[SKRIVA] Re: Utopisk, borgerlig stadsplanering

  • From: "Tora Greve" <tora.greve@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx>
  • To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Sat, 19 Apr 2014 16:01:01 +0200

I Malmö räds vi inte 54 våningar! Varför fegar stockholmarna ut?
Tora.


-----Ursprungligt meddelande----- 
From: Ahrvid
Sent: Saturday, April 12, 2014 9:21 PM
To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
Subject: [SKRIVA] Utopisk, borgerlig stadsplanering

För några dagar sedan åhörde jag ett seminarium betitlat "Borgerlig 
stadsplanering", med anledning av att en Henrik Nerlund släppt en rapport 
med titeln "Renässans för den borgerliga stadsplaneringen" (finns att ladda 
ned här: 
http://timbro.se/kultur/rapporter/renassans-for-den-borgerliga-stadsplaneringen 
 ).
  Jag har alltid varit intresserad av arkitektur och stadsplanering. Man 
blir lätt det i gamla Eken (Sthlm), som drabbats av både det ena och andra i 
den vägen. Det har alltid funnits något utopiskt i tankarna kring hur städer 
byggs, utvecklas och fungerar. Och vem har inte spelat Sim City där man kan 
bli sin egen borgmästare och röja runt i sin egen fantasistad. (Se också 
gärna min räka på historien om Stockholm om 100 år för några dagar sedan.)
  Med "borgerlig" i rubriken menas inte moderaterna, folkpartiet etc utan 
mer "stadsmässig". Ordet har med "borg" att göra (en borg var ofta kärnan i 
gamla städer) och ett av de fyra stånden i den äldre riksdagen var för 
"borgarna", stadsborna (eller snarare ett visst antal handelsmän, 
hantverkare m fl som var kärnan i "borgarståndet"). Det är därför som 
kommunalråden i Stockholm kallas "borgarråd" och vi har titlar som 
"borgmästare". Borgmästare finns ej längre i Sverige, men när det krävs 
brukar finansborgarrådet i Stockholm internationellt få betitla sig "mayor"; 
kommunstyrelsens ordf i andra städer får också bli borgmästare i utlandet.

Seminariet började med en historisk genomgång av rapportförfattaren Nerlund, 
framför allt av hur stadsplanering fungerat i Stockholm. Under sista halvan 
av 1800-talet började staden växa snabbt, i och med industrialiseringen. Vi 
fick lindhagenplanen 1866, med bl a boulevarder (Strandvägen, Karlaplan, 
Valhallavägen m fl). På 1890-talet byggdes hela 2000 flerbostadshus på 
malmarna (stadens centrala delar), som kanske sågs som billiga snabbyggen 
men faktiskt blev riktigt lyckade. Vi hade Stockholmsutställningar 1897 och 
1930, den senare känd som språngbräda för funktionalismen. Men det var först 
efter WWII som, vad rapportförfattaren kallar, "den auktoritära 
stadsplaneringen" slog igenom.
  Det var bostadsbrist och stenhård hyresreglering gjorde att hyrorna sjönk 
i takt med att inflationen tuggade ned penningvärdet. Det blev 
förlustbringande att bebygga dyrare, centralare mark och då började man 
slänga ut alla förorter, med Vällingby i västra Stockholm som det kanske 
mest kända exemplet. Med det s k miljonprogrammet brutaliserades och 
"auktoritäriserades" stadsplaneringen än mer.
  En viktig källa till miljonprogramsfiaskot (anser jag iaf att det är) är 
en stadsplaneutredning från Chalmers i Göteborg, kallad SCAFT. Det var den 
som rekommenderade att man skulle bygga rakt och fyrkantigt, motorleder rakt 
genom städerna, parkeringshus osv. Ett exempel är Tensta, där man byggde 
nedsänkta bilgator helt utan kontakt  med husen, med broar för 
gångtrafikanterna. Man inbillade sig att det skulle fungera som kanalerna i 
Venedig!
Det var ungefär vid samma tid större delen av Stockholms City revs och 
ersattes av glas och betong. Allt skedde under största politiska enighet. 
Utopikerna härjade fritt med sina galna, oftast misslyckade visioner.
  Mycket av misslyckandet beror på plan- och byggregleringen. Planreglerna 
var "riggade för att bygga en stad vi inte vill ha", som det påpekades under 
seminariet. Det gynnade stora byggbolag som kunde pumpa ut trista färdiga 
betongelement. Innan seminariet började pratade jag en del med Richard 
Murray, en av förgrundsgestalterna i det gamla Stockholmspartiet som delvis 
grundades som reaktion på cityrivningen och betongsförortseländet. Han 
undrade att om vi har "borgerlig stadsplanering", vilken var socialistisk 
dito? Jag svarade att det absolut var betongförorterna, och när han tänkt 
ett ögonblick höll han med.
  Det var först under 80-talet man började tänka om. Man började bygga mer 
stadsmässigt, dvs med något som liknar stadskvarter och gator som har 
trottoarer. (Det sägs att 1957-1982 byggdes inte ett enda bostadsområde i 
Stockholm med trottoarer! Det blev bara fristående s k lamellhus, med 
gångstråk och separation mellan bil och fotgängare.) Trottoarer är 
vistelseplats för folk, och ett område mot vilket man kan bygga butiker mot 
gator - människor och verksamhet kan mötas. Efter nytänkandet började man 
bygga Södra stationsområdet i Stockholm, senare Hammarby Sjöstad, man 
planerar nu Norra Djurgårdsstaden i Värtan, osv. Motsvarande projekt kom och 
kommer i andra städer, t ex i Malmö där det också byggts mycket under senare 
år.
  Den gamla betongmentaliteten har tonat av. Man bygger stadsmässigt igen. 
Därav seminariets och rapportens titel.


I slutet blev det en litet mer allmän debatt med inbjudna gäster och frågor 
från publiken, men jag hoppar över det för det blir en smula rörigt att 
referera. Intresset var stort, det var fullsatt och man drog en halvtimme 
över tiden - ämnet staden och byggande engagerar. I Stockholm debatteras det 
intensivt hela tiden, just nu t ex Slussen-projektet, och det nya 
Nobelcentrat har nyligen dykt upp på radarn.
  Men jag bifogar gärna några egna tankar.
  Att det var en idé utan större fördelar, det här att slänga ut betonglådor 
i bushen (med långa, dyra transportsträckor till centrala Stockholm, 
dessutom), tror jag de flesta håller med om. Samma typ av arkitektur har 
premierats i alla andra städer, och t o m på småorter. (De här blåshåliga 
lamellhusen finns även i Dorotea i södra Lappland, t ex.)
  Förutom riktiga stadskvarter med trottoarer och affärsverksamhet mot 
gatan, och tätare bebyggelse centralt och i närförort, är skyskrapor något 
jag vurmar för! Det är:
  a) Effektivt utnyttjande av dyrare central mark.
  b) Snyggt som tusan!
  c) Något som hör till identiteten för varje stad som aspirerar på att 
kallas "storstad".
  I gamla London bygger man skyskrapor, även i Paris. Moskva och S:t 
Petersburg skyskrapar. Vi ser det i i de snabbväxande storstäderna i tredje 
världen. Det finns några halvmesiga försök i Stockholm. Kungstornen på 
Kungsgatan i Stockholm påstods på sin tid vara "Norra Europas första" 
skyskrapor. Det finns Wennergren Center, Skatteskrapan,  Bonnierhuset och en 
del till - men de halvhöga skraporna är utspridda och blyga. När man byggde 
Hötorgsskraporna på 60-talet gick man avsiktligt in för att gömma dem! De 
gavs ljusblå fasad för att försvinna mot himlens bakgrund!
  Varenda gång någon föreslår ett hus högre än 10-talet våningar i Stockholm 
ploppar NIMBY-grupperna fram (står för Not In My Back-Yard). Men det är 
ingen som föreslår att riva Gamla Stan, såsom ibland yrkades bland virriga 
utopiker under tidiga 1900-talet... Fast man får gärna bygga en och annan 
rejäl skyskrapa när någon tomt i övriga centrala Stockholm blir ledig. Det 
är rationellt och tjusigt!
  Kolla på Manhattans skyline. Visst är det tjusigt. Den uppstod redan på 
20/30-talet och var tjusig redan då.
  Gamla Stockholm har nu ca 2,1 milj invånare (i det som kallas 
Storstockholm; inom de meandrande stadsgränserna som skär kors och tvärs men 
exkluderar t ex Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö m m är det ca 800 000). 
Staden växer så det knakar och påstås nå 2,5 milj på 2020-talet. Det kommer 
att behövas förtätning, fler bostäder, rejäla stadskvarter och några 
skyskrapor.


--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in 
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur 
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info 
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: 
http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra 
historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok: 
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE i nya 
E-antologin Sista resan http://www.welaforlag.se/ebok.htm#sistaresan / 
YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)

-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck  *  �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: