[SKRIVA] Vetenskapens värld - emot rymden
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Mon, 12 Nov 2012 23:00:15 +0100
"Vetenskapens värld" hade i kväll en ganska dråplig drapa om rymdforskning som
verkade rakt av argumentera emot att människan flyttade ut sina horisonter till
rymden. (Går i repris och på SVT Play.)
Det var en fransk film, och det kanske förklarar saken. (Frankrike vill nog
gärna, men har aldrig varit framstående i rymdforskningen. Litet surt sade
räven om rönnbären.)
Låt mig ta upp några saker.
Det är inte *enbart* för vetenskapliga rön som vi bör satsa på rymden. En
viktig poäng är att få ut människan både i rymden och till andra himlakroppar
(realistiskt sett dock inom vårt eget solsystem), för att vidga våra vyer. Och
vyerna kan bara vidgas med närvaro.
Det är inte heller sant att robotsonder (vilka framgångar de än må ha haft -
jämte spektakulära misslyckanden, vilka förtegs!) kan ge alla vetenskapliga
data. Programmet hävdade felaktigt att Sovjet genom att få hem enstaka kg
månmaterial med robotsonder "uppnådde nästan samma sak som USA" med hela sex
bemannade landningar och ca 400 kg månmaterial.
Det är faktiskt så att Apollo lyckades lösa gåtan om hur månen bildades,
vilket skedde genom att studera egenskaperna hos insamlat material. Det krävdes
en bred insamling av många olika prover som geologiskt insatta (inkl en
professionell geolog) specifikt valde på plats. Ryska vetenskapare fixade inte
att lösa gåtan med sina mycket begränsade prover.
På den astronomikurs jag läser nu betonas hur viktigt månens uppkomst är för
frågan om liv på ev andra platser i rymden. Månen verkar ha en viktig roll i
den berömda Drake-ekvationen (den stabiliserar årstiderna, skapar tidvatten,
ökar dygnslängden), och hur månen uppkom ger en viktig pusselbit om hur vanligt
liv i rymden är. (Och för den som undrar: ledande hypotes är att månen skapades
genom att en stor himlakropp i solsystemets gryning krockade med jorden varvid
månmaterialet slets loss.)
Dessutom är det osant att Apollo inte ledde till några genombrott. Bedömare
menar att genombrottet för integrerade kretsar och datorer ensamt var vär *tio
extra års* utveckling. Alla idag skulle sitta på 2002 års nivå, utan 3G,
iPhones, Twitter och allat annat utan detta.
Jag tar upp detta och mycket annat i ett inlägg jag skrev på SKRIVA 2009 i
samband med Apollo 11-jubileet:
//www.freelists.org/post/skriva/Varfr-rymdsatsningar
Det återges nedan.
--Ahrvid
-----
Så här vid månlandningsjubileet, kan det finnas skäl att påminna om varför vi
bör göra dessa rymdsatsningar. Nedan ett antal argument. En del av argumenten
gäller specifikt varför vi bör ha *bemannade* rymdfärder. Och en del gäller
snarare motargument till rymdkritiker. Vi kan börja med det:
* Rymdprogram är mycket billigare än folk tror.
Sveriges rymdbudget är ungefär 800 miljoner. Det är nästan felräkningspengar i
Anders Borgs kaffekassa.
Amerikanska NASA:s budget är blott ungefär en halv procent av USA:s federala
budget. Som mest (1966) fick NASA drygt 5% av den federala budgeten - men redan
månlandningsåret 1969 var NASA:s andel nere i 2%. Men vi får dela det med
ungefär fem, för att få det som andel av USA:s BNP. Mycket ungefärligt kostade
Apollo *som mest* under en kort period en procent av USA:s BNP och idag är
kostnaden en promille. Vietnamkriget kostade många gånger mer än
Apolloprojektet. Irakkriget kostar USA ännu många gånger mer än nuvarande
NASA-budget.
Det är kaffepengar i sammanhanget.
2009 får NASA ca 17 miljarder dollar. USA:s konsumenter köpte 2008 katt- och
hundmat för 17 miljarder. Den amerikanska kosmetikamarknaden var samma år värd
ca 7 miljarder och marknaden för produkter kring skönhetskirurgi var värd ca
2,5 miljarder. Lägger vi till katt- och hundleksaker och andra
husdjurstillbehör, torde det amerikanska rymdprogrammet kosta ungefär hälften
av det vi lägger ned på husdjur och skönhetsvård.
Skall budgetar skäras, är det i första hand militärutgifterna vi bör titta på.
* Vi får igen de måttliga rymdutläggen, flera gånger om, i form av nya
produkter och tjänster.
Exempel: datorer. Man räknar med att NASA:s behov av driftsäkra, strömsnåla,
små kretsar drev på den då unga kretsindustrin tio extra år. Tidvis köpte NASA
halva världsproduktionen av ICs (Integrated Circuits). Det är grunden för alla
våra datorer, och en marknad vars värde ofantligt stor - flera magnituder
större än allt som någonsin investerats i rymden.
Och: TV-satelliter, vädersatelliter, jordresurssatelliter. Värdet av sådana
behöver knappast kommenteras. Tänk bara på hur TV-utbyte världen över fört oss
närmare varandra. Visst finns dumma dokusåpor, men vi har också CNN,
Al-Jazeera, "60 Minutes", bevakning av upplopp i Iran eller Kina, osv.
Vi har även nya material, som kevlar och teflon (som iofs inte uppfanns för
rymdindustrin, men den gav viktig draghjälp), ny teknik för kylisolering (som
behövs för bränsletankarna), solceller, bränsleceller, och tusentals
uppfinningar i smått som stort. Naturligtvis uppfanns inte allt detta för
rymden (bränsleceller var kända sedan 1800-talet) men ofta förfinades och
vidareutvecklades saker på grund av de extremta krav rymden ställer.
En kanske oväntad, värdefull spin-off är att det allmän anses att de
processer för organisationsstyrning som NASA anammade för att pusha fram
Apolloprojektet så snabbt, anses ha varit väldigt värdefulla i företagsvärlden
i allmänhet.
* Rymden löser faktiskt problem på jorden.
Det hävdas ju ofta att "innan vi slänger pengar på rymden måste vi lösa problem
på jorden". Det är ovanligt korkat sagt!
Det är ofta tvärtom så att det är *genom* rymden vi kan lösa problem på
jorden. Man kan tycka vad man vill om "global uppvärmning", men ingen kan
förneka att vädersatelliter är helt avgörande för att samla data. De kan också
varna för orkaner och besparar oss miljardbelopp. Svältkatastrofer kan pareras
genom skördeprognoser via satelliter. T o m själva världsfreden är beroende av
att vi kan hålla litet koll på kärnvapenstridspetsar, trupprörelser, osv.
Rymdteknik hjälper oss i energifrågan (solceller, bränsleceller,
energilagringssystem). I u-världen sprider man utbildning till avlägsna byar
via satellitburen utbildnings-TV.
Exemplen skulle kunna göras många fler. Väder, matproduktion, energi,
utbildning - vi skulle vara blinda och klart dummare utan saker
rymdutvecklingen givit oss. På jorden.
* Rymden är en unik utvecklingsmiljö, som driver fram sådant vi annars inte
skulle få.
Rymden är farlig. Vakuum. En stor gravitationsbrunn som måste övervinnas.
Extrema temperaturer. Strålning. Sonder som måste styras på extrema avstånd. I
rymdprojekt måste man skärpa sig till det allra yttersta och ta fram
lösningarna som ligger i absolut framkant. Det är därför rymden genererar så
mycket värdefulla spin-off-produkter. Dessa krav på FoU finns ingen annan stans.
* Rymden ger värdefull grundforskning.
Grundforskning är en sådan där konstig sak som ingen ser omedelbar nytta av.
Upptäcker man en ny partikel får vi inte nästa år en ny fantastisk tvål i
ICA-butiken. Men grundforskning är det kanske allra värdefullaste! Det må dröja
flera decennier, men förr eller senare är det just grundforskning som leder
till de allra mest häpnadsväckande framstegen. Värmelära ledde till
ångmaskiner. Att gnida bärnstensstavar ledde till telegrafi,
eldistribution...datorer. Rymdforskningen ger oss i första hand förstås ny
kunskap om själva universum - om stjärnor, galaxer, om en sådan liten småsak
som...tja, allt som finns. I någon mening är rymdforskningen den allra mest
grundläggande grundforskningen.
* Rymden kan ge oss värdefulla filosofiska insikter.
Det handlar om sådana småsaker som: Vilka är vi? Var kommer vi ifrån? Kanske
rent av: Finns någon gud? Om vi t ex skulle hitta liv på Mars eller en dag få
ett utomjordiskt budskap via SETI, skulle vi plötsligt få helt andra idéer om
vår plats i tillvaron. (Idé till en sf-novell. En dag kommer det ett budskap:
"Hallå! Vad kul att ni satt upp de där fina antennerna att lyssna med. Jo, det
här är gud. Jag tänkte bara tala om för er att jag inte finns. Sug på den
paradoxen!")
* Rymden ger oss nya mentala horisonter.
När man ser bilder från månen eller bilder från Hubbleteleskopet av de allra
mest avlägsna galaxerna, skall det mycket till om man inte stannar till litet
och funderar. Man tänker kanske inte så mycket på tiden till tvättstugan eller
att gå ut med hunden. Man börjar tänka på större saker, skulle jag tippa. På
människans eviga strävan att nå ny kunskap, kanske, på att nå nya mål. Rymden
inspirerar! Rymden inspirerar till att försöka nå något annat, något större,
något som - om det nu inte låter förmätet - handlar om att ta människan mot en
helt ny nivå.
* Rymden främjar internationellt samarbete.
Medan Kalla kriget pågick hade USA och dåvarande Sovjet sitt Apollo-Sojuz
Test Project, där man möttes i omloppsbana. Fantastiskt! USA och Ryssland har
samarbetat fint kring Internationella rymdstationen. I Europa har vi länge haft
ESA. Astronomer världen över (det måste räknas till rymdforskning!) har i
århundraden samarbetat helt utan gränser. Ett framtida Mars-projekt kan bli en
utmärkt möjlighet för än mer internationellt samarbete.
* Rymden kan ge oss nya råvaror, energi, nya resurser
Det är kanske på litet mer sikt, men man kan tänka sig att hämta värdefulla
mineraler från t ex asteroider. På månen finns det stora mängder Helium-3, som
anses vara en nyckelisotop för framtida fusionsenergi. Man kunde bygga
solkraftverk i omloppsbana som mikrar ned energi till jorden. Så enkla saker
som nollgravitation och vakuum är värdefulla produktionsresurser. Nya material
eller mediciner kan tillverkas i omloppsbana. Vakuum är dyrt att framställa.
Det har föreslagits att Intel och andra kretstillverkare kan placera framtida
fabriker i rymden, där vakuumet är gratis. (Vakuum behövs för
kretstillverkning.)
* Människan behövs i rymden för att rapportera, överföra erfarenhet och fixa
fel.
Obemannade sonder är bra, men de är bara robotar. De kan inte överföra
känslan av att vara på plats. Det är något särskilt med att ha en människa på
plats, som sedan kan komma tillbaka och berätta, skriva, måla, dikta om
upplevelsen. Vi människor tar till oss kommunikation människa-till-människa
effektivare än något annat. Människan måste vara på plats för att kunna vara
*förmedlare* av kunskap om hur det är på annat håll, utanför vårt lilla
jordiska skal.
Dessutom kan människan fixa fel, om hon är på plats. Hon kan anpassa sina
handlingar, hitta på lösningar, improvisera. När Christer Fuglesang senast
flög, fixade man till något särskilt verktyg för en skruv som krånglade. Apollo
11:as månlandare hade kraschat flera gånger om, ifall inte Buzz och Niel
ingripit mot datorfel eller att automatiken styrde ned mot en krater full av
klippblock.
Robotar har ännu visat sig ha begränsningar. 2/3 av alla sonder till Mars har
kraschat.
* För vår långsiktiga överlevnad som art, är det bra att inte lägga alla ägg i
samma korg.
Jorden kan drabbas av ett kometnedslag modell dinosauriedödare. Risken för
ett förödande tredje världskrig är ännu inte över. Det kan komma en pandemi med
100% dödlighet. Eller något annat.
Då kan det vara bra att ha kolonier i omloppsbana, eller på månen och Mars.
Kolonier av människor som inte drabbas av katastrofen. Människan kan då i alla
fall överleva som art, och kanske en dag återvända till jorden och rensa bort
det klägg (vad det nu är) som drabbat planeten - och återta den.
Det var tio argument * för rymdsatsningar, som alla är värda att fundera på.
Jag
är övertygad om att argumenten är tillräckligt starka för att det är helt
oundvikligt att vi i stigande grad (om än det kan gå långsamt) kommer att bege
oss allt mer ut i rymden. Det hör liksom inte till människans natur att sitta
still på samma stol och bara titta på.
Det blir allt fler och större rymdstationer. Det blir kolonier på månen. Det
blir kolonier på Mars, och en dag (men vi talar kanske om tusentals år i
framtiden) har vi börjat omvandla den röda planeten till en blå.
Den som tycker att vi skall återvända till bronsåldern och sitta i en hydda
och äta biodynamiskt odlade grönsaker, har inte fattat grejen...
--Ahrvid
* Om jag nu räknar rätt blir det faktiskt elva argument, vilket bara betyder att
rymdsatsningar är 10% ännu bättre än vad t o m jag trodde!
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen:
www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier
i mycket sannolik framtidsmiljö"! Nu som ljudbok:
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id?86081462 / Läs även AE i nya
Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på
SF-Bokhandeln! - och nya E-antologin Skottdagen,
http://www.elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id?86081454 / YXSKAFTBUD, GE
VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Vetenskapens värld - emot rymden - Ahrvid Engholm
