Nedan min traditionsenliga jul/nyårsnovell, "Tiden är knapp", till vänner,
bekanta och annat löst folk. En science fiction-artad historia utsänd som en
liten helghälsning, om en gastkramande kris just som julen står för dörren!
Som om jul och kris inte vore synonymer. En felstämd Trumpet vann valet i
Amerrikat (fast en bättre klingande gitarrpoet vann Mssr Nobels pris). Och en
Ny Istid knackade på redan i början av november, varefter alla blev helt
insnöade. Flyktingströmmar, gängkrig, terrordåd, och lutfisk.
SKRIVA-listans årliga Fantastiknovelltävling kunde dock påräkna sig nytt
rekord med hela 125 bidrag! Håll utkik efter nästa tävling i vår eller på
SKRIVA (info i min sig-text nederst), där f ö andra spännande saker stundtals
vankas. Som avslöjandet av Sveriges första fantastikmagasin, Sagomagasinet
(1936-38), eller den pågående Sverifandomhistoriebibliografin. (Finns som PDF
om du frågar. Fråga extra snällt så får du som julklapp mitt EAPAzine, EAPA
som i höst firade sändning 150.)
Skiva nu skinkan, töm glöggen, spotta ut mandeln, se granen barra, le
ansträngt åt knasiga julklappar och känn tacksamhet över att det bara händer
en gång om året.
EN VERY MERRY YULE & EINEM HAPPY NYTT ÅR!
--Ahrvid Engholm
ahrvid@xxxxxxxxxxx
-----
Tiden är knapp
Han var fullständigt uttröttad efter de senaste hektiska dagarna. Men det var
inte för att det lackade mot jul. Krisen hade bara eskalerat allt mer medan
TV-kanalerna spred sina irrelevanta budskap om julens frid och god vilja till
alla människor. Hastigt ihopkallade sammanträden i ljuset från glittrande
julgranar, hemliga rapporter som inte liknade fredsevangelier, experter som kom
rusande med andan i halsen, ilskna telefonsignaler, nya förvirrade möten,
upprörda kommentarer och svallande känslor, fötter som desperat rusade längs
korridorernas heltäckningsmattor.
Detta högst påfrestande kaos hade pågått dygnet runt i flera dagar. Så det är
inte att undra på att han började slumra till där i sitt överdådiga kontor.
Skrivbordet i något tropiskt, troligen politiskt inkorrekt träslag var
välputsat men överbelamrat med pappersbuntar. Datorskärmen som stod vid
skrivbordets ena ände hade plötsligt blivit full med blinkande varningsprickar.
Först trodde han att ljusblinkningarna kom från någon irriterande
julapplikation. Blink...blink...blink! Hans utmattade, röda ögon betraktade
hypnotiserat de gungande prickmönstren på kartbilden. Hans hjärna ville inte
riktigt fungera. Det trötta medvetandet ville inte ta in overkligheten i vad
som syntes hålla på att hända. Ofrivilligt sjönk han tillbaka i den knastrande
skinnfåtöljen och föll in i drömbilder från barndomen...
- Charlie, måste du alltid trycka på alla knappar? undrade hans mamma.
- Men det är så roligt att se maskinerna röra sig! Titta bara!
De var på besök i stadens Tekniska Museum. Alla vet ju hur barn älskar att
trycka på knappar, särskilt på museer. Då kan man få en ångmaskinsmodell att
tuffa igång, en grävskopa att svänga och gnissla, färgglada kulor föreställande
atomer att snurra, en film att flimra igång. Charlie sprang mellan alla
glasmontrar och tryckte entusiastiskt på knapparna. Han brydde sig till slut
inte om de spännande saker som skedde efter knappklickningarna, bara han fick
trycka, trycka, trycka på knapparna.
När de skulle äta lunch var det naturligtvis Charlie som angrep knapparna
till smörgåsautomaten, likså vad kaffemaskinen anbelangar. Hans mamma fick
genomlida en extra stor kopp starkt kaffe, kolsvart, med extra socker och
slutligen extra grädde som gjorde frigolitmuggens innehåll mellanbrunt.
Efter ytterligare en omgång knapptryckeri i utställningssalarna var det trots
Charlies protester dags att vända hemåt.
I bussen satt han förstås och passade på hållplatsknappen. Så fort någon
passagerare var på väg att trycka, såg han med ett illmarigt leende till att
blixtsnabbt trycka först. Någon gång fick han bussen att stanna i onödan vid en
helt tom hållplats. Hans hårt prövade moder slängde en menande blick till
busschauffören. Ja, se pojkar!
Knapparna till det gråa hyreshusets portlås var rena julaftonen för Charlie.
Det är extra festligt med knappar som ger ljud ifrån sig. Och han älskade
knapparna i hissen. Han kunde åka upp och ned hur länge som helst. En gång när
han tryckte på knappen för nödsignal fick hans arma mamma en rejäl utskällning
av vicevärden.
TV:ns fjärrkontroll trakterade han med minen som hos en konsertpianist. Ute i
köket kunde han inte hålla sig från att trycka långa sekvenser på
mikrovågsungens programmeringsknappar. Hans pappa bannade honom, ty det var
inte bra att köra mikrovågsugnen tom. Det hade Charlie inte överdrivet stor
förståelse för.
Så kom riktiga julafton.
- Men pappa, jag vill ha en ordentlig telefon, sade Charlie efter att han
öppnat ett av paketen. En telefon med riktiga knappar!
- Lilla gubben, sade fadern med en suck. Det där är en riktigt bra
mobiltelefon för pojkar i skolåldern. Inbyggda ordlistor, matematikprogram, de
senaste spelen, tvåvägs videochat, allt. Den är lika bra som min jobbtelefon.
- Men den har inga knappar, envisades Charlie. Det är bara en blank skärm med
krumelurer. Inga riktiga knappar som rör sig.
Den luttrade fadern fick gå tillbaka till butiken och byta till en äldre,
sämre model med "riktiga knappar som rör sig". Allt för att bevara
familjefriden.
Alla dessa scener spelades upp för Charlie i den oroliga halvdrömmen. In genom
dörren trängde doften av den julmat som fick stå och kallna. Få kunde uppbåda
någon aptit mitt i den galna turbulensen. En medarbetare, som snabbt tittade
förbi och slängde några papper på skrivbordet, bar en efter omständigheterna
missanpassad tomteluva. Charlie funderingar snurrade kring vad han kunde göra.
Han slöt ögonen i hopp om att finna några rediga tankar, och nya minnesbilder
tonade fram i Morfeus rike...
Han blev både överraskad och strålande lycklig när han första gången blev
invald, efter att hans parti gjort ett överraskande bra val. I
ledamöteskammaren fanns givetvis fullt med knappar vid bänkarna. Han blev inte
oväntat den flitigaste knapptryckaren under mandatperioderna. Charlie missade
praktiskt taget aldrig en omröstning och tryckte saligt på sina Ja- och
Nej-knappar medan han steg allt högre i partihierarkin.
Stabschefen rusade anfådd in med ett ansiktsuttryck som pendlade mellan
upprördhet och uppgivenhet.
- Oroande nyheter, sir! Ni har nog sett på skärmen att luftbevakningen
upptäckt...
Charlie rycktes med ens upp från sitt vakendrömmande tillstånd.
- Ja, jag vet att de brukar skoja om hur de följer jultomten och hans renar
och gör pressreleaser om det, svarade han. Men det vi nu ser på skärmarna är
utan tvivel något annat.... Att de vågar! Det hade jag aldrig trott.
- Det kan vara en bluff, sir, eller något fel i programvaran. Det har hänt
förr.
Charlie skakade misstroget på huvudet. Atmosfären i ämbetsrummet kändes med
ens isande kylig.
- Vad har hänt med julens anda, muttrade han. Trevliga julklappar de skickar!
Där kunde bli den sista julen, slogs han av, den sista någonsin. Han öppnade
munnen för att yttra något, men stabschefen anade vad han skulle säga och
förekom honom:
- Nej, sir, fortfarande ingen kommunikation med våra satelliter. Vi vet inte
hur vi skall komma förbi de mystiska störningarna, men vårt bästa folk jobbar
på det. Det kan vara ett programfel...
Stabschefen tvekade ett ögonblick, men höjde sedan på föremålet som han hade
burit med sig i ena näven :
- Jag tog med mig "fotbollen" för säkerhets skull, sir, om det skulle
behövas...
Han lade upp en platt, svart läderportfölj på skrivbordet, öppnade den och
tillade:
- Alla planer är som ni vet färdiga och redo att sättas i verket, sir. Det
behövs bara att ni bestämmer er.
På paneler i den uppvikta väskan fanns sifferfönster och ett tangentbord för
kodinmatning. Stabschefen tryckte på en strömbrytare och gröna LED-siffror
väcktes till liv i innandömet.
- Vi har ännu ingen slutgiltig bekräftelse på indikationerna... De hör av sig
i samma ögonblick som något ändras. Men tiden är knapp, mr President!
Mitt i den uppslagna väskan fanns en stor, röd, lockande knapp.
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2017, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som
ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE ;
i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
