Jag råkade få syn på en bok, De intellektuellas förräderi ? - intellektuellt
utbyte mellan Sverige och det Tredje Riket (red M Björkman, P Lundell S
Widmalm, Arkiv förlag 2016) som är en artikelantologi om det titeln anger.
Den uppsats som intresserade mig var Bibi jonssons "Rutger Essén och de
släckta metropolerna" (sid 231-252). Ni har kanske hört talas om De släckta
metropolerna, 1937 utgiven som Sveriges enda tvättäkta nazist-sf-roman under
Rutger Esséns pseudonym "Leif Erikson". Boken behandlades också i en
understreckare i SvD av Torbjörn Elensky 4 jan 2013 (
http://www.svd.se/kuslig-inblick-i-extremismens-dystra-drommar ;). I Jonssons
artikel läser vi:
"Elenskys inlägg bemöttes tämligen omgående i tidskriften Framåt, ett
"nationalsocialistiskt magasin" som stödde det numera upplösta Svenskarnas
parti. Lennart Svensson /you know who.../, som tillhörde partiet, skriver i
ingressen: "Svenska Dagbladet försökte tidigare i år skriva ned Rutger esséns
'De släckta metropolerna'. Det lyckades inte. Snarare ökade han intresset för
boken. Härmed /anbefalles/ en förnyad läsning av denna svenska sf-klassiker"
Ett anonymt inlägg på nätforumet Flashback bekräftar Svenssons antagande.
"Esséns roman har sina egenheter men Elenskys nålstick och citerande väcker
snarast mer intresse för denna idéroman."
Essén var innan han sjönk djupare ned i den bruna skiten ganska välsedd. Han
var författare (av en rad fackböcker om samtidspolitik), historiker,
statsvetare, tidningsman och diplomat, en tid svensk representant i Röda korset
och charge d'affaires i Tokyo. Men redan på 1920-talet började anansluta sig
till div nationalistiska organisationer och kom under 1930-talet att grunda att
antal slika. Han skiljde sig från de flesta andra råbarkade, skränande nazister
genon att vara intellektuell. Jonsson kallar honom t o m en "kultiverad nazist"
(en recension av en av Esséns essäsamlingar ick rubriken "Kultiverad
nationalsocialism" i BLM 1934). I ett brev säger han att han "icke företräder
någon tysk antisemitism - lika litet som Nationella förbundet gör det - utan en
åskådning på svensk och europeisk historisk grund."
Vad finner vi då i denna "idéroman" och "sf-klassiker" (om än klassikerstatus
kan ifrågasättas för en obskyr, aldrig omtryckt bok som får folk att spy)
Handlingen i korthet: En amerikansk afärsman trött på världens dekadens
iscensätter ett världssjälvmord genom att släppa ut ett enormt giftgasmoln.
Endast sex stockholmare överlever, som samlas i två grupper om tre vardera.
Esséns hjältar bildar en koloni på Lovön - det är de renrasiga, fina nordiska
typerna. Sluskar från Södermalm bildar en dekadent andra koloni på Djurgården,
där de är fullt upptagna av att leva smutsigt, försupet och depraverat. Så
småningom inser Esséns ariska övermänniskor att de måste angripa och utrota de
depraverade. (Bägge kolonierna har börjat knoppa av sig i avkommor.) Men
kvinnorna i den depraverade gruppen skonas och görs till trälinnor och
avelskossor.
Jonsson citerar romanen och skriver:
" 'om en generation vore de kanske det tredubbla antalet ... och dåvore
utrotandet ej längre ett praktiskt möjligt alternativ. vad bleve
slutresultatet? Almönn förbusning, djuriskhet.' Vid romanens slut övergår
Eriks /hjälten/ in itialt något tveksamma inställning i visshet (sid 255):
'Han kunde icke rångå sin övertygelse att den absolut, fullständiga hänsynslösa
utrotningen av hela den Stockholmska busrasen /djurgårdskolonin/ var den enda
godtagbara lösningen' Mer explicit ön så kan knappast den nazistiska
örintelseplanen uttalas - om än i fiktionens orm - flera år före de nazistiska
ledarna själva uttryckt den slutgiltiga lösningen av judefrågan".
Det som förvånar är att denna motbjudande brunskitiga sörja togs emot ganska
positivt av recensenterna!
"En Jules Verne i Stockholm" var rubriken på recensionen i
Stockholms-Tidningen 11 dec 1937. Svenska Dagbladet recenserade samma dag under
rubriken "Fyra svenska äventyrsromaner". Biblioteksbladet beskriver 1938
romanen som "en efterföljare till HG Well's sociala fantasier". Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning skrev 3 dec 1937 att boken var bättre "än de
flesta äventyrsberättelser" och att "Den är ett slags Robinsonad", en anonym
recensent menade att "äventyrsskildringen löper med filmremsans fart" och en
annan att Leif Eriksson förstått att skaka fram en cocktail av livsåskådningar
och ideologier".
Jonsson redovisar inte att några recensenter hade invändningar mot romanens
uttryckliga nazism och förespråkande av massmord på "en sämre ras...sämsta
slödder".
Nog kan man tycka att hipstrarna på Södermalm, varifrån bokens "slödder" kom,
är litet jobbiga med sin skenheliga "källsortering", brummande stadsjeepar,
ytliga rapande av miljöklyschor osv. Men att bunta ihop och slå ihjäl dem vore
att ta i!
En "svensk sf-klassiker"? Verkligen?
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2017, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som
ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE ;
i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) -----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
