En gång i tiden satt en ung man i Sala och slog ned några tangenter. Det blev Bstfhj Hh och under det namnet dök han understundom upp i de kanske roligaste fanzines som någonsin gjorts i Sverige; vapendragaren David Nessle blev Fghyj Prtfllk, om någon undrar. Vi fick titlar som Tredje guiden till fördold makrobiotisk kunskap, Vem är vem i Eslövs parkförvaltning, Någon gång måste det komma ett fanzine som heter så här, och mycket mer. Många år senare började de, tillsammans med Joakim Lindengren, med en obskyr liten blaska kallad Kapten Stofil, där Martin svarar för kulturella djupdykningar i form av artiklar om personer och händelser av förunderligt slag, vanligen inom underhållningsbranschen. Nu har karln gått och fyllt år. 50 till och med. Men han fick bara 31 ljus i tårtan. Ljusen räckte inte längre och förresten är det nära hans såvitt jag kan se fysiska ålder. Så det så. Tyvärr kommer Stofilen med sitt sista nummer i höst (Martin kommer med en superartikel, ett av hans grövsta grävjobb - det blir något i hästväg vill jag lova!) vi kan hoppas att de olika medarbetarna fortsätter med sina värv på annat håll och hittar forum för det. Martins artiklar bör t ex gå i Fina Kulturtidskrifter eller tidningars söndagsbilagor, tycker jag. Om än ämnena han tar upp inte alltid passar i fina salonger eller påminner om något som ligger inom parsec från det vi kallar mainstream. Han skulle få en överraskningsfest. Planen var enkel. Trampe (medförfattare, tillsammans med Mattias B) till Martins böcker om usla skivomslag och radionämnsanmälningar, har stundom en sommarfest i familjens tjusiga hus på Resarö norr om Stockholm. Det gällde bara att utlysa en sådan fest, få dit Martin, och när han väl kom dit förklara att det var Martins fest och ingen Vanlig Fest. Anna-Lena hade uppgiften att lura med Martin, vilket lyckades. Jag fick skjuts dit av Lotta och Mattias I (en Lucia fanns också i bilen, och det visade sig att hon kände min morbror, trädexperten) som jag kände från Sunkit. Det var f ö mycket folk från Sunkit där. Väl framme möttes vi av bl a Johan Kugelberg, känd från sf-kretsar (numera USA-boende, oförskämt framgångsrik inom musik och sådant), och Johan Tibbelin också känd från legendariska Salafandom, och Johan Frick. Jag skall inte räkna upp alla, men jag tror vi blev 18 pers ungefär, varav ovanligt många hette Johan. (Om inte, hette de Mattias. Damerna hade såvitt jag minns olika namn. Allihop.) Vi fick förvarning om när Anna-Lena och Martin närmade sig. Alla "gömde" sig i stora rummet och när Martin kom blev det hurrande och födelsedagssjungande. Jag hade föreslagit att vi skulle ta något av Johnny Bode (poppis på Sunkit), men det kanske skulle bli för komplicerat (det blev "Ja må du leva"). Martin fick också en massa presenter, om jag minns rätt exempelvis: - Ett autografblock med signaturer från svenska 1900-talskändisar inom showbiz - En digitalkamera - En signerad tavla av Carl Johan De Geer (med födelsedagshälsning på baksidan!) - En bok om Åke Söderblom (det var min, ÅS var en legendar i svensk revy och film; den lille killen som ofta spelade med Thor Modeen) - Och så den där fina presenten jag banne mig inte minns just i skrivande stund (men du som hade den kan tröstas av att jag *nästan* minns; på äldre dagar får man gärna problem med...vad heter det?...minnet) Det var litet knytkalas. Folk hade med sig allt möjligt. (Jag hade med mig chips som gick åt och potatissallad, som iaf delvis gick åt, och korv som inte alls gick åt.) Det var alla sorters smörgåsmat, gubbröra, köttbullar, potatis, flera varianter lax, sill, osv som gjordes till ett smörgåsbord. Vi satte oss i trädgården och mumsade under stor munterhet. Naturligtvis fanns något att dricka också. Ur en högtalare strömmade Povel Ramel. Solen sken. Det har annars varit litet svårt för solen dagarna innan, men vi gjorde en specialbeställning hos SMHI: - Jaha, svarade en röst i Norrköping. Martin fyller år! Vi läser alla Kapten Stofil här på SMHI, så det är klart att vi skall fixa litet sol! Så enkelt var det. Det är inte många som vet att man kan beställa väder hos SMHI. Stämningen var på topp. Pratade bl a med Kugelberg om livet i Amerika och hur han såg på Sverige numera. (Martin skall f ö över till New York om bara några dagar. Det blir väl mer födelsedagsfestivitas.) Pratade politik med Johan Tibbelin. Pratade strunt med alla andra. Jag tog några bilder med min digitalkamera som är litet osäker (den tenderar att äta upp sina batterier i förtid, men några bilder blev det). Efter huvudmaten skars födelsedagstårtan och annat efterrättsmässigt fanns också tillstädes. Trampe höll tal (han är en bra talare!), bl a om hur han första gången träffade Martin. Jag tillade några kommentarer från soffan om första gången jag träffade Martin (rimligen på SF-Kongressen 1977, men vi sågs nog mer rejält - i alla fall fanzineledes, och det är vad som räknas! - så där 1978). Jag tror faktiskt att Salafandom började med sina fanzines något före undertecknad, men i alla fall var de hos mig en instant hit. Tänk er en samling spritstencilerade sidor med de vildaste infall, konstiga teckningar, bisarra skämt, ungefär som Svenska MAD på steroider minus allt som påminner om normalitet och sammanhang. Jämte möjligtvis Mika Tenhovaaras alster är Salafandoms blad, slumpvis bestänkta med spritstencilanilin, de roligaste som gjorts i landet. (Både Martin och David användes senare flitigt i den fandomspalt i JVM som jag och Erik Andersson redigerade. Martin skrev bl a historiken om Salafandom, i artikeln "Lillköpingsfandom", även återtryckt på engelska i Swede Ishes 1.) Och då skall vi minnas att salaiterna, tillsammans med Erik, också gjorde de klassiska kassettfanzinen (varav exempelvis min låt om Flygande tefat som siktats vid Vinga någon gång förundrat Sunkit). Jag nämner en massa om dessa fanzines m m bara för att ha något att berätta. Annars är det liksom svårt att "berätta" hur en fest går till. Man liksom rultar runt och snackar och skrattar och det finns inte så mycket att berätta. Man får liksom säga "det var kul!" på sjutton olika sätt, och jag kan nog bara säga det i 3-4 varianter. Familjen Trampes skärgårdsvilla är f ö en riktig idyll. Man åker på småvägar i ett område fullt av träd och pittoreska hus. Ljuset strömmar förföriskt fläckigt mellan träden. Någon går med en gräsklippare. Stadsjeepar står på uppfarterna. Huset har två våningar och inredd källare och en magnifik trädgård med stor gräsmatta och äppelträd. Trampe berättade att byggnaden på andra sidan brukade vara biograf och som ung gick han ofta och såg film där. Inom gångavstånd kan man bada (under en tidigare sommarfest gjorde vi just det, dock inte denna gång). Området heter Ytterby, och som alla vetenskapshistoriker vet är det en legendarisk plats där en rad grundämnen upptäckts: yttrium, ytterbium, terbium och erbium. Möjligen finns en viss fantasilöshet i att man döpte en massa grundämnen efter Ytterby, men i alla händelser måtte detta vara kemihistoriens Mecca. Men sedan det periodiska systemet fylldes på, misstänker jag att det inte hänt något av samma dignitet på orten som Martin Kristensons 50-årskalas. Men jag kanske är partisk. Efter midnatt började folk droppa av. Jag fick tillbakaskjuts av Anna-Lena som också tog med Martin, framemot tre på natten. Vi var nog de sista. Ett riktigt trevligt kalas. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) Sänd din novell till 11e Fantastiknovelltävlingen senast 1/9, till Ahrvid resp fantastiknovell@xxxxxxxxxxx - cash prizes! ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).