Efter fyra förluster och endast ett vinstparti hittills i serien, skulle
jag nu få spela på tredje bordet (pga flera förhinder i laget) mot seriens
starkaste lag Örebro. Dessutom hade jag svart. Entusiasmen inför partiet
var begränsad.
Min motståndare var Stefan Hörbing (2088) som jag inte tror jag spelat mot
förut. Jag hade inte förberett någon speciell variant men jag bestämde mig
på vägen till spellokalen att inte spela något tråkigt där jag bara får
hålla emot. Med detta gick det inget vidare.
1.e4
Detta kändes iaf skönt. Jag vet inte vad jag hade gjort mot 1.d4. Kanske
hade jag spelat Englunds gambit.
1...e5
2.Sf3 Sc6
3.Lb5 a6
4.La4 Sf6
5.0-0 Le7
6.d3
Om vit hade spelat Te1, c3, h3 och d4 hade jag valt att spela Gajewskijs
gambit, dvs d6, 0-0, Sa5 och d5. Jag vann ett parti i den öppningen för
några säsonger sedan. Vit valde istället d3, vilket känns som modedraget i
Spanskt. Kanske för att undvika Marshallattacken, där den allmänna
uppfattningen just nu tycks vara att vit inte har någon fördel.
Jag köpte för några år sedan Mihail Marins bok "A Spanish Repertoire for
Black" där han rekommenderar en känd solid uppställning mot huvudvarianten
i Spanskt. Jag bestämde mig för att spela den. Tyvärr är den varken lika
känd eller solid mot varianten som vit faktiskt spelade.
6...b5
7.Lb3 d6
8.c3 0-0
9.Te1 Sa5
10.Lc2 c5
Tanken är att sätta press på bonden på d4 med Dc7 följt av Sc6 så den
tvingas fram till d5. Därefter backar man med springaren till d8, den andra
till e8, spelar g6 och f6 och ställer springarna på g7 och f7. Nu står det
ju ingen borde på d4 så det finns inte så mycket att sätta press på. Det
gör att d5 blir ledigt för en vit springare istället och min uppställning
känns tveksam.
11.Sbd2 Dc7
12.Sf1 Sc6
Enligt plan. Förmodligen inte någon vidare bra plan eftersom utan en vit
bonde på d5 kan vit ju vid tillfälle gå tillbaka med löparen till b3.
13.Lg5
Det kändes som att det borde vara bra för vit att slå av på f6 och spela
Se3-d5. Dessutom skulle ju ändå springarna möbleras om. Alltså:
13...Se8
14.a4 Tb8
15.axb5 axb5
16.Se3 f6
17.Lb3+ Kh8
18.Sd5 Db7
19.Lc1 g6
20.h3 Sg7
21.Sh2
Hittills hade jag inte gjort av med någon tid. Jag hade någonting som
liknande en plan och jag kände mig inte tillräckligt inspirerad för att
räkna på något annat. Här var jag dock tvungen att välja fortsättning.
Öppningen hade inte blivit särskilt lyckad tyckte jag. Hade vit nu haft sin
bonde på d5 och springaren från b1 på g3 istället hade det känts OK och då
hade jag som sagt tänkt ställa min springare på f7.
Nu kändes springaren på d5 som ett problem och det där med att inte hamna i
en sämre ställning och försöka hålla emot hade jag inte riktigt lyckats
med. Min tanke blev istället att försöka slå bort springaren på d5 så
e4-bonden hamnade på d5 istället, varefter mina pjäser kanske skulle stå
helt OK. Jag kunde då försöka göra gällande att det varit min plan hela
tiden.
21...Ld8
Detta kändes som ett vettigt drag. Dels kan jag nu spela Se7 och kanske
också Sa5 igen för att jaga bort vitfältslöparen.
22.f4
Oj. Jaja, det ändrar väl egentligen inte min plan.
22...Le6
23.Sf1
Detta tyckte jag var lite konstigt. Om jag spelar Se7 nu så stärker väl vit
upp med Se3 men borde inte Sa5 fungera? Jag såg ingen annan plan och då
tyckte jag inte heller att jag behövde räkna på den jag hade.
23...Sa5
24.La2 c4
25.Se3 Lb6
26.d4
Det var oväntat för mig. Kanske borde jag räknat på det. Mot d4 fanns det
bara ett drag jag tyckte såg ut att vara värd namnet så jag svarade a tempo.
26...f5
27.Sxb6 Dxb6
28.exf5
Min motståndare hade ungefär 20 minuter kvar på klockan här och jag hade 70
minuter tror jag. Här har jag dock ett val. Det går att slå på fyra olika
sätt och det finns minst två andra drag man kan överväga. Tyvärr verkar det
som att om jag slår med en lätt pjäs på f5 så kan vit slå fxe5, byta på f5
och sedan spela Txe5. Det såg för bra ut. Eftersom varken exf4 eller exd4
tycks ge någonting så fick jag slå på f5 med bonden.
28...gxf5
29.Sf1
Jaha. Hit kom vi alltså. Jag kan försöka låsa hela ställningen genom att
spela e4 eller kan jag försöka trixa med t.ex. exd4. Min bedömning var att
vits pjäser blir bättre än mina om jag slår och om jag låser till (efter
t.ex. e4, Se3, d5) så kan jag helt neutralisera vits båda löpare. Inte för
att jag riktigt vet vad jag skall åstadkomma efter det men kanske kan vi
byta av allting och ta remi så jag kan få gå hem.
29...e4
30.Le3
Just det, ja. Det är klart att han flyttar ut löparen först. Efter han
ställt den på f2 eller något så kan han ju spela Se3 efter det. Jaja, den
ena löparen är iaf neutraliserad.
30...d5
31.b4
Jag trodde han skulle försöka med b3. Är han inte bara helt inlåst på
damflygeln nu? Aha, han kan spela löparen till b1, c2 och d1. OK, ingen av
löparna är inlåsta men än sen? Jag tycker inte jag står dåligt.
31...Sc6
32.Lb1
Vit vill använda a-linjen till något kanske. Jag vet inte till vad men jag
kan väl lika gärna utmana på den som att stå kvar på b8.
32...Ta8
33.Lc2 Dc7
Damen riktar in sig på f4 och kanske tänker springa bort på kungsflygeln.
34.Db1
Min motståndare tycks tro att det här partiet handlar om a-linjen. Detta
tyckte jag kändes som ett feldrag.
34...Sh5
Nu är denna rutan ledig utan att jag behövde spela damen till f7 eller h4.
35.g3
Det här hade jag svårt att tro var sant. Min motståndare hade bara runt tre
minuter på klockan här men ändå. Txa8 följt av Dc1 var det enda jag tyckte
såg rimligt ut. Vit vill verkligen inte ge upp a-linjen.
35...Txa1
36.Dxa1 Tg8
37.Kh2 Dg7
Detta vinner g-bonden. Jag trodde vit skulle spela Te2 nu för att efter
Sxg3, Tg2, Sxf1+, Dxf1 byta av allting och försöka hålla slutspelet. Jag
kände mig ändå nöjd för även om det fungerar skulle jag ha en lätt remi.
38.Lf2
Vit tänkte ändå upp mot en minut innan han gjorde detta draget. Det kändes
helt fel tyckte jag.
38...Sxf4
39.Da6 Dh6
Jag kände mig lockad att spela Dh6 innan tidskontrollen var över men det
var kanske ett misstag. Vit kommer inte att slå på f4 i alla fall så jag
kunde lika gärna funderat lite mer på om det var bättre att göra ett drag
på damflygeln först. Kanske Ld7 eller Sb8 eller något.
40.h4 Ld7
Ld7 fick jag tänka en del på och efter den extra halvtimmen lades på
klockan hade jag nu lite drygt en timme. Vit hade använt sin tid och hade
således 30 minuter på klockan. Ungefär hälften använde han upp till drag
41. Efter att ha spelat Ld7 upptäckte jag att Le3 såg obehagligt ut. Som
tur var verkade det som att Txg3 håller. Eftersom vit istället gjorde det
drag jag tyckte verkade mest naturligt blev det inte så att jag tittade
vidare på varianterna efter Txg3.
41.Db7 Dd6
Detta kändes bra. Jag håller ihop hela damflygeln, går ur Le3-spiken och
släpper ändå inte vits kung med blicken. Här tittade jag på Se3 från vit
varefter jag hade tänkt mig att spela Sd3. Tanken var att kombinera f4 med
hotet att centrumbönderna helt enkelt går ner i dam.
42.Ta1
Detta hade jag inte tittat på. OK, vit vann kampen om a-linjen. Gratulerar.
Uppenbarligen vill han spela Ta8 och få några schackar. Det känns lockande
att spela t.ex. Tb8 för att helt trycka undan vits dam men samtidigt vill
jag inte flytta bort tornet från g-linjen. Till sist gjorde jag ett mer
rättframt drag.
42...Se2
Detta borde vara bra. f4 hänger nu i luften samtidigt som jag faktiskt helt
enkelt kan ta på c3. Ibland tror jag att den stora fördelen med att ligga
en bonde över är att man hotar att hamna två bönder över och plötsligt kan
det vara för mycket.
43.Ld1 Sxc3
44.Le3
Det naturliga draget här är f4. Jag funderade ganska länge för att försöka
få något rent materiellt drag att fungera men jag blev inte nöjd med
ställningarna. Jag var också lite sugen på att jaga vit med Tb8 eller Sd8
men fick inte ordning på de varianterna heller. Till sist fick det bli det
rättframma f4 i alla fall.
44...f4
45.Lxf4 De6
46.Lh5
Detta tyckte jag var den kanske mest intressanta ställningen i partiet och
jag hade nu börjat göra av med ganska mycket tid. Vit hotar i flera
varianter att spela Le5+ (eventuellt kombinerat med ett damoffer på d7).
Jag kan spela på ett kungsangrepp direkt med Dh3+ eller genom Sxd4 som
dessutom vinner en viktig bonde och borde vara direkt vinnande om det
fungerar. Spelar jag Dh3+ kan jag förmodligen välja vilken löpare jag vill
vinna eftersom Dxh4 hotar bägge.
Min slutsats var att Sxd4 borde vinna efter Dxd7 men också att jag borde ha
nästan mattangrepp efter Dh3+ om jag bara kunde spela e3 i rätt läge.
Planen blev därför Dh3+ följt av Dxh4 och om vit slår på e7 tänkte jag slå
på f4. Jag håller då de viktiga rutorna kring kungen och försöker vit vinna
material med Dxc6 så är e3 minst remi och kanske matt.
46...Dxh3+
47.Kg1 Dxh4
[I efterhand ser jag att datorn anser partiet går från klart vunnet till
remi efter det här draget. Vit skall tydligen slå på d7 och efter Dxf4
spela De6. Jag tror jag tänkte att jag då kan slå på d4 med hiskeligt
angrepp men det förlorar ju pladask efter Dxg8+.]
48.Ta8
Återigen en överaskning. Dxf4 har nu en uppenbar nackdel så jag fick slå
den andra löparen istället.
48...Dxh5
49.Txg8+ Kxg8
50.Dxe7 Se2+
Se2+ tyckte jag var naturligt. Efter Kf2, byte på f4 och Sxd4 tyckte jag
det såg ut som att jag skulle kunna komma undan schackarna på något sätt.
[Datorn säger att det inte går utan det blir remischackar. Istället skall
jag efter byte på f4 schacka på h4 och spela Se7 eller, ännu bättre, spela
Sexd4 istället för att slå på f4.]
51.Kg2
Vit hade inte jättegott om tid men han tänkte ändå en stund innan han
flyttade Kg2. Detta måste väl vara direktförlust? Jag undrar vad han
missade.
51...Df3+
52.Kh2 Df2+
53.Kh3 Sxf4+
54.gxf4 Dxf1+
55.Kg3 Df3+
56.Kh2 Dxf4+
57.Kh1 Dh6+
58.uppgivet
Det kändes skönt att sluta med ett sådant parti. Nu tackar jag för mig i
seriesammanhang. Jag tycker inte längre det känns roligt att spela långa
schackpartier och kommer att hålla mig till snabbschack och blixt i
fortsättningen.
Tobias
