Här ett on-line-museum för gammal kontorsutrustning, som t ex skrivmaskiner, kopieringsmaskiner av olika slag, räknesnurror, etc:
http://www.officemuseum.com/ Det är faktiskt riktigt bra och har fullt med bilder.Det är intressant att se hur man på 1800-talet fick kämpa och ligga i för att göra en så enkel sak som att kopiera ett vanligt affärsbrev. En metod man använde var att man skrev brevet med ett särskild bläck. Sedan lade man brevet på en blank sida i en brevbok, fuktade brevet, lade ett impregnerat papper under den blanka sidan, och lade brevboken i en press som med ren råkraft förde över texten till den blanka sidan! En annan metod man använde var karbonpapper, som uppfanns i början av 1800-talet. Men tidiga karbonpapper var av dålig kvalitet och så länge man skrev för hand blev avtrycken inte så bra. Det var först med skrivmaskinen (de första praktiskt användbara skrivmaskinerna kom från Remington på 1870-talet) det blev användbart att kopiera medelst karbonpapper. USA-presidenten Thomas Jefferson skall för kopiering av sin egen utgående post ha använt en s k pantograf. Genom ett system med kopplade länkarmar kopierar pantografen ens pennrörelser till en bredvidliggande kopia. Det låter kanske klumpigt att skriva så, men Jefferson lär ha använt sin pantograf ganska mycket. Och han hade inte mycket val, om han ville ha en kopia. På den tiden fick man annars helt enkelt göra en manuell avskrift om man ville ha en kopia. En lång rad system och metoder för kontorskopiering provades på 1800-talet. Den så småningom mest framgångsrika blev förstås stencilapparaten eller "mimeographen" som uppfanns av Thomas Alva Edison (fonografens uppfinnare) år 1873. "Mimeograph" var det ord Edison själv myntade. Hans första stencilapparat var en flatbäddshistoria, en trälåda på vilken man lade papper som skulle tryckas och sedan manuellt tog bort pappret och lade dit ett nytt. Edisons essentiella extrautrustning till denna tidiga stencilapparat var "den elektriska pennan", en vibrerande stencilpenna med vilken man kunde skriva stencilerna för hand - vilket var den vanliga metoden i början. Så småningom utvecklades möjligheter att skriva stencilerna på den nylanserade skrivmaskinen. Edison leasade snart ut patentet till firman A B Dick, som tillförde en rulle eller trumma till stencilapparaten, så att papprena drogs igenom maskinen och man kunde veva fram sina kopior. Dicks stencilapparater hade en trumma, men det var Gestetener (trots vad namnet må antyda var han britt) som införde två trummor, och då låg stencilen på en duk som gick mellan trummorna. Nu är vi framme någonstans under tidigt 1900-tal och stencilapparatens evolution var i stort sett fullbordad. Jämte spritstencilapparaten (eller dittografen; den första firman som lanserade den hette Ditto) var stencilapparaten dominerande för kontorskopiering i större upplagor väl in på 60- kanske 70-talet. Spritstencilapparaten har de något äldre stött på i skolorna. Medan riktig stencil är ett sorts screentryck (färg pressas igenom en av skrivmaskinstyper perforerad stencil) baseras spritstenciler på avdrag från ett original med anilinfärg. När färgen på originalet är slut bleknar kopiorna och därför blir upplagan begränsad (några hundra ex, medan vanlig stencil kan trycka tusentals ex - ända tills stencilen rent fysiskt är utsliten). Den teknologi som sedan tog över (och än idag är vanlig, jämte div digitala datorutskriftmetoder med laser, bläckstrålar osv) är xerografin, som utvecklades av den svenskättade Chester Carlson i slutet av 1930-talet och 1940-talet. Den baseras på statisk elektricitet. En kopieringstrumma (som jag har för mig brukade innehålla ämnet selen, men jag vet inte om man fortfarande använder det; det är giftigt i större mängd) utsätts för ljus, och mörka och ljusa partier får då olika elektrostatisk laddning. De partier som skall vara mörka drar åt sig ett kopieringspulver, pulvret pressas mot kopian och värms sedan fast.
Vi har kommit en lång väg sedan Jeffersons pantograf. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag] Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp! Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistangrundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
