Christer Fuglesang skall upp i rymden igen. Han har utsetts att ingå i besättningen på en rymdfärja som startar nästa sommar, och åker till ISS för underhåll, medförande förnödenheter. Fuglesang kommer då också att få göra rymdpromenader. Trots att han tappade en skruvnyckeldel vid förra rymduppdraget, anser NASA och ESA att han gjorde ett mycket bra jobb - och det är därför han får chansen igen. Dock kan hans andra rymdresa bli hans sista. 2010 skall enligt planerna alla rymdfärjor pensioneras, och någon ny amerikansk uppskjutningsfarkost (Orion, som har kapacitet att nå månen) räknar man inte med förrän ca 2015. Och Fuglesang hinner knappast med en ny färjefärd innan farkosten pensioneras. Samtidigt har Fuglesang skrivit ett inlägg i DN Debatt, "Svenska astronauter kan få chansen att åka till månen" (18/7), där han argumenterar för att Sverige bör satsa mer på rymdforskning. Sverige betalar mindre än genomsnittet i EU på rymdforskning (8 euro/svensk mot 10 euro/EU-medborgare), och svensk rymdbudget har i reala termer minskat med 10% sedan mitten av 90-talet. Om vi satsade mer (och Fuglesang föreslår att det till att börja med bör återgå till 1995 års nivå, vilket blir ca 900 miljoner) skulle vi få bättre status i olika rymdprojekt, som exempelvis framtida månfärder (som NASA projekterar till ca 2018). Kanske kunde någon svensk astronaut rent av få åka med till månen. Det ni! Rymdsatsningar är relativt billiga (jämfört med nästan allt annat!) men brukar ge mycket bra utbyte. Fuglesang pepar på att det ökar intresset för vetenskap ochteknik, vilket får fler ungdomar att söka sig till sådana utbildningar. Vi får fler vetenskapsmän och ingenjörer, vilket är av ovärdelig nytta. "Rymdverksamhet leder till högteknologi, mångfaldigande av arbeten, forskning på allra högsta nivå (i dubbel bemärkelse), ovärdeligt Europa- samarbete och engagerar de unga", skriver Fuglesang. (Själv brukar jag också peka på den stora mängden teknisk s k spin-off, dvs nya produkter och upptäckter som sedan får vid och värdefull användning i övriga samhället. Det gäller nya material, särskilda uppfinningar, och inte minst datorer! Datorbranschen tog ett kvantsprång värt tio år pga Apollo, därför att NASA vbar storkund hos de tidga IC-kretstillverkarna. Stundtals köpte NASA mer än halva världsproduktionen av IC:s, dvs föregångarna till dagens datorkretsar, vilket drev på utvecklingen enormt.) --Ahrvid ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).