Jag tar fram mina Bradbury från hyllan och bläddrar, har haft de flesta väldigt många år, Martian Chronicles hittade jag i min pappas bokhylla, den var bland den första sf jag läste tillsammans med några nummer av Häpna! som också fanns där. I Oktoberlandet tyckte jag då att Skelettet och Sjön var fascinerande historier (jag älskar hans avskalade titlar på novellerna). I Den Illustrerade Mannen fastnade jag för Savannen, Det Långa Regnet och AB Marionetter. I Machineries of Joy var det The Cellar men det jag på något sätt gillade bäst var Something Wicked This Way Comes om tivolit som kom till stan. Screaming Woman tillsammans med en hel del andra noveller gjordes ju för teve på 80-talet tror jag. A Sound of Thunder blev en helt ok sf-rulle på dvd som jag upptäckte för ett par år sedan. Filmen Fahrenheit 451 har jag i kärt VHS-förvar. Jag är precis lika förtjust i hans icke-sf böcker som den som han skrev om sitt år på Irland där han skrev manuset till filmen Moby Dick. Hans prosa var på alla sätt magisk oavsett tema och jag tittar då och då i hans lilla bok med essäer om skrivande, den finns på sf-bokhandeln den med. Roligt att det kom fler böcker på slutet. Jag tror jag ska hitta och gilla hans Facebook-sida nu. --StenR Den 6 juni 2012 20:18 skrev Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>: > Ray Bradbury var ju en av de Riktigt Stora. Kanske den siste av dem som burit > sf-genren på sina axlar under 1900-talet. Han var där uppe på fantastikens > parnass tillsammans med författare som Asimov, Heinlein, Clarke (och inte så > många fler; även om det finns många andra som varit populära och duktiga är > de mer på nivån under). ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).