Och så förstås Emanuel Swedenborg (1688-1772). I sitt mystiska och religiösa
verk "De telluribus in mundo nostro solari, quae vocantur planetae, et de
telluribus in coelo astrifero. Deque illarum incolis, tum de spriritibus et
angelis ibi ex auditis et visits" (1758: "Om Jordkloten i Wår Solwerld som
kallas Planeter: Om Jordkloten i Stiernhimmelen och om deras inbyggare, samt om
Andarne och Änglarne; der enligt whad hördt och sett blifwit") reser han
andligen ut i universum och besöker solsystemets planeter på deras "andliga
plan" -- han möter alltså inte invånarna sådana de fysiskt och konkret ter sig,
utan deras andliga av- eller urbilder (jmf med de andliga utflykter i
universums spiritistiska dimension som madame Blavatsky skulle påstå sig göra
på 1800-talet). Månens invånare framstår som mycket kortvuxna och talar genom
att mullra åsklikt med sina magar.
Swedenborg genomgick 1744 en "religiös kris" (eufemism för psykiskt
sammanbrott, psykos), sedan han överarbetat sig i naturvetenskapliga studier
och publicerat sista delen av sina verk där han försökte förklara allt från
universums uppkomst till naturens samspel och djurens samt människokroppens och
hjärnans funktioner. Han tillfrisknade delvis och levde sedan med
högfunktionell schizofreni resten av livet. Jmf fallet Dénis Lindbohm.
/ Rickard
---- On Tue, 20 Dec 2016 20:51:39 +0700 Aleph wrote ----
---- On Mon, 19 Dec 2016 00:53:08 +0700 Ahrvid wrote ----
Min franske korrespondent Jean-Pierre jobbar med en
minibibliografi om berättelser som utspelar sig på månen.
Vilka verk av svenska eller nordiska författare känner listan till som är
månbundna?
Från 1700-talet till och med 1930-talet:
Johan Krook (1713–1778): "Tanckar om jordens skapnad, eller Fonton Freemassons
äfventyr, tillhögvälborne herr grefven **** och nu med anmärckningar till
trycket befordrat af Antichon" (1741). Herr Fonton F reser till månen och
upptäcker att måninvånarna tillskansat sig jordbornas förstånd och tappat dem
på flaska.
Martin Pletz (1721?-1762): "Then Engelske Flygarens Rese-Beskrifning under
hvilken Dikt, Grundlagar uti then Naturliga lagen och Folke-Rätten Then
Swenska Yngdomen til tjenst" (1762). Den engelske flygaren i titeln (som
förfogar över en mackapär som kan flyga enligt principen tyngre än luften)
försöker sig på att nå månen, men kommer inte riktigt fram.
Carl von Linné (1707-1778): "Tre dagar på månen". Allegorisk mini-novell i
boken "Hwartill duger det?" (latinskt orig. 1751, på svenska 1752).
Erik Johan Stagnelius (1793-1823): "Månflickan" (berättande dikt, förmodligen
skriven 1819).
C.J.L. Almqvist (1793-1866): "Ormus och Ariman" (i "Törnrosens bok", 1839).
Den goda världsanden Ormus bosätter sig på månen för att därifrån planera
människornas tillvaro på jorden.
Johan Peter Krok (1791–1868): "Min första resa under ett riks-gästabud i norra
delen af månen. Dröm" (1829) och "Min andra resa under ett riks-gästabud i
norra delen af månen. Dröm" (1830).
Nils Hjalmar Strömer (1849–1886): "En andesyn. Astronomiska Fantasier" (1880).
Innehåller ett kort besök på månen, som författaren dock uppfattar som
ointressant varför han i fantasin fortsätter till de andra himlakropparna i
solsystemet.
-el-el- (signatur, okänd författare): "En färd till Jupiter" (novell, 1886).
Huvudpersoner besöker seleniterna på månen och fortsätter sedan till Jupiter.
Julius Regis (1889–1925): "De tre männen på månen” (novell i tidskriften
Kamraten, 18/19-20/1909).
Sven Hedin (1865–1952): Galaxy 2/1958 publicerade "På upptäcktsfärd i rymden"
som en "klassiker" skriven av Hedin. Bertil Falk: "Vid närmare granskning
visar det sig att Galaxy lagt samman två novellartade artiklar hämtade från
Sven Hedins 'Från pol till pol' som kom i två delar 1911. Det handlar om
verkets avslutning. Under rubriken 'Den oändliga rymden' finns där tre
avsnitt: 'Drabanten', 'Jorden sedd från månen' och 'Till de eviga stjärnorna'.
Galaxy-redaktionen har helt sonika uteslutit 'Jorden sedd från månen' och lagt
ihop 'Drabanten' och 'Till de eviga stjärnorna' och döpt om resultatet till
'På upptäcktsfärd i rymden'."
Otto Witt (1875–1923): "Hur månen erövrades" (1915). Med fantastisk
siareförmåga föregriper Otto Witt de fantasier som Christer Fuglesang dillat
om 2016: Sverige som spjutspetsnation i erövringen av universum!
Ossian Elgström (1883-1950): "Tuj och Pet och Månen" (barnbok, 1934).
Maja Lindberg: "Kalles resa till Månen" (barnbok, 1926).
Laicus: "Planeternas krig. En framtidsroman med lärdom för 1929 års människor"
(novell i Konsumentbladet 11/1929). Författaren okänd men texten tyder på
svensk tillkomst.
Aia Unonius (keramikkonstnären Aja Unonius-Gary, 1901-1972): "Ögonblicks resa
till månen" (sagonovell i Allt för Alla 50/1930).
Vladimir Semitjov (1882-1939): "43.000.000 mil i världsrymden" (1936).
Yngve Mauritz Wilhelmsson (1903–1977): "A.-B. Månexpressen" (1937) och
uppföljaren "Måndiamanten" (1939).
Detta ihopskramlat från Bertil Falks mastodontverk, den ännu ej utgivna
"Faktasin. Den svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia".
/ Rickard
IDÉ, VETENSKAP & SKÖNLITTERATUR
Timaios Press -- www.timaiospress.com
Aleph Bokförlag -- www.alephbok.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr ck * ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx f r listkommandon (ex subject: subscribe).
