrollerar
licenspengarna, 5. genom myndigheten Granskningsnämnden, 6. genom att
tillsättning av radio- eller TV-chefer i praktiken bereds av
Kulturdepartementet.)
Mer om Radio Syd:
http://radiohobby.se/offshoreradio/radiosyd/
http://www.radio4all.se/offshore/syd.html?Cached
http://www.skd.se/.../sju-ar-som-gjorde-avtryck-ny-bok-berattar-historien-om-radio-mercur-och-radio-syd/
http://radiohistoria.jvnf.org/radiosyd2.htm
http://radioactiveystad.se/program/horizont/radio-syd-blogg/http://blogg.vk.se/igorjonsson/2016/01/20/50-ar-sedan-olof-palme-tystade-radio-syd/
Radio Syd på Youtube:
https://www.youtube.com/watch?v=VpikuLP_9qQ
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2017, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som
ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id'86081462 / Läs även AE
i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
