[SKRIVA] Re: Sf och ekologi
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Wed, 5 Nov 2008 15:54:34 +0100
From: olof.bjarnason@xxxxxxxxx
> Din gummibandsteori står inte i motsättning mot min kullar-och-gropar
> teori. Låt mig förklara:
Nå, låt mig definiera noggrannare:
Med gummibandet menar jag att riktigt starkt gummiband, som håller hela vägen
till en total katastrof. Inträffar en total katastrof - typ en jättekomet slår
ned eller totalt kärnvapenkrig med alla de 10 000-tals vätebomber som finns i
förråden - är det svårt att tänka sig att något "system" klarar sig särskilt
bra. Då är "all bets off" och i det läget brister förstås gummibandet à la den
hypotes om naturens buffertsystem jag ansluter mig till.
Men jag får intrycket att din grop-hypotes förutsätter betydligt mindre
påverkan.
Och som sagt, skälet till att vi bör förutsätta att naturen har kraftiga
buffersystsem à la ett riktigt rejält starkt gummiband - är ju att naturen
genom årmiljonerna faktiskt utsatts för kraftig påverkan av naturliga orsaker,
och klarat sig (mindre kometer, vulkaner, skogsbränder, etc etc - som jag
räknade upp förut). Rimligen har naturen format sig till att klara sådant av en
slags överevolution (=evolutionen för hela systemet som sådant).
> 3. Sträcker du gummibandet tillräckligt mycket, spricker det, precis
> som bollen rullar över kanten om vi knuffar tillräckligt hårt
> och/eller länge
Men som sagt (ovan): Då måste man sträcka det till totalt katastrofläge. Jag
tänker mig att gummibandet enbart kan gå av om det utsätts för extrema saker,
av en typ som naturen själv inte upplevt (jättekometer, kärnvapenkrig etc)
eller upplevt så sällan att den inte hunnit anpassa sig till det.
> Tja, jag vet inte med dig men för mig förefaller "jordsystemet" vara
> ett så kallat komplext system. Komplexa system frambringar de
> egenskaper jag talade om..
Njae, utmärkande för komplexa system är snarast att de ger icke-linjär (eller
snarare icke-intuitiv) koppling mellan indata och utdata. Det har inget att
göra med maxima och minima i sig. Om indata är 0.001 kan utdata i ett komplext
system bli 17; om indata är 0.0011 kan utdata plötsligt bli -1000; om indata är
0.012 kanske utdata hoppar till 893; osv. (Bl a detta gör att datoriserade
klimatmodeller måste förväntas vara osäkra. Klimatet har icke-linjära
komponenter.)
> Angående gummibandsteorin: min kullar-och-gropar-förklaring inbegriper
> denna modell. Om du tänker dig att bollen ligger och vaggar i en av
> groparna, och så puttar man till den lite så den rullar lite högre,
> men inte över kanten på gropen, ja då har du gummibandseffekten.
Nå, bara om väggarna görs riktigt bamsehöga! Jag tänker mig att gummibandet
går av blott i jättekatastrofer, av en storlek eller typ som naturen inte har
kunnat träff på tidigare.
> Ett extremt enkelt exempel: om du har en savann med växtätare som
> betar gräs. Till att börja med ökar antalet djur med tiden,
> exponentiellt, tills dess gräset börjar ta slut. Då finns inte
> tillräckligt med föda och antalet djur minskar naturligvis, födan
> räcker inte till allas överlevnad. På så vis kan gräset börja växa
> till sig igen, och vi är tillbaka på ruta ett. En så kallad cykel är
> vad vi ser, eller ett stabilt tillstånd. En grop med min analogi.
Eller det kanske inte alls blir så: En bakteriekulturs storlek kan variera
icke-linjärt med ingångsvärdet på t ex tillgänglig föda. Får bakterierna 1 gram
mat kanske det efter 10 dagar finns 10 000 bakterier. Får de 1.01 gram mat
kanske det efter 10 dagar finns bara 2 bakterier. Får de 1.02 gram mat kanske
det efter 10 dagar finns 12 miljoner bakterier. Osv. Något liknande kan man
tänka sig för ditt exempel med växtätare. En "cykel! skulle jag inte vilja
kalla det; det är något alldeles för oregelbundet och icke-intuitivt för någon
form av regelbundenhet.
Det kanske blir fler växtätare om man minskar mängden gräs!
(Beroende på att med mer gräs växer antalet till sig så mycket, att de i
generationen strax innan vår mätpunkt är så många att det blir hungersnöd. Och
då dör många. Men om det finns mindre gräs hinner de inte växa i en sådan mängd
att de konkurrerar ut varandra i hunger, och då kan de bli fler. Något liknande
brukar man anföra för älgbeståndet i Sverige. Om vi skjuter av en viss mängd
älg, får vi mer älg! Det blir då färre älgar som konkurrerar om maten, och den
älg som finns kan då överleva. Och å andra sidan kan ett för stort älgbestånd
plötsligt kollapsa, och vi får mindre älg.)
--Ahrvid
_________________________________________________________________
News, entertainment and everything you care about at Live.com. Get it now!
http://www.live.com/getstarted.aspx-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
