[SKRIVA] Jag mötte Rymd-Chrille
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>, <sverifandom@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>, <novellmastarna@xxxxxxxxxxxxxxx>
- Date: Wed, 11 Nov 2009 01:45:49 +0100
Jag mötte Rymd-Chrille
Jag mötte min första astronaut 1985 på International Astronautical Federations
kongress i Stockholm. Det var på den tiden vi hade den illustra Svenska
Rymdrörelsen. Owen K Garriott hette han, han flög med Skylab på 70-talet och
jag gjorde en intervju för en ungdomstidning. Vad jag minns hade kongressen
också kosmonauter, som min vän den förträfflige rymdlegedaren Eugen Semitjov
kunde chatta upp på originalspråk.
Nu skulle jag träffa Christer Fuglesang, som faktiskt är astronaut och
kosmonaut i en och samma person. Han har ju körkort för Sojuz och har genomgått
utbildning i Star City utanför Moskva. Också.
Jag var litet snuvig, men tänkte inte låta mig snuvas på Fuglesangs föredrag
"Med "Discovery till ISS" som hölls på universitetets Alba Nova 10 november.
När jag anlände i god tid upptäckte jag att föredraget var i precis samma stora
föreläsningssal som jag hela hösten läst min astronomiska kvällskurs i! (En
kurs om supernovor och svarta hål.) Jag kände mig därför genast hemma.
Godspeed, Christer!
Medan Fuglesang mixtrade med sin dator, förberedde föredraget och
presenterades, såg jag till att förse honom med ett ex av min rymdnovellsamling
Mord på månen (www.zenzat.se). Det blev också en dedikation som löd: "Till
Sveriges förste men inte siste astronaut!" /En tecknad gubbe och:/ "Godspeed
Christer!" /Samt namn, datum, och E-postadress om han hade synpunkter på bokens
vetenskapliga korrekthet./
Salen var så gott som fullsatt. Publiken såg förväntansfull ut. Han började
med att visa en film om sin senaste rymdresa, den som startade med Discovery 28
augusti och pågick i 14 dagar (minus fyra timmar). Ett ihopklipp från start,
dockning, vistelsen på ISS (International Space Station), Fuglesangs två
rymdpromenader, tyngdlöshetslekar men också jobb - packa saker, sköta
utrustning m m - och slutligen landningen. Allt förtjänstfullt kommenterat av
vår svenske astronaut.
Ibland hade han en del humoristiska kommentarer, som vid starten då raketerna
dånade. Han skruvade upp ljudet och sade: Njut av bullret!
Den viktiga Knappen
Bland Fuglesangs uppgifter ingick bl a att sköta den mycket viktiga knappen som
ordnade dockning och att fixa ompackning av saker. Han fick även sätta upp det
nätverk för laptops som besättningen använde. Såvitt jag kunde se helt vanliga
off-the-shelf-datorer, envar hundratals ggr kraftfullare än rymdskyttelns nu
åldrande styrdatorer. Discoverys uppdrag var bl a att leverera totalt 7 ton
förnödenheter till ISS. Det ingick även vetenskapliga försök, t ex
experimentboxar för att studera vätskor i 0G och materialfysik. Dessutom hade
man en låda med sex möss, för att studera skelettpåverkan av 0G. Tyvärr dog tre
av mössen av rymdstrapatserna.
ISS ligger på en bana av 350-400 km höjd, når som nordligast norra Tyskland,
men från ISS kan man se Sverige upp till i höjd med Dalarna - så ISS är synlig
från gamla Svedala. ISS är nu praktiskt taget färdigbyggd (en ny modul sändes
nyss upp av ryssarna) och nästa besök av rymdskytteln, av det halvdussin som är
kvar tills pensioneringen, beräknas starta 16 november. Om inte uppskjutningen
skjuts upp, förstås.
Fuglesang fick bege sig ut i vakuumet på underhålls- och byggjobb. Det är en
omständlig procedur. Han börjar med att sova i luftslussen för att vänja sig
vid rymddräktens lägre tryck. Och själva dräkten tar ett par timmar att få på.
Där ute fick han bl a byta en ammoniaktank som vägde närmare ett ton - vilket
lär vara det tyngsta objekt en ensam människa hanterat med sina bara händer.
Antagligen har jag något tyngdlyftarrekord eller så, skämtade professor (jo han
är det också!) Fuglesang.
13 vid rymdbordet
Under Fuglesangs uppdrag var man faktiskt hela 13 personer på ISS, från fem
olika länder. Sista dagen höll man avskedsmiddag med recirkulerad urin, som
enligt vår rymdvän har en helt OK bouquet. Under hemfärden fick Fuglesang åter
ansvaret för Knappen, som denna gång avdockade.
Rymdskytteln flyger bara aningen bättre än en tegelsten. Den träffar
atmosfären i 25 mach och vid de första tunna luftlagren börjar man känna en
viss gravitation, eller snarare effekt av inbromsningen, på kanske 0,1 G. Sedan
blir det värre. Skyddsplattorna på vingarna går upp i över 1000 grader.
Skytteln flyger via autopilot i 20-30 graders dykning (vanliga flygplan landar
i kanske 2-3 grader) och när man kommer under ljudhastigheten tar en pilot över
och flyger manuellt.
Discovery gjorde en perfekt landning. Den kändes knappt, sade Fuglesang.
Man hade flugit 217 jordvarv och ungefär 9 miljoner kilometer.
De fördömda partiklarna
I slutet av föredraget gick Fuglesang in på sitt specialområde, partikelfysik
och strålningen i rymden. Det finns tre typer av strålning: galaktisk, från
solen och av Van Allen-bältena "infångade" partiklar. Den galaktiska kommer
från Big Bang, från exploderande stjärnor och liknande. Det handlar om
gammastrålning, elementarpartiklar, joner och liknande (exempelvis också
neutriner som dock är helt ofarliga). Om jag förstod saken rätt är speciellt de
förhållandevis tunga jonerna särskilt bekymmersamma.
Fuglesang har forskat i detta och själv utformat experiment för att
exempelvis studera de ljusblixtar astronauter kan se i sina ögon, som kommer av
att näthinnecellerna träffas av partiklar. På KTH har man varit inblandad i
strålmätinstrument som ALTEA och Atteino/SilEye som givit intressanta data.
Exempelvis har man studerat den sydatlantiska strålningsanomalin, ett område
där - beroende på en variation i jordens magnetfält - strålningen är extra hög.
Man undviker att göra rymdpromenader när ISS förväntas hamna ovanför det
området.
Även solen har sina utbrott
Men man fick litet problem med strålningen under Fuglesangs första rymdresa,
2006. Mot slutet av deras första rymdpromenad hade solen ett "utbrott" som
höjde strålningsnivåerna enormt. Det var t o m så att rymdcentralen övervägde
att plocka in astronauterna. När de väl kom in igen, fick de dock instruktioner
om att de för säkerhets skull skulle sova på mer strålningssäkra delar av ISS.
Och under andra rymdpromenaden på samma uppdrag: ett solutbrott. Även denna
gång blev det extra strålningsduschar. Det är nästan som om någon fick för sig
att pricka in när vi var ute på rymdpromenad, sade Fuglesang.
Det här med strålningen ÄR ett problem för längre rymdfärder, t ex för
marsexpeditioner. Ute i rymden kan man få dosen 3 millisievert per dag, vilket
motsvarar ett helt år på jorden! Normalt är det inget problem, men det ger en
förhöjd cancerrisk. Det gäller att studera sådana medicinska effekter noga, så
man kan bemästra dem.
Och att hitta bra avskärmningsmaterial. Att tjocka på med vad som helst duger
inte: mycket material ger upphov till sekundärstrålning när det träffas av
partiklar, vilken kan vara t o m farligare. Vatten är dock en bra
strålisolator.(Enligt vad jag läst på är en del väte-rika plastmaterial något
man överväger.) Framtida marsskepp kan få "skyddsrum" som man kan använda vid
solutbrott.
Väl på månen eller Mars är det inget problem. Där kan man helt enkelt gräva
ned sig, vilket också är vad jag beskriver i Mord på månen (större delen av
bokens Luna City är subselenisk, dvs "undermånisk").
Budget stör rymdplaner
När det gäller framtida färder till månen och Mars är läget nu oklart.
Ekonomisk kris, budgetbegräsning m m försenar NASA:s planer. Man bör dock
betänka att USA satsar bråkdelar av promillen av BNP på rymden, och med tanke
på potentiella, faktiska och långsiktiga vinster (kunskap, grundforskning, ny
teknik m m) är det inte så mycket.
Studiegrupper är pga ekonomiläget kritiska till före presidenten Bushs planer
om att återvända till månen 2020 - det lär väl inträffa, men kanske försenat.
Den Ares-1-raket man planerar för persontransporter (910 ton, enligt en
jämförelsebild Fuglesang visade, mycket mer ekonomisk än rymdskytteln)
provsköts nyligen, men om jag förstod Fuglesang korrekt är NASA ännu inte säker
på om man skall använda den. Blir den operationell kan den fördröjas från 2015
till 2017, pga budgetproblem. Under tiden får amerikanerna helt enkelt nöja sig
med att nå ISS via gamla pålitliga ryska Sojuz. Där har ju Fuglesang en chans,
för han är ju utbildad på den!
I slutet fick publiken ställa frågor. Många händer flög upp i luften, och
frågestunden kunde ha fortsatt längre än ca en kvart om vi fått hålla på - hela
Fuglesangsammakomsten tog ca 1,5 timme.
Jag sammanfattar i korthet några av frågorna och svaren.
Guds andedräkt vattenånge- och CO2-filtreras
F: Hur är det med risken för ISS att träffas av rymdskrot?
S: NASA räknar med att för det rymdskrot man inte kan spåra (under några cm) är
risken under 10-15 år ungefär 1 på 100 att ISS träffas av något som betyder så
allvarlig skada att stationen måste överges. Större rymdskrot håller man koll
på och kan styra undan från.
F: Hur är luftkvaliteten ombord på ISS? Den lär ha varit dålig på gamla Mir.
S: Luften är helt OK. Det kan finnas en del partiklar, men inget av betydelse.
Den filtreras hela tiden. CO2 tas bort. Vattenånga som människokroppen
utsöndrar hålls under rimliga nivåer.
F: Hur var det med den där lampan som gick sönder under en rymdpromenad? (En
fråga av mig.)
S: Rymddräkten har två lampor. De lyser en i taget. Det var inget problem för
jag hade en lampa kvar. Men just då det hände var bägge mina händer upptagna av
ammoniaktanken som jag inte kunde släppa, så det tog ett tag innan jag fick
igång den andra lampan.
F: När du under rymdfärd ett utsattes för extra strålning, fick du genomgå
extra medicinska undersökningar efteråt? (Också en av mina frågor.)
S: Nej, det fick jag inte. (Det var inget större problem, menade man
antagligen.)
F: Hur är det att flytta på ett ton i tyngdlöshet?
S: Det är inte särskilt svårt. När man börjat röra något gäller det att stoppa
i tid. Något jag oroade mig för var att rotationer kan vara svåra att stoppa. I
ett tillfälle hade jag ett grepp i en hörna en bit från massans centrum och
trodde det skulle bli svårt att styra. Men det gick bra. Det hela är ungefär
som att flytta en större, stillaliggande motorbåt i vattnet med bara händerna.
Det går om man är försiktig.
F: Dök det upp något Aha-ögonblick under dina rymdresor, ett tillfälle när du
tänkte - nu kom jag på något?
S: Nej, inte direkt. Jag sysslar kanske inte med sådant som ger Aha-ögonblick.
F: Vad är så bra med att bygga en månbas?
S: Dels är det en viktig forskningsstation som kan lära oss en hel del. Dels
kan man öva i att utnyttja resurser på en annan himlakropp, ungefär som en
läroskola inför att åka till Mars. Sedan är det ett projekt som i sig innebär
utmaningar vilket är stimulerande för forskningen och människan. Det kan bli
tekniskt pådrivande.
F: Vad tror man om psykiska problem under rymdresor?
S: På korta rymdresor är det inget problem. Vi är ute ungefär 14 dagar. På
längre rymdresor har det inte heller varit några problem. Den som varit längst
på ISS har t ex varit där 14,5 månader. ESA skall snart göra ett experiment där
man stänger in frivilliga i en simulerad rymdfarkost under 500 dagar. /Min
komm: Det har varit en del snack om dålig stämning och ordervägran ombord på
gamla Mir vid några tillfällen. ISS är iofs bekvämare, vilket nog gör vistelse
där lättare./
F: Hur har din hälsa påverkats av rymdresorna?
S: Direkt när man kommer tillbaka känner man sig fullt naturligt tung.
Balanssinnet kan påverkas under ungefär två dagar. Man kan bli vinglig. Man
förlorar också vätska, beroende på att i tyngdlöshet uppfattar hjärnan det som
att överkroppen har ett vätskeöverskott och beordrar njurarna att driva ut
vätska. Ungefär en timme innan landning dricker vi därför extra vätska, ungefär
1,5 liter. Jag kan också känna att musklerna är försvagade. Jag kan t ex
efteråt på jorden få träningsvärk i vaderna, inte av att jogga utan bara av att
gå.
F: Kände du gudarnas andedräkt där uppe i rymden?
S: Nej. Vilka gudar förresten?
F: Hur stora är G-krafterna?
S: I rymdskytteln är den ungefär 3 G vid start. I Sojuz kan de vara 4-5 G,
kanske i värsta fall 8-9 G i vissa nödsituationer.
F: Vad händer med ISS när den skall avvecklas?
S: I det fallet kommer man att låta den störta kontrollerat över någon ocean.
Man har gjort det tidigare, t ex med Mir. ISS är i och för sig ungefär fyra ggr
större, men det är inga problem. /Min komm. Hade det inte varit så många som
trängdes om att få fråga, hade jag frågat: Varför inte bara helt enkelt låta
ISS vara kvar där uppe, i malpåse? Är en rymdstation så svår att malpåsa? Det
är ju stora investeringar som gjorts!/
F: Hur kändes det att få vänta så länge på sina rymdfärder?
S: Jag får erkänna att det var flera år då det kändes litet påfrestande. Det
var folk som togs in på astronaututbildning efter mig som fick komma upp före.
Det var jobbigt att inte riktigt ha koll på *när* man skulle få chansen att åka
upp, och kanske tyckte man att det var litet orättvist. Men när man väl fått
chansen att åka, då glömmer man allt sådant, så nu är det inga problem. /Min
komm: Och CF har ju fått flyga *två* gånger, och skött sig utomordentligt bägge
gångerna enligt omdömen jag sett! Han kan vara stolt, och vi kan vara stolta
över hans insatser!/
F: Såg du Vintergatan där ute?
S: När man är på nattsidan av jorden kan man se Vintergatan. Man kan se väldigt
mycket fler stjärnor än från jorden. Det är en riktig syn, vill jag lova...
Star Struck
Efter frågestunden samlades en lång kö ur publiken för autografer, småprat och
photo-ops med Christer Fuglesang. Jag småpratade litet vid sidan om med en av
hans doktorander och en annan ur publiken. Någon från astronomiklubben STAR tog
bilder varav jag misstänker att jag fastnade på ett par, tillsammans med
kvällens huvudperson. Små barn kom fram och gav Fuglesang rymdteckningar. Till
slut tänkte jag att jag banne mig också behövde en autograf. Man är ju trots
allt rymdfan-så-in-i-alla-glödheta-kometer och "star struck" på riktigt. Så jag
anslöt mig sist i autografkön, och fick min autograf.
Men Sveriges astronaut Christer Fuglesang hade ju i och för sig tidigare fått
min autograf...
--Ahrvid Engholm
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
_________________________________________________________________
Hitta hetaste singlarna på MSN Dejting!
http://dejting.se.msn.com/channel/index.aspx?trackingid=1002952-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Jag mötte Rymd-Chrille - Ahrvid Engholm
