[SKRIVA] Framtidsstudie om välfärd och militär

  • From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
  • To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Tue, 11 Jan 2011 20:14:51 +0100


Besökte idag Stockholms Kulturhus och ett seminarium från Institutet för 
framtidsstudier. Det var föredrag med påföljande paneldebatt om deras nya 
antologi Science for Welfare and Warfare (red Lundin, Stenlås, Gribbe). 
Seminariet och antologin handlade om det som kallas välfärdssamhället, 
parallellt med hur Sverige präglades av en kraftig försvarsutbyggnad, ungefär 
perioden 1930-talet till 1960-dito.
Genom utbrottet av WWII, där landet var nästan oförberett genom en tidigare 
kraftig nedrustning, påbörjades en kraftig miltärisering. När freden kom 1945 
var Sverige så förberett som vi borde ha varit 1939 (någon sade "om kriget 
brutit ut 45 hade Sverige vunnit..."). Därefter kom Koreakriget, Kalla kriget 
och hotet från Sovjet vilket inte direkt motiverade nedrustning. En stor 
flygindustri byggdes upp - Sverige hade i slutet av 50-talet världens fjärde 
största flygvapen - och det planerades för skapandet av svenska kärnvapen.
Samtidigt som man byggde hyreslängor, införde mer pensioner och barnbidrag, 
Thage Erlander skämtade hos Hyland, osv.

Per Lundin och Niklas Stenlås inledde, och jag skall försöka sammanfatta litet 
kort. Det framhölls att utvecklingen i mycket styrdes av det man kallade 
reformteknokrater (experter och tjänstemän, som ofta blev verkschefer) och 
präglades av fyra saker:
- Expanderande offentlig sektor
- Socialdemokratisk hegemoni
- Korporatism (samverkan stat - storföretag)
- En särskild svensk förvaltningstradition, med relativt små fackdepartement 
men stora, självständiga myndigheter
Detta system med en mer eller mindre planhushållningsstat byggde på två 
"kollektiva identiteter" eller "myter", nämligen a) Sverige som modernistisk 
banerförare, och b) landet som neutralt. Vi visste bäst, byggde "folkhemmet" 
och stod emellan öst och väst.
Men denna kollektiva identitet började krackelera under 70-talet. 
68-aktivismen, miljöfrågor, tredje världen, kärnkraftsfrågan m m ifrågasatte om 
det reformteknokratiska idealet var så bra. Och saker som vietnamrörelsen 
ifrågasatte neutraliteten. (IB-affären nämndes inte, men bidrog säkert också.)

Nästa avsnitt handlade om rymden! Nina Wormbs, teknikhistoriker från KTH, 
berättade under rubriken "Renar, raketer och rymd". Vi fick höra om hur svensk 
rymdforskning startade, t ex de första sondraketerna från Lappland 1961 (som 
nådde 80 km höjd). Det här var rymdkapplöpningens tid, med Sputnik, Gagarin och 
Kennedys löfte om att landsätta en mångubbe.
Rymden sågs som teknikstrategisk viktigt. Rymden skulle driva på utvecklingen 
och det satsades en hel del. Bl a var meteorologerna väldigt intresserade, då 
sondraketer forskar om atmosfären och satelliter kan ge översikt på hela 
jorden. Man hoppades att rymdindustrin skulle kunna ta över rollen från 
flygindustrin, sedan den dragits ned efter JAS-projektet (det kanske sista 
inslaget i välfärds-militärindustriella komplexet) men rymdbranschen har 
hittills visat sig litet för begränsad.
Genom rymdsatsningarna har dock Sverige fått ett ganska aktivt rymdcentrum, i 
form av Esrange i Kiruna. Jag snackade litet med Nina W i en paus och nämnde 
att Kiruna nu är inblandat i Virgin Galactics planer på att erbjuda ballistiska 
turistresor. Som gammal rymdfan tycker jag förstås att att Sverige satsat för 
litet, men vi har trots allt gjort ett antal satelliter, vi har astronaut 
Fuglesang och en del annat.

Maja Fjaestad talade sedan om det svenska kärnkraft/vapen-programmet. Direkt 
efter kriget tillsattes en atomkommission (på ÖB:s begäran) som skulle fundera 
ut hur vi kunde skaffa svenska kärnvapen. 1947 grundades det 
statsmajoritetsägda AB Atomenergi (som bolag, bl a för att sidsteppa 
offentlighetsprincipen) och man drog upp "den svenska linjen".
Den gick ut på att i tungvattenreaktorer använda det svenska uranet (landet har 
ca 3/4 av allt uran i Europa) och dels få energi, dels plutonium till 
kärnpuffar. 1954 startades Sveriges första forskningsreaktor, 15 meter ned i 
berget på KTH vid Valhallavägen. Ritningar ficks från USA, som såg Sverige (med 
sina urantillgångar) som en viktig partner. Ett par andra reaktorer byggdes 
också (bl a kärnvärmeverket i Ågesta, Farsta - kärnkraftverk skall ligga inom 
T-baneavstånd!) men Marviken byggdes aldrig klart. Den beskrevs som en alltför 
komplicerad anläggning som skulle kunna köras med både naturligt och anrikat 
uran.
1969 skrev Sverige dock på icke-spridningsavtalet, skortasde definitivt planer 
på blågula ICBMs, och därmed var det slut på "den svenska linjen" med 
tungvattenreaktorer i syfte att få kärnvapenplutonium. Den reella 
kärnkraftsutbyggnaden blev med lättvattenreaktorer (som såvitt jag förstår inte 
är lika stronga för vapentillverkning), men erfarenheterna hade varit till 
nytta. AB Atomenergi uppgick i ASEA som ASEA Atom, och Sverige var ett av få 
länder som förmådde bygga egna atomångmaskiner. Sedan kom miljörörelse, 
folkomröstning, Birgitta Dahl och en massa annat.
(Efter detta tycker jag att den tidigare framgångsrika svenska kärnkraften 
gravt försummats! Enligt nyliga rapporter har svenska kärnkraftverk sämst 
tillgänglighet i Europa, inte så lyckat när temometern sjunker.)

Vi hade en paus med kaffe och godispraliner. Intill seminarielokalen visades 
Larissa Sansours videofilmer på temat "Ex-terrestrial", en blandning av rymden 
och Palestina. Jag såg en snutt. Där fanns också en massa små robotar med 
palestinaflaggor.
Sedan fick vi en paneldebatt med historikern Henrik Berggren, författare Ola 
Larsmo (även PEN ordf), Annika Nordgren Christensen, f d 
försvarsutskottsledamot (Mp), samt ekonomiprofessorn Alexandra Waluszewski.
Det sades en hel del, och jag antecknade vilt. Det kändes dock litet för 
spretigt för att jag skall kunna göra en bra sammanfattning. Den goda nyheten 
är dock att *ni kan själva se det*, ty SVT:s Kunskapskanalen var där och 
filmade. Det kommer senare i år (om några veckor, skulle jag tippa, med flera 
repriser) och då kan ni passa på att spana efter undertecknad, som satt längst 
till höger (sett bakifrån) i första publikraden. Bredvid mig satt en kille som 
sysslar med robotik (Per Sjöberg) som jag också växlade några ord med.
En intressant eftermiddag. Aspekterna folkhem och atombomber, välfärd och 
kanoner, tänker man inte så ofta på, men faktum är att det svenska 
efterkrigssamhället byggdes också som ett förkrigssamhälle - i förberedelse för 
nästa krig, när ryssen skulle komma.

--Ahrvid

Ps. Många som framträdde tycktes rymma stor förtröstan för det planerade 
samhället, den sociala ingenjörskonsten, det "reformteknokratiska" - nästan en 
nostalgisk vurm för sådant. Det förtjänar att varna för att den planerande 
statsmakten trots goda intentioner mycket ofta satsar helt åt skogen. Här en 
icke komplett lista:
Sveaborg - Nordens Gibraltar som föll efter litet psykologisk krigföring.
Göta kanal - svindyr och krävde stora ansträngningar, men i mycket irrelevant 
strax efter genom järnvägarna.
Den optiska telegrafen - långsam och bökig jämfört med den strax därpå uppfunna 
elektriska telegrafen.
Det rasbiologiska institutet - och t ex steriliseringslagar; hur tusan tänkte 
socialingenjörerna...?
Det svenska radio/TV-monopolet - som bl a ledde till att Sverige var bland de 
sista med TV och att kustpirater fick tvinga fram pop och rock i radion.
Miljonprogrammet - ofta arkitektoniska katstrofer som skapat sociala problem.
Div IT-projekt - som skoldatorn Compis (utklassades av IBM PC) och Teleguide 
(utklassades av Internet). FRA:s instövlande i människors privata kommunikation 
framstår inte heller som lyckat.
Div industriprojekt - Stålverk 80, statens dyra engagemang i varvsindustrin.
Det finns många exempel på att statsplanering inte alltid lyckats särskilt 
bra...

--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur 
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ 
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C 
Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik 
framtidsmiljö"!                                          -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts:

  • » [SKRIVA] Framtidsstudie om välfärd och militär - Ahrvid Engholm