[SKRIVA] Re: Krooks "Tanckar om jordens skapnad"
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Mon, 27 Sep 2010 06:25:11 +0200
From: zenzat@xxxxxxxxx
>> Utmärkt artikel Nu är vi två som läst skrönan. Ditt opus borde publiceras
>> som understreckare i Svenska Dagbladet och/eller i Hufvudstadsbladet.<<
Jag läste Petris artikel och tycker att den är utmärkt. (En del synpunkter
följer strax.)
DU bör prova, Petri, att skicka den till SvD eller HBL! Gäller det
understreckare bör längden vara 10-12 K (10-12 000 tkn), så anpassa till det.
(Jag har själv haft hittills två understreckare i SvD, omkring 1997. En tredje
jag skrev, om Relationes Curiosae, refuserades kuriöst nog - trots att den var
den bästa av dem. Sedan slutade understreckarredaktören jag haft kontakt med.)
Om du Bertil på något sätt kunde ordna en kopia skulle jag gärna läsa
skrönan. (Enklast vore att scanna in, och ge mig bildfilerna. Sedan kan jag
läsa dem på datorn. Inget behov av att ödsla utskriftsbläck.)
>> Fonton Freemanson tar tillbaka sitt eget sålunda buteljerade förstånd.
>> Likartade varianter på borttappade eller stulna egenskaper blev med tiden om
>> inte direkt vardagsmat, så dock förekommande i de amerikanska pulpmagasinen.
>> ... Sarah Ljungquist som fördjupat sig i Johan Krooks 80 sidor långa skröna,
>> tryckt med gammaldags bokstäver, konstaterar: "Diskussionen om jordens
>> beskaffenhet, i den mån man kan följa denna, är emellertid så rörig,
>> särskilt efter det att besökargestalten återtagit sitt förnuft, att det
>> samtidskritiska budskapet i texten ofta är svårt att riktigt uppfatta. För
>> läsaren är det besvärligt att orientera sig i texten bland alla de tankar
>> som kastas ut, till synes planlöst."<<
Jag tycker det är rätt klart att det är science fiction, och till innehåll
och stil ganska typisk för den tiden.
Det skall vara litet filosofiskt, litet "lärt", och fullt med långa,
snirkliga meningar.
Jag läste en hel del av den äldre svenska prosan i Relationes Curiosae från
1682, ca 60 år tidigare (vilket alltså var den tyska
sf-liknande/populärvetenskapliga/vad-man-vill tidskriften från Hamburg, som
samtidigt återutgavs i svensk översättning). Prosan från ungefär den tiden var
långdragen, snirklig, "indirekt" i formuleringar, osv. Ett mer modernt och
enklare sätt att formulera sig slog inte igenom förrän senare, så där någon
gång i början av 1800-talet. Därför tycker jag inte Krook kan lastas för att
han skrev som han skrev.
En sak som slår mig i texterna Petri citerade är att *stavningen* förenklats
och normaliserats mer mellan 1680-talet och 1740-talet. Man stavade mycket
vildare och varierat 60 år tidigare. T ex kunde ordet "och" ha halvdussinet
stavningar, ofta i samma text. "Vilken" kunde bli "hwilken", "wilken",
"wuilken" osv (kanske inte exakta exempel; jag försöker "emulera" hur det kunde
se ut). Man körde mycket med det tyska systemet att sätta versal på substantiv.
("=" användes f ö gärna istf för "-" för avstavning; en rent typogragfisk
konvention, kanske beroende på att ett "-" saknades i typkasten.)
Ett skäl till att uttrycka sig litet snirkligt och teoretiskt och lärt och
indirekt, är att inte röra om för mycket i politiska grytor. Skriver man
inlindat skyddar man ryggen, då det kan tolkas på olika sätt. Det här var under
den s k Frihetstiden (som alltså då per definition omfattade även Finland) då
tryckfriheten *höll på att* slå igenom. Jag menar att innan Chydenius (från
Finland) inspirerade till den formella Tryckfrihetsförordningen (1766) rådde en
betydande lättnad i de ännu verksamma kungliga censorernas verksamhet. De
tenderade att ha relativt litet inflytande, och släppte igenom ganska mycket, i
alla fall om man skrev litet snirkligt och indirekt. Andan styrdes av att
politiken hade två grupperingar, Hattar och Mössor, som i riksdagen slogs om
makten - och bägge grupperna hade behov av att deras åsikter fick komma till
tals.
Det fanns omkring denna tid ungefär fyra kulturområden av vikt för
tryckfriheten. Till Holland flyttade gärna dissidenter och fick där trycka vad
de ville under en tämligen liberal regim. På de brittiska öarna avskaffades
formellt kunglig censur alldeles i slutet av 1600-talet, och en oerhört vild
och satirisk tidningspress uppstod (som inte låg dagens brittiska s k tabloider
långt efter). I Frankrike och de franska språkområdena (innefattade även
franskspråkiga Schweiz) fanns en vid tolerans mot erotisk och religionskritisk
litteratur. Och det fjärde kulturområdet av betydelse för tryckfriheten
var...Sverige och Finland.
Den relativa frispråkigheten som florerade här uppe i högan Nord tror jag
(idéhistoriker lär hålla med och anser nog t o m observationen trivial) beror
på den omskakning som det svenska stormaktsväldets förfall innebar: Poltava,
Karl XII:s död, osv. I början av 1700-talet gick vi igenom extremt svåra kriser
pga misslyckade försök att upprätthålla stormaktsstatus. Vi tvingades att
reflektera, vända oss "inåt", bli intellektuellt stora istf militärt dito. Det
startades akademier och vetenskapssällskap. (Begåvningr som Linné, Celsius m fl
fick chansen att stiga fram.) En vidlyftig intellektuell debatt blev följden,
dock främst bland de "högre" stånden; utländska influenser var otaliga. När
Bellman refererade halvdussinet språk från Stockholms kajer var det rena
på-platsen-reportaget.
Krooks verk passar utmärkt in i den tid under vilken det skapades.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C
Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik
framtidsmiljö"!
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
