[uppsalapendeln] Konkurrensen på väg bli SJ:s fall
- From: Fredrick Beste <Fredrick.Beste@xxxxxxxxxxxxxxx>
- To: PendlarNätverket Uppsala-Stockholm <uppsalapendeln@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Mon, 21 Jul 2003 09:54:35 +0200
3/7 2003
SVD/Näringsliv
http://www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_5799319.asp
SJ AB står på ruinens brant. Senast den 15 september måste bolaget få de
nära 1,9 miljarder kronor riksdagen beslutat om, annars väntar
likvidation. Samtidigt kommer propåer från EU om att stödet kan vara en
otilllåten subvention och strida mot EU:s regler.
Läget är alltså kaotiskt. Samtidigt sitter en järnvägsutredning som i
november troligen kommer föreslå att SJ ska mista sitt monopol på den
långväga tågtrafiken, den enda riktigt lönsamma trafiken för SJ.
Det har varit mycket ståhej kring alla förlustavtal SJ tecknat, bland
annat Tåg i Bergslagen och Kustpilen. Men det har varit nästan helt tyst
kring SJ:s alla missade upphandlingar.
SvD Näringsliv har därför med hjälp av SJ gått igenom flertalet
upphandlingar under senare år. Och det är mycket dyster läsning. Under
de senaste åren har SJ i stor utsträckning förlorat de anbud där
medtävlare funnits. Undantag är bland annat den regionala tågtrafiken i
Västsverige och trafiken Nässjö-Falköping-Skövde där BK Tåg tidigare körde.
- Sedan bolagiseringen för 2,5 år lägger vi inte bud på allt, förklarar
Magnus Persson, chef för enheten trafikavtal.
Hans närmaste man, Bo Granberg, förklarar senare:
- Eftersom vi är marknadsledande kan vi inte underprissätta våra anbud.
Detta är en orsak till förlorade upphandlingar. Visst är vi oftast
dyrast men ibland lägger de andra operatörerna alldeles för låga bud.
Marknaden är omogen. Det är ungefär som på bussidan, där sjönk priserna
i början när nya bolag kom in och konkurrerade men sedan steg priserna.
Och någon riktig konkurrens råder inte på järnvägsområdet, trots
partiell avreglering, menar Bo Granberg.
Han pekar på att beställarna av trafik till stora delar styr
tidtabeller, biljettstruktur och priser. Vid sidan om trafik som skall
bära sina egna kostnader finns också länstrafikbolagens subventionerade
trafik vilket innebär en ojämn konkurrenssituation. Risken är att
konkurrensen enbart uppstår i operatörsledet när det gäller tågens
framförande. SJ vill konkurrera om kunderna, inte enbart om företagets
lönekostnader.
Det var först 1989 SJ fick konkurrens på spåret. Det året vann BK Tåg en
lokal upphandling av länsbanor i Småland. Fem år senare, 1994,
upphandlades för första gången interregional trafik och SJ vann allt
(inga konkurrenter var med och bjöd). Men sedan dess har det gått utför.
Största nederlaget för SJ var när man 2000 miste SL-trafiken i Stockholm
till Citypendeln.
- Först då kom hela företaget till insikt om att det rådde konkurrens.
Vi trodde nog att vi skulle vinna men Citypendeln vann på ett
effektivare upplägg, säger Magnus Persson.
Pendeltågstrafiken omsätter cirka en miljard kronor och har varit
oerhört lönsam för SJ. Obekräftade uppgifter talar om en årsvinst på
200-500 miljoner kronor. Det är oklart när denna trafik ska upphandlas igen.
Den trafik SJ tappat till konkurrenterna motsvarar cirka en fjärdedel av
det man har monopol på. Det är alltså en betydande volym som riskerar
att bli ännu större när avregleringen fortsätter. Upphandlingarna är i
regel på fem år plus option på ytterligare tre år.
BK Tågs vd Rolf Torwald är missnöjd med konkurrensläget, särskilt
möjligheten för små operatörer att hyra lok och vagnar.
- Det borde finnas en fordonspool där vi till marknadsmässiga priser
kunde hyra. En liten operatör som vi kan aldrig köpa in ett nytt dyrt
ellok eftersom vi till skillnad från SJ inte kan vara säkra på att få köra.
Enligt honom är det "ofattbart" att SJ trots monopolet inte tjänar
pengar. Och mister man monopolet, ja då försvinner SJ på sikt, tror han.
- När konkurrensen släpps fri är det utländska bolag med stora
finansiella muskler som kan konkurrera om de lönsammaste linjerna. Inga
svenska bolag har den ekonomiska styrkan, säger han.
Tyska DSB är ett tågbolag som kan komma hit, tror han. Franska Keolis
och Connex är andra starka bolag.
Vad händer om EU säger nej till miljardstödet till SJ?
- Ja, då är det slut, säger SJ:s biträdande finanschef Lars Falksveden.
Då får vi betala tillbaka pengarna. Men vi räknar med att de betalas ut
och att SJ överlever.
Pengarna ska användas för att minska utestående leasingskulder. I dag är
i princip fordonsflottan belånad till 100 procent och soliditeten är
negativ. Skuldminskningen gör att soliditeten stiger till 20-30 procent
men kvar är ändå leasingskulder på cirka 4
miljarder.
Hur är det då med SJ:s likviditet, klarar ni att betala era räkningar?
- Likviditeten är god. Vi har flera hundra miljoner i kassan.
Kassaflödet är positivt eftersom investeringarna just nu låga men på
sikt är investeringsbehovet stort, svarar Lars Falksveden.
Den viktigaste frågan återstår dock: överlever SJ? Av förklarliga skäl
svarar ingen i SJ-ledningen nej på den frågan. Men fortsätter SJ att
förlora stora upphandlingar, ja då är det kört.
********************************
Du har fått det här brevet eftersom du är med på uppsalapendels e-postlista.
Om du vill avsluta din medverkan, skicka ett tomt e-postmeddelande till
uppsalapendeln-request@xxxxxxxxxxxxx
med ämnet
unsubscribe
Vid eventuella frågor, kontakta
uppsalapendel@xxxxxxxxxxx
********************************
Other related posts:
- » [uppsalapendeln] Konkurrensen på väg bli SJ:s fall
