På tisdagen bevistade jag en debatt om globaliseringen i ABF-huset i Stockholm. Salen som rymde 3-400 var fullsatt och det berodde kanske på höga förväntningar på debattörerna Johan Norberg (pro-globalisering) och Johan Ehrenberg (anti-globalisering). Eftersom de bägge heter Johan hände det att moderatorn, Pontus Braunerhjelm från regeringens nyinstiftade Globaliseringsråd, ibland blandade ihop dem. Förväntningarna tyckte jag uppfylldes. Bägge är väl insatta i frågorna, har studerat globaliseringen länge, och skrivit böcker i eller nära ämnet. De kan dessutom tala för sin sak. Norberg har jag hört på TV tidigare (när kommer förresten SVT våga att visa hans berömda globaliseringsprogram?) och Ehrenberg även live. Ehrenberg har nyligen kommit med en uppdaterad Ekonomihandboken och Norberg har för Globaliseringsrådet just utkommit med studien Världens välfärd: Fyra decennier som förändrade planeten. (Som delades ut gratis i receptionen. Det verkar vara en mycket läsvärd volym, men jag skall inte här recensera den.) Debatten tog 1,5 timme, men den kunde gärna ha fått vara längre. Det verkade som om debattörerna nästan bara hunnit komma upp i varv innan det var slut, och lätt kunde ha fortsatt ett bra tag. Jag skall i det följande referera *en del* av vad de sade; jag hoppar över mycket men försöker få med en del huvuddrag. Mina anteckningar i kråkfotsk engholmska är delvis oläsliga och förresten har jag inte ork att gå igenom allt. Reservation för att jag kan tolka kråkfötter fel, minnas fel eller missuppfatta. Sist lägger jag in en del personliga kommentarer. JN är Johan Norberg, JE är Johan Ehrenmark; moderatorn eldade ibland på med frågor som jag respektlöst hoppar över. Det började med ett inledningsanförande på 10 minuter vardera, med Powerpoint-bilder, och sedan växlade man med inlägg på några minuter var.
JN: Globalisering är att det människor gör - handlar, kommunicerar, reser, m m - nu sker internationellt. Och det sker nu i snabbare tempo än någonsin. För 50 år sedan kom en lastbilschaufför i North Carolina på att det var onödigt att ett fartyg låg i hamn i veckor för att lasta och lossa. Man kunde stoppa allt i standardiserade containers, vilket minskade lastningskostnaderna med 97 procent. Plötsligt öppnades världshandeln. Globalisering är också snabbare kommunikationer, med fiber, mobiler, Internet. Politik och korruption är dock ett hinder. Det är billigare att skicka en container från Sydafrika till USA än att ta den genom tullen till Zimbabwe, pga långsam tullhantering och mutor. Globalisering gör att man kan använda idéer, kapital, arbetskraft m m var från i världen som helst, vilket specialisering skapar välstånd. 43% av världens BNP har uppstått sedan 1975, och välståndet växer snabbast i de fattiga länderna. Sedan 1975 har andelen extremt fattiga (mindre än 1 dollar/dag) minskat från 40% till 10%. Barnarbete har minskat i u-världen från 1/4 till 1/20. Medellivslängden i u-världen har ökat från 45 tiol 65 år. Analfabetismen har minskat från 52% till 23%. När den industriella revolutionen kom till England 1780 tog det 70 år för dess BNP att fördubblas. När den kom till Sverige 1870 tog det 40 år. För Kina tog det 15 år fr o m 1980. Priset på välfärd minskar. De fattiga kommer i kapp snabbare. Det är idag mindre risk än någonsin att då pga krig eller genom en diktators förtryck. Den som föds idag har större chans att uppnå pensionsåldern än hans farföräldrar hade att uppnå 5 års ålder.
JE: Jag har aldrig förnekat att kapitalism skapar tillväxt. Det skrev redan Marx 1848. Ekonomin växer hela tiden. Den har växt helat iden utom de år Bildt var statsminister. Men kapitalismens tillväxt skapar förstörelse. Den kan inte byta riktning utan att genomgå en kris. På 90-talet var krisen att man avskedade från den offenltiga sektorn. Nu är arbetslösheten större än då, även om den sjunker. Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män. Statistik är svårhanteriligt. Så t ex äger alla här innne 1/3 hund. Klyftorna ökar. Du säger i din bok att fattiga länder har ekonomin sedan 1975 vuxit med 105%, i medelinkomstländer med 134% och i rika länder med 86 procent. Men i dollar är det 1000, 3700 och 13500 dollar. Vi behöver inte ojämlikhet för tillväxt. Fram till 70-talet sjönk lönderna för the filthy rich från 300 normala årslöner till 50 normala årslöner, men så kom Reagan och skillnaden ökade till 300 ärslöner igen och vi är tillbaka vid krisåret 1929. I Sverige sjönk löneskillnaderna fram till 1980, och nu har de ökat igen. Det som är globalt är inte människor utan pengar. En indier som vill jobba har det inte lätt att få komma hit. Globaliseringen var inom detta område större på 1800-talet. Det du kallar globalisering är egentligen nyliberalism. Jag har fyra invändningar mot globaliseringsmyten: 1. Kina, Kina, Kina. Det är klart som fanken att om en miljard människor bildar en gemensam marknad så får man tillväxt. Men notera att det bygger på en stark kinesisk offentlig sektor. 2. Mycket av tillväxten kommer från kunskapsutvecklingen. Hälften av all kunskap vi hr kommer från de sista decennierna. Åter är det den offentliga sektorn som är ansvrigt för det. Den sköter utbildningen och forskningen. 3. Offentlig sektor. Den svara för stabilitet och är en kraft som kan stå emot spekulationskapitalet. 4. Förstörelse av jordens klimat. Det är den verkliga ödesfrågan. Jämfört med det är allt annat oväsentligt. Det är klart som tusan att vi har haft tillväxt, när vi bränt alla dessa enorma mängder kol och olja de sista 150 åren.
JN: Frihandel är inte nytt. Man har hittat stenåldersbosättningar med snäckor som kom långt ifrån. Uppenbarligen hade man någon sorts handel. När människan började bygga hus har vi märkt hur man hade ett rum för att mala säd, ett rum för att ta hand om boskap, osv. Så uppenbarligen hade man något slag av arbetsfördelning. Neanderthalarna var kanske starkare och bättre jägare än oss, men de dog ut - och kanske dog de ut för att de inte handlade eller arbetsfördelade. 1800-talet var en första stark period för frihandel och globalisering. Marx var ingen profet och förutsåg något. Han satt mitt i det som hände då och bara noterade vad som skedde runt om honom. Den stora skillnaden är att då öppnades marknader med vapenmakt. Idag öppnar länder sina marknader frivilligt, även om västländerna försöker hålla emot att öppna sig för tredje världen. Det är inte självklart att det sker en automatisk tillväxt. Om vi ser ett diagram för BNP sedan år 1000, så gott ekonomer med olika metoder nu kunnat återskapa det, ser vi en i stort sett platt kurva fram till 1800-talet, och sedan stiger tillväxten brant. För Sverige skedde det i slutet av 1800-talet, när vi anslöt oss till Englands och Frankrikes frihandelssamarbete. Redan då kunde man för övrigt i riksdagen höra klagomål på att kineserna skulle komma och ta alla arbeten. Vad som behövs är entreprenörer, som t ex Lars Magnus Ericsson som for över till USA och industrispionerade på telefonen, åkte hem och byggde något lika bra eller bättre. Vad gäller forskning sker det mesta av sådant som leder till konkreta produkter i företag. Astra_Zeneca lägger årligen 12 miljarder på läkemedelsforskning, enbart i Sverige, vilket är 20 ggr mer än vad staten lägger ned.
JE: Kapitalismen har råa sidor, som kräver reglering. Det är självklart att vi blir rikare när man går från att krossa feodalismen. Frihandel finns inte. Det är några stora makter som kontrollerar allt, som IMF och Världsbanken och storföretag. De tvingar på de fattiga absurda krav. Man använder handel som påtryckning. Den mesta grundforskningen sker i den offentliga sektorn. Mycket av pengarna investeras inte utan går runt, runt i en spekulationsekonomi. Det skapar så småningom kriser då spekulationerna går överstyr. Om man binder mer i den offentliga sektorn undviks detta. Vi behöver få ned vinsterna, och upp lönerna. Vi kan minska valutaspekulationerna, möjligen med en valutaskatt. Pensionskapital skall inte spekuleras på börsen. Globalisering är nyliberalism, och kapar inte tillväxt.
JN: Vi kan i min rapport se att tillväxten har ökat och fattigdomen minskat. Då är frågan vad som är oraken till det, men det går jag inte in på. Typiskt nog var det på 70-talet när vinstnivån i företagen sjönk och lönenivåerna utjämnades - som tillväxtmotorn började hacka. Från 60-talet till tidigt 90-tal skedde ingen som helst nettonyanställning i privat sektor, och det är först därefter den privata sektorn som producerar saker börjat skapa mer jobb och då har reallöneökningarna kommit. Man kan skapa en vinst för att man producerar något som folk vill ha. Transnationella företag för över kunskap till u-länder. En anställd i ett u-land som jobbar för ett utländskt företag tjänar dubbelt så mycket, som den som är anställd i ett inhemskt företag. Kriserna ahr också minskat de sista decennierna. För 40 år sedan levde 30% av mänskligheten i någon sorts emokrati, mot 60% nu. Det är idag 1/3 som dör i krig jämfört med 70-talet.
JE: Det som orsakade 70-talets nedgång var oljekrisen, och det har inget med vinstnivåer att göra. I början av 90-talet infördes en rå kapitalism i ryssland och då sjönk välståndet mer än det gjort någonsin tidigare. I dagens ekonomi är det Kina som skapar stabilitet. Den ekonomin växer och utgör en exponderande marknad och skapar mer handel, men det beror på att man har en stark offentlig sektor. I USA har man också expanderat den offentliga sektorn - nämligen militären. Det är den största expansionen i fredstid, och naturligtvis - har man skapat en stor militär måste man använda den. Invasionen av Irak är det första oljekriget vi sett.
JN: Idag har fler än någonsin förr tillgång till utvecklingen. Ekonomisk utveckliong sker inte automatiskt. Vi kan se på länder som Argentina och Uruguay, som i början av 1900-talet var rika och sågs som framgångsrika. Men man hade inga stabiliserande institutioner och man slöt sina ekonomier och så sjönk man tillbaka. Det gäller att inte göra om gårdagens misstag. Om Kina går om kommer kraven på att vi skall tygla konkurrenstrycket. Vi måste anpassa oss, inte sluta oss. Jag brukar göra liknelsen med kackerlackan, som funnits i hundratals miljoner år. Det finns andra djur som är framgångsrikare i sina små nischer, men det är kackerlackan som överlever. Och det beror på att den har en grundläggande strategi: när det kommer en luftpuff följer den med vinden. Kackerlackan följer med. Specialiserade djur fungerar bra så länge inget förändras, men det är kackerlackan som överlever. Vad vi behöver är öppenhet och dynamik. Vi har många gamla institutioner som är farliga. Arbetsrätten är livsfarlig. Den gör det svårt att avskeda, men därmed också svårt att anställa, och rörligheten minskar. Förra året var det fler som utvandrade från Sverige än någonsin efter den gamla Amerika-utvandringen. Det är folk vi utbildat och de som har bäst utbildning so mflyttar. Av dagens 18-20-åringar säger 70% att de skulle kuna tänka sig att jobba i något annat land. Fram till 70-talet accepterade vi arbetskraftinvandring, men sedan ändrade LO linje och började driva kampanj mot att jobben i Sverige bara skulle vara för svenskar.
JE: Vi behöver höja lönerna kraftigt. En ingenjör för mycket bättre betalt i Tyskland, så det är klart att han flyttar. Lönerna pressas också genom kronans utveckling. Det sägs att kronan flyter, men den bara sjunker. Enligt en undersökning i Dagens Industri motsvarar varje anställd en vinst på 315 000 kronor, vilket är en hel årslön. det är klart att det finns utrymme att höja lönerna. Vi behöver en bra och stark arbetsrätt. Jag har drivit företag i Sverige, Tyskland och Spanien, och i Sverige är det lättast att focka folk. Jämställdheten är ytterligare en komponent. Det skulle kosta 35 miljarder - och de pengarna finns i budgeten - att öka kvinnolönerna till mäns nivåer, och då skulle vi få en invandring av begåvade kvinnor. Sverige bör lämna IMF. De bara utpressar fattiga länder. Vi är naiva och sitter stilla och är med på allt USA bestämmer. Vi behöver krossa monopolen. Vi har bankkarteller. Vi har mediamonopol där 2-3 familjer bestämmer allt. Kapitalismen går igenom en massa kriser. På 1900-talet var alla kolonoier slut. Det fanns inga fler. Då måste man börja kriga om dem. Det kan hända igen. Vi ser nu en spekulationskris för bostäder. Det skall inte behöva kosta 20-30 årslöner att få bo i en 2:a. Den största socialiseringen i moder tid genomförde Bildt, genom den s k bankgarantin. Vi behöver ändra olje- och bilindustrin. Bilindustrin har länge vetat att det inte håller, men har hela tiden försökt förjala. Man lobbar i EU för att slippa krav.
JN: Skillnaden är att idag är konjunktursvängningarna mildare. Vi ser en skillnad i tillväxtmönstret. Bolånekrisen verkar reda ut sig hyfsat bra. Och vad gäller oljan, ser vi att även om priset gått upp från 15 till 100 dollar tuffar tillväxten på. Kolonialtiden var egentligen inte frihandel, utan en rad små monopol. Alla handlade inom sina kolonialvälden. När saker inte finns på marknaden, då utbryter krig. Men vi sänder dåliga signaler. När Kina ville köpa in sig i ett amerikanskt oljebolag fick man inte, och då får man gå till Sudan eller Burma istället.
JE: Vad gäller USA skall man inte se på vad de säger, utan på vad de gör. De säger att de är för frihet och liberalism osv. Men man handlar inte efter det. USA styrs av en liten ägarklick. Vi har för första gången en värld där ett enda land står för en total militär makt, dominerar media och all ekonomi. Idag äger amerikanska oljebolag oljan i Irak. Kina ser detta hyckleri och agerar därefter.
JN: För USA är det mycket billigare att helt enkelt köpa oljan än att försöka stjäla den genom ett krig. Det är märkligt att du tycker att det bara är kineserna mankan lita på. Kina klarar sig bara så länge man har tillväxt. När tillväxten går ned kommer det att skapas en stor oro. Vi har idag allr mer sammanflätade ekonomier, vilkt skapar mindre risk för krig. 1996 hotade Kina Taiwan, och då dök Taiwan-börsen. 2001 hotade man Taiwan igen, och då dök Taiwanbörsen, och Shanghai-börsen. Det går inte att börja kriga om man ser att "Aj, allt vi investerat där kommer då också att hotas."
JE: Jag är internationalist och socialist. Jag är emot maktkoncentration, som vi ser i globaliseringen. Det är några få företag som bestämmer och har makten. Jag delar inte Johan Norbergs optimism, men det är bra att vi kan snacka med varandra. Utvecklingen handlar om vad vi gör. Inget sker med automatik.
-----Ahrvids kommentarer: De flesta vet att jag är för globalisering och marknadsekonomi. Därför kommernterar jag huvudsakligen Ehrenbergs synpunkter.
Kinas offentliga sektor: Trots många minuters googling får jag inte fram vad Kinas skattetryck är. Men jag har flera noteringar om att det beskrivs som "mycket lågt" och i alla händelser lägre än i USA (där det är ca 30%). Skall vi gissa att Kinas skattetryck är så där 20%? (Vet någon exakt, säg till!) Ehrenberg kan därmed omöjligen ha rätt i att Kinas offentliga sektor är "mycket stark". Den offentliga sektorns storlek står i proportion till skattetrycket, och såvida Kina inte får hemliga skatteinkomster från månen är dess offentliga sektor bra mycket mindre än i de västliga konkurrentländerna. I själva verket är det mycket oro och protester på Kinas landsbygd, där man menar att man lämnas vind för våg av Kinas svaga offentliga sektor.
Löner: Det är osant att kvinnor tjänar sämre, för samma jobb. Flera undersökningar visar att kvinnors och mäns löner i Sverige ligger inom bråkdelar av procent från varandra, för samma jobb och befattning. Krav på "höjda kvinnolöner" utgör inte "lika lön för lika arbete" utan "lika lön för OLIKA arbete". Man kan iofs höja alla lägre löner, men vad som händer då är att alla med mer kvalificerade jobb, med kvalificerade utbildningar (som uppnåtts genom långa studier, studieskulder, mycket svett och möda) blir förfördelade och flyr. Vi skulle förlora massor på det. Ger vi inte bonus till den som satsar och anstränger sig, kommer färre att satsa och anstränga sig. Och frågan är om det inte är viktigare och rationellare att sänka skatter snarare än att höja löner? Alla lönehöjningar blir fruktansvärt dyra, då staten tar 2/3 av allt löneutrymme i skatt (inräknat *alla skatter*, även div arbetsgivaravgifter, moms, punktskatter, fastighetsskatt, osv). Sverige har världens högsta skatter på allt - även på de lågavlönade. De lågavlönade gynnas mycket mer av skattesänkningar än löneökningar.
Omställningen i Ryssland: Det är historielöst och orättvist skylla utvecklingen i Ryssland på 90-talet på "kapitalismen". Utvecklingen var speciell. Ryssarna hade i 70 år levt under socialismen och var ovana vid hur man skulle hantera marknadsekonomi. Det gav extrema omställningsproblem - och det dessutom under ett politiskt kaos med praktiskt taget inbördeskrig (med kuppförsök, stridsvagnseld mot parlamentet, kriget i Tjetjenien, osv). De som blev "rövarkapitalister" i Ryssland var f ö gamla smarta men korrumperade kommunister, som lärt sig det korrumperade systemet och kunde dra fördelar av röran vid omställningen. Om vi ser omställningen i Kina kan vi notera att den gått mycket lugnare till. (Jag tror f ö att med växande kinesiskt välstånd kommer kommunistpartiets maktmonopol att vittra bort, även om det må ta sin tid.)
USA:s militärutgifter: USA spenderar ca 4% av BNP på militären. Det är med alla mått mätt en mycket måttlig "expansion av den offentliga sektorn". Under Vietnamkriget (officiellt fredstid; det var en "polisaktion" och USA förklarade aldrig krig) var det mer. Förklaringen till Irak-kriget är inte oljan (det vore *mycket* billigare för USA att helt enkelt köpa oljan, som sagt!) utan inrikespolitisk. Efter 9/11 ville Bush visa att han "gjorde något" och plocka poäng. Personligen tror jag en komponent var att han ville rätta till farsans misstag. Under Gulfkrig 1 hade Bush Senior möjlighet att gå mot Bagdad och avsätta Saddam, men han beordrade eld upphör efter blott 100 timmars markkrig. Han skulle troligen ha kunnat avsätta Saddam utan större protester. Bush junior ville möjligen rätta till "pappas misstag". I Nordamerika finns världens största oljereserver, i form av kanadensisk oljesand, som produceras till en kostnad av 25-30 dollar/fat. USA behöver inte kriga för olja. Det första "oljekriget" var förresten andra världskriget. Hitler gick mot Stalingrad för att säkra flanken i sin framstöt mot oljefälten i Kaukasus. Han sände ned Afrikakåren i en större plan för att möta upp med Kaukasusstyrkorna och ta Mellanösterns oljefält. Japanerna startade Stilla Havskriget för att man var utsvultna på olja, och passade på att ta Indonesien - för oljans skull. Som läget var då fanns ingen öppen världsmarknad där Japan eller Tyskland helt enkelt kunde köpa olja - men det finns nu. ("Oljekrisen" på 70-talet var f ö artificiell. Det var ett oljeembargo, där OPEC avsiktligt skar ned sin produktion i protest mot "västs" mellanösternpolitik.)
Krig om kolonier: Det är sant att europeerna i slutet av 1800-talet delat upp en stor del av världen i kolonier (vilket var dumt, men vi kan inte ändra på historien). Men det ledde INTE till krig. I själva verket var perioden från Krimkriget på 1860-talet fram till första världskriget, en period på över 50 år som hörde till de relativt sett fredligaste i historien (och där ekonomin f ö växte kraftigt). Första världskriget utlöstes av en serie olyckliga omständigheter, grundade på maktkonstellationer inom Europa. Kolonialism eller någon "kapitalismens kris" hade inget med saken att göra.
Mediamonopol: Internet och annan ny teknologi är en stark utjämnande faktor. Det blir allt svårare att få "mediamonopol". Ehrenberg glömmer f ö att det tyngsta mediamonopolet i alla fall i Sverige varit (och ännu formellt är) statens. Sveriges Radio och SVT är hårt statsstyrt, genom lagar och regleringar av vad de skall sända, genom "avtalet med staten", genom kontrollinstanser som granskningsnämnden, genom att staten utser chefer. Och etermedia har de senaste 50-70 åren varit det absolut tyngsta och mest genomslagsgivande mediat - och statligt. (Det tål att fundera på hur det inverkat på att SVT aldrig visat Norbergs mycket uppmärksammade film "Globalisation is Good". Istället har stats-TV sänt programserie efter programserie mot globalisering.) Sedan må det vara så att "några få" äger en hel del inom media, men samtidigt är ägarna mestadels passiva och håller åsiktsbildning till ledarsidor (om ens det) och ungefär 70% av journalistkåren är enligt alla undersökningar anhängare av något av de tre riksdagsvänsterpartierna. Bilden av maktkoncentration i media är alltså betydligt mer komplicerad! (Även internationellt är mediabilden komplicerad. Kom t ex ihåg Hollywoodvänstern, den som applåderar allt Michael Moore gör, eller rockvänstern med Bono m fl.)
Regeringen Bildt: Bakgrunden till finanskrisen i början av 90-talet var socialdemokraternas tafatta och illa skötta avreglering av finansmarknaderna på 80-talet (se t ex Feldts klargörande bok Alla dessa dagar) som kraftigt expanderade krediterna, som gick till fastighetslån - när fastighetsvärdena sjönk fick bankerna problem. Det var klart att regeringen Bildt måste gripa in, och räddandet av bankerna och annat skedde f ö med socialdemokraternas bistånd (minns dessa nattförhandlingar). Tanken att Carl Bildt på mycket kort tid skulle ha lyckats underminera kreditväsendet är helt absurd - orsaken låg mycket längre tillbaka i tiden. Alla vet att det är så.
Tillväxt u- contra i-länder: Det är falsk matematik att försöka utmåla en övergående starkare tillväxt i kronor (eller dollar) som "ökande klyftor". Om Indiens ekonomi växer med 7-8 procent/år, och Sveriges med 2-3 procent/år, kommer Indien att gå förbi Sverige, helt oavsett från vilket läge man startar och helt oavsett om Sverige växer mer räknat i kronor i början. Det senare är bara ett mått på att svensk ekonomi från början har bättre utgångsläge, men skillnaderna minskar i själva verket hela tiden. Det är också vad vi ser i världen. När världens ekonomi växer (tack vare globalisering med frihandel, spridande av mer marknadsekonomi, etc) växer visserligen i-världen, men u-världen växer snabbare. Klyftorna minskar.
Klimat och miljö: Klimatet styrs till dominerande del av astronomiska faktorer, kartlagda redan på 30-talet av den serbiske vetenskapsmannen Milankovich. CO2 har säkert en viss inverkan, men den är marginell. Vi bör komma ihåg att CO2 i atmosfären har mycket små värden (bråkdelar av promillen) och att ändringar av temperaturen vi noterat är små (storleksordnigen några tiondelar av grader sedan industrialismens genombrott). IPCC stödjer sig på spekulativa datormodeller, som har stora brister. Modellerna har enorm brist på tillförlitlig data: vi har inte yttäckande klimatdata för mer än 25 år tillbaka (då kom de satelliter som också kunde rapportera från de 70% jordyta som är värlshav) och väldigt mycket övrig data är rekonstruktioner, gissningar, andrahandsdata med stor felmarginal (träringar och isborrkärnor ger bara ungefärliga värden). Datormodeller körs dessutom på ett spekulativt sätt: man kör, noterar om modellen stämmer vilket den inte gör, tweakar parametrarna, kör igen, tweakar igen, osv och detta upprepas 100 000-tals gånger tills man fifflat med alla parametrar så att modellen "verkar" stämma. Att med stor möda och kreativt parameterfifflande få en modell att verka likna det man i förväg bestämt sig för, är något helt annat än att kunna påstå att modellen efterliknar "verkligheten". Vad vi *vet* om klimatändringar är 0,6 grader på 150 år - allt i övrigt är yviga spekulationer som må låta imponerande men är obevisade. Mitten av 1900-talet hade en "mikroistid" med ovanligt låg temperatur från 1920-talet till mitten av 70-talet. Mycket av påståenden om "snabba" klimatändringar går blott några decennier bak, och speglar bara en "tillbakastuds" från 1900-talets köldperiod. (Det är f ö inte sant att det råder "vetenskaplig konsensus" om klimatet. Se t ex Global Warmning Petition Project, därca 20 000 vetenskapsmän - kriteriet är en naturvetenskaplig examen - skrivit på *mot* växthushypotesen. IPCC är en i hög grad lobbygrupp av likasinnade, som dragits ihop av dem som tycker ungefär likadant.) Miljön i allmänhet mår dessutom bättre än på länge. Vatten och luftkvalitet förbättras genom rening (katalytisk avgasrening för bilar har tagit bort oerhört mycket, t ex). I u-länder kan läget vara mer osäkert, men med stigande välstånd får de också råd med reningsåtgärder. Den gröna jordbruksrevolutionen gör att vi behöver mindre area för jordbruksproduktion. Den kraftiga urbaniseringen gör att människan tar allt mindre plats. F ö kan vi avskriva "överbefolkningen". De senaste prognoserna säger att vädldsbefolkningen kommer att öka något fram till 2050 (upp till 9-10 miljarder) och sedan börja minska. Det påstådda artutrotningsproblemet är överdrivet. Vi sätter in räddningsprogram för många utsatta arter, som oftast är mycket framgångsrika (och vi har förbjudit handel med material från sällsynta arter; handel som sker är illegal och bör kunna stoppas) och den påstådda "artförlusten" genom skogsbruk har visat sig fel. Man har stött sig på en godtycklig och illa underbyggd tumregel kallad "Wilson's rule" som hävdar att om 90% av en biotop försvinner, minskar antalet arter där med 50%. Denna Wilson's rule har aldrig belagts. Ett exempel är en undersökning av Brasiliens atlantiska regnskogar, som försvunnit till just 90% (människor måste ha någonstans att bo och verka, och gillar kustnära vistelse - det är fullt naturligt). När biologer letade efter 320 sällsynta arter i dessa till 90% nedhuggna atlantiska skogar - återfann man *samtliga*. (Jag skall inte utesluta att en del arter ändock försvinner. Men det finns 100 miljoner arter - vi har dock bara kartlagt några få miljoner av dessa - och naturen har stor inbyggd redundans. Behöver vi verkligen *alla* arter, varav de flesta f ö är insekter varav en hel del nog kan vara umbärliga.) Om marknadsekonomi och tillväxt "förstör miljön" bör vi erinra oss att miljön påverkas mest i fattiga och planekonomiska samhällen. Miljöförstöringen i tidigare Sovjetunionen var gigantisk. Under den fattiga medeltiden högg man ned större delen av Europas skogar. Fattiga har inte råd att vara knussliga. Och i kommandostyrda samhällen tillåter man inte protester eller öppen debatt, och stelheten i sådana samhällen är dålig på att ta fram lösningar.
Slutligen: Jag är för globaliseringen främst för att den a) gynnar ekonomisk tillväxt, vilket långsiktigt är lösningen på världens problem (det största är fattigdom!), och b) den förutsätter och gynnar marknader, vilket främjar personlig frihet. Motsatsen är regleringar och stor offentlig sektor, vilket per definition baseras på ett skikt politiker som sätter sig överst och styr och ställer med allt och alla. På en marknad är det däremot du och jag och miljarder andra som själva bestämmer, genom de miljarder olika beslut vi fattar varje dag. Det må vara så att det finns många som tjänar mer och är "snuskigt rika", men det är viktigare att så många som möjligt får det drägligt snarare än att alla får det exakt lika - och för detta hjälper bara ekonomisk tillväxt. Frågan är om någon får det sämre för att det finns en miljardär som har det bättre? Snarare får alla det sämre om man konfiskerar miljardärens pengar, ty gör man det raserar man de mekanismer som långsiktigt gör det bättre för alla. Historien lär oss att perioder med handel och öppenhet varit framgångsrikare än perioder med reglering och slutenhet. Handelsförbundet Hansan skapade renässansen, som anses vara en uppgångsperiod för Europa. Sedan började man tillsluta sig och kriga en massa (bl a 30-åriga kriget). Den industriella revolutionen (i Storbritannien från sent 1700-tal, i Europa något senare) var en kraftig uppgångsperiod. Sedan började man sluta sig inom nationalism, och åter kriga (i både första och andra världskriget). Efter andra världskriget började man åter öppna sig och bygga upp sådant som EEC/EG/EU, GATT, OECD m m och det gick allt bättre, särskilt när Ryssland, Kina och tidigare kommunistiska Östeuropa började komma med på tåget. Planekonomi och regleringar har dock ständigt som bäst bromsat, som sämst misslyckats...kapitalt. Jag är inte för "total avreglering", men väl för *mindre* reglering och för all del mindre politik och mindre skatter och offentlig sektor. Idealet vore kanske något i stil med drygt hälften av dagens skattetryck/offentlig sektor och hälften så mycket regleringar. Om man tänker på saken vore det ungefär som under den första regeringen Palme. Det var först därefter tillväxten rasade ned, skatterna rasade upp och mycket gick åt skogen. Om Palme återuppstod och ställde upp i nästa val med programmet att läget skall vara som när han blev statsminister 1969, men i övrigt skall inget röras, tror jag han skulle få min röst.
--Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag] Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp! Gå med på SKRIVA! http://www.skriva.bravewriting.com ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistangrundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
