[uppsalapendeln] SJ mot nya servicebottenrekord

  • From: Leif Lagerstedt <lagerstedt@xxxxxxxxxx>
  • To: uppsalapendeln@xxxxxxxxxxxxx
  • Date: Sun, 29 Jun 2003 22:52:02 +0200



I kväll fick jag nedanstående epost. Motsvarande hände mig i fredags morse när jag steg på ett X 2000 till Stockholm. Skillnaden var att konduktören (förlåt "ombordansvarige" skall det vara) mycket vänligt upplyste mig om att jag egentligen inte fick åka X 2000 lokalt mellan Uppsala och Stockholm längre. Det hade nämligen utgått ett påbud från SJ centralt om detta. Det märktes att konduktören inte alls var road av att leka polis. Jag påpekade att jag hade ett årskort Silver Plus som gäller på alla SJ-tåg i hela Sverige och att det avtalet med SJ hade inte hävts på något lagligen giltigt sätt av SJ. Han bemötte det inte utan suckade bara.

Jag har pendlat sedan 1969 och jag har nu mitt 34:e SJ-årskort och är nog en av SJ:s mest erfarna resenärer. Jag har hela tiden betalat det med egna beskattade pengar.1969 kostade det 3000 kr och nu 45000. 1969 gällde det för SL, SJ och många busslinjer, man fick tidtabellen hemsänd, fri pollettering av resgods, 50 procents rabatt på singel sovkupé, fri resa på tågfärjorna mellan Trelleborg och Sassnitz m.m. Sedan dess har SJ höjt priset och minskat förmånerna kontinuerligt och kortet skall nu inte ens gälla för X 2000 mellan Uppsala och Stockholm! Dessutom omfattar det inte Sverige norr om Sundsvall. Min bild av ett SJ som ännu inte kommit underfund med att man transporterar människor i första hand och inte bara kör tåg blir allt tydligare. De gamla myndighetsfasonerna sitter kvar och grötmyndiga centralbyråkrater styr fortfarande SJ. SJ är ju numera ett litet företag med ca 3600 (minus 700 snart) anställda men man verkar tro att man fortfarande är det stora SJ med 15000 eller mer anställda. Tågpersonalen är däremot oftast mycket trevlig att ha att göra med.

Det som nu händer en välkänt för oss mer erfarna pendlare. Sedan jag började pendla 1969 har man inlett sådana kampanjer mot pendlarna flera gånger. Det verkar som om några figurer i SJ:s ledning bestämmer sig att nu skall vi klämma till dessa besvärliga Uppsalapendlare igen (vi har alltid varit illa tålda av SJ centralt). Efter ett tag brukar det gå över. Förmodligen är det någon ambitiös affärschef e.d. som hittat på detta och skickat ut det till personalen. Mycket oroande är också att man tydligen börjar försöka krångla med TIM-tågen Uppsala-Hallsberg och motar bort pendlare som inte har platsbiljett. SJ är till för oss och inte tvärtom!

Nedanstående epost är symtomatisk. Att en konduktör kan få för sig att hindra passagerare från att gå av ett tåg visar är ju mycket graverande. Men jag känner till fall där konduktörer har kallat på polis när en årskortsinnehavare vägrat att gå av ett tåg.

Ett annat graverande faktum är man inte vågar sig dem som har Årskort Guld (à 65000 kr).

Detta är inte ett problem bara för årskortsinnehavare. Det gäller alla pendlare. Så länge SJ och Ban(an)verket har som hobby att i tid och otid ställa in tågen gäller det att se till att alla tåg mellan Uppsala och Stockholm (resp. Eskilstuna m.fl. städer) är öppna för oss pendlare. Så alla som läser detta, tala om för ansvariga på SJ via brev, epost eller telefon att vi inte accepterar dessa fasoner. Det gäller att stämma i bäcken.

Vi som har årskort har dessutom ett effektiv vapen som har använts förr: Vi börjar boka platsbiljetter till Sala och Gävle.

Leif Lagerstedt

_________________________________________________________________________________________________________

I fredags tog jag X2000 14:25 hem. 14:10 gick ju inte.
Det var gott om plats och jag kände inte för att trilskas så jag satt i andra klass (annars anser jag ju att ett årspendlarkort i första klass också berättigar till plats i första klass).


Konduktören meddelade barskt att inga lokala biljetter Stockholm-Uppsala numera gällde på X2000. Jag konstaterade att jag inte hade en TIM-biljett utan ett SJK-kort, men det gjorde ingen skillnad sade hon. Jag konstaterade då att jag har ett avtal med SJ som bolaget inte ensidigt kan inskränka under gällande avtalsperiod, och eftersom pendlarårskortet gällt på X2000 under våren så gäller det där resten av året också. Det gick hon inte med på.

Sedan till det riktigt roliga: Kamrat Korsfeldt från Energimyndigheten som satt bredvid mig fick samma svar när han visade upp sitt silverkort: Det gällde inte heller. Vårt motargument att han kom från Eskilstuna underkändes också; det var i alla fall lokal resa för han skulle inte ha kunnat boka plats på sträckan Stockholm-Uppsala. När Thomas påpekade att han i stå fall kunde boka plats till Gävle men ändå gå av i Uppsala bemöttes med att det kunde hon hindra honom från (!). Jag drog då anekdoten om när Sundbybergaren (ökänd konduktör, även kallad Båtmössan, gick i pension för ca 10 år sedan ) bråkade med Bengt Benson som lovade att åka till Falun men gick av i Uppsala för att köpa en tidning. Hon visste vem Sundbybergaren var, och var inte road.
Vid det laget var vi i Arlanda och hon fick annat att göra och lämnade oss ifred för resten av resan.
Av det papper hon visade upp för oss - vikt så man inte såg huvudet, men det verkade vara ett e-postmeddelande - framgick det att guldkortet fortfarande skulle gälla på sträckan och därmed har bolaget satt sig på pottkanten: Om silverkortet är en lokal biljett för att man inte kan boka plats på sträckan så gäller naturligtvis detsamma för guldkortet. Det handlar alltså inte om principen utan om priset.


Silverkorten har ju (ännu?) fria platsbiljetter, och SJ kan därmed inte köra bort dem från X2000 utan att hamna i det dilemma som PUST redan för tjugo år sedan påpekade för SJ: att det inte ligger i SJ:s intresse att årskortsinnehavarna börjar boka platser till Gävle och Sala fem dagar i veckan för säkerhets skull. Att man skulle kunna hindra dem från att kliva av i Uppsala är bara strunt; det skulle vara olaga frihetsberövande. Tågbefälhavare kan bara kasta av, inte låsa in.
Varför gör SJ så här? Ett svar är väl att man ännu inte har förstått att man är ett privat aktiebolag och inte en myndighet. Man lever kvar i tron att biljettvillkoren är föreskrifter som SJ ensidigt råder över, och har inte tagit till sig att en försäljning av ett årskort är ett avtal som måste hållas. En annat svar - som också går tillbaka på att man inte insett att man är ett privat företag - är att konduktörernas bekvämlighet är viktigare än att behandla kunderna väl.
Knut Rexed


PS: Barbro påpekar en annan orimlighet: Man kan kliva på Uppsalapendeln (ett TIM-tåg) och slå sig ner på en ledig plats bara för att i Arlanda konfronteras med en påstigande som SJ har sålt platsen till. Att det inte går att boka plats på Uppsalapendeln hindrar uppenbarligen inte SJ från att ändå sälja platsbiljetter. Man kan ju undra om den resande med TIM-biljett i det läget verkligen är skyldig att lämna plats för en resande med SJ-biljett?
____________________________________________________________________________________________________________













******************************** Du har fått det här brevet eftersom du är med på uppsalapendels e-postlista. Om du vill avsluta din medverkan, skicka ett tomt e-postmeddelande till uppsalapendeln-request@xxxxxxxxxxxxx med ämnet unsubscribe

Vid eventuella frågor, kontakta
uppsalapendel@xxxxxxxxxxx
********************************

Other related posts: