[SKRIVA] Avhandl om språkliga spår och småord
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Thu, 25 Nov 2010 12:33:59 +0100
"Språkliga spår i översatta texter – ny avhandling från Linnéuniversitetet
När man översätter från ett språk till ett annat blir det ofta ”spår” från det
språk som man översätter ifrån i den översatta texten. Det kan också vara så
att vissa ord och uttryckssätt som är typiska för ett språk nästan inte står
att finna i översatta texter på samma språk. I en ny avhandling i franska
undersöker Sofia Wastesson ”trolighetsuttryck” eller ”vaghetsmarkörer”, såsom
nog, väl, säkert och jag tror (att), och vad som händer när man försöker
översätta dessa till och från franska.
– Trolighetsuyttryck används när en talare inte riktigt vill ta ansvar för det
han säger, ifall det skulle visa sig att det som han tror eller har räknat ut
ändå inte är sant. Men de tjänar också som artighetsuttryck, förklarar Sofia
Wastesson. Att säga ”du borde nog gå hem nu”, till exempel, låter vänligare än
”du borde gå hem nu”. I båda fallen handlar det om att vi, när vi talar,
undviker att uttrycka oss alltför kategoriskt. I en del fall för att vi själva
inte ska tappa ansiktet, och i andra fall för att den vi talar med inte ska bli
generad. Vi eftersträvar alltid en så harmonisk kommunikation som möjligt.
Trots att de flesta svenska romaner, till exempel av Göran Tunström eller
Henning Mankell, ”kryllar” av det lilla ordet väl, visar avhandlingen att väl
nästan aldrig förekommer i svenska texter som har översatts från franska. I
stället väljer översättaren ofta antagligen för att återge till exempel
probablement. Mätbara inkonsekvenser av det här slaget gör att man ibland måste
se texter som har översatts som icke-representativa för ”naturlig svenska”.
Avhandlingen visar också på att nog och väl används när ingen annan än talaren
kan ha haft en uppfattning om saken, till exempel i ”den här låten är nog den
bästa jag har hört”, medan ord som troligen eller sannolikt i regel antyder att
slutsatsen har dragits av andra: ”Min far är försvunnen, sannolikt stupad.”
Detta är en viktig slutsats för avhandlingen i sig, även om skillnaden inte
genererar några översättningsproblem.
Andra slutsatser som diskuteras i avhandlingen är att trolighetsuttryck alltid
anger vad som ligger till grund för talarens bedömning. Antingen handlar det om
sådant som han/hon har lagt märke till, såsom i ”Maria är nog hemma, det lyser
ju i fönstren”, eller om tidigare erfarenheter: ”Gunnar är nog vaken ännu”
(underförstått: ”för han brukar lägga sig senare”). Och ordet säkert signalerar
inte att talaren är säker på det han säger. Det är en vaghetsmarkör, som
minskar talarens ansvar för utsagans sanningshalt. Dessutom används det ibland
för att förstärka talarens vilja att uppmuntra: ”Det går säkert bra (ska du
se)”, eller för att ironisera: ”Han har säkert (väl) aldrig varit i närheten av
en kvinna”. Så är det på franska också.
Sofia Wastesson har bedrivit sina forskarstudier inom ramen för den nationella
Forskarskolan i Romanska språk, FoRom. Hon är bosatt i Finspång och arbetar som
lärare på orten.
Avhandlingen ”Atténuation en traduction” – une étude des marqueurs de
probabilité en français et en suédois” försvaras fredagen den 26 november kl.
13.00 i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är professor Hans Petter Helland,
Oslo."
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C
Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik
framtidsmiljö"! -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Avhandl om språkliga spår och småord - Ahrvid Engholm
