[SKRIVA] Re: SV: Din Teknik
- From: "Ahrvid Engholm" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
- Date: Wed, 11 Apr 2007 18:26:42 +0200
Den 2007-04-11 13:38:11 skrev Bruce Harris <nitro2k01@xxxxxxxxx>:
Vilket ämne som helst kan i för stora mängder orsaka död eller
allvarliga skador. Då handlar det om en aku chock i kroppen vilket
inte ska blandas ihop med en ökad risk för t ex cancer på lång sikt.
Feldosering av vatten kan säkert också ändra cancerrisken några procent
hit eller dit.
alla fall signifikant förändrar cancerriskerna. Här får vi nog en
väldigt låg nivå relevant information i tidningarnas "cancerlarm"!
Det känns i så fall som det främst är ett problem bland media och inte
bland forskare?
Likafullt är det ett problem. Som du själv säger kan det få folk att
INTE bry sig om relevant information.
Jag vill påstå att det inte är lika signifikant för TV att öka
tittarantalet för nyhetssändningar eftersom det bara ökar
reklamintäkterna kring just dessa program. Särskilt inte för SVT, som
inte har i uppdrag att mximera antalet tittare, och inte främst får
stöd enligt det kriteriet.
SVT har indirekt också behov av att maximera antalet tittare. Problemt
för SVT är att om man inte får tillräckligt många tittare kommer stödet
för SVT-konstruktionen att raseras. I praktiken är det politikerna som
bestämmer över SVT. Man bestämmer hur mycket pengar SVT skall få (genom
att bestämma TV-licensens storlek; det finns också något kallat
rundradiofonden som kan ge extra pengar, som politikerna kan dela ut) och
i största allmänhet över villkoren för SVT:s själva existens. Om SVT
tappar för många tittare kommer SVT att läggas ned eller krympas. Därför
måste också SVT jaga tittarsiffror.
SVT har som mål att man skall ha minst 50% av antalet tittare. Såvitt
jag förstår halkar man nu under detta. Medieutvecklingen ger SVT både
konkurrerande TV-kanaler i stor mängd, men även konkurrerande medier
(web-TV, TV i mobilen, TV i framtidens brödrost kanske...).
SVT:s framtid kommer att avgöras om tre år, då den nya koncessionen går
ut, och jag tror man är fruktansvärt skakis på SVT och försöker göra allt
för att hålla sina tittarsiffror uppe för att motivera sin existens.
(Jag tycker att det var ett bra drag av den tyvärr interimistiska
kulturministern Ceciclia Stegö-Chilo att korta koncessionstiden från sex
till tre år. Det var i stort sett allt hon hann göra, men det var bra
gjort. Med så snabb mediautveckling som vi har nu, skulle det vara
otroligt hämmande att cementera SVT-systemet för hela sex år framåt. För
alliansregeringen är betydelsen också den att man nu faktiskt får
ytterligare en chans att ta en titt på SVT-systemet innan nästa val. Jag
tror att SVT-konstruktionen kommer att förändras väsentligt vid nästa
hållplats. Jag kan t ex tänka mig att man säljer ut en av kanalerna och
skattefinansierar den andra - för att ta en möjlig väg.)
Nja, mekanismerna jag syftade på var evolution (Även forcerad
evolution i form av urvalsförädling) vs modifiering av utvalda gener.
De två mekanismerna är inte analoga med varandra eftersom den ena kan
ge ett resultat som den andra kanske inte kan ge alls.
Direkt genmodifiering är säkert kraftfullare, men urvalsförädling är
också en form av genmodifiering.
Jag såg en dokumentär nyligen om vår vän hunden. (Som människan har haft
i sin närhet i minst 15 000 år.) Vi har förädlat hunden otroligt mycket
från sin varglika urhundsexistens. Tänk bara på storleksvariationen, från
små pekineser till stora S:t Berhardshundar. En sak vi gjort är att
urvalsförädla bort hundens instinkt för att döda. Hunden har kvar sin
jaktinstinkt (vilket t ex visas om man slänger en pinne, så vill hunden
gärna jaga rätt på den) men för de allra flesta hundraser har genernas
programmering för vad hunden skall göra när jakten är slut försvunnit.
Hunden kan jaga rätt på något...men när den gjort det, vet den inte vad
den skall göra. Det har vi nytta av t ex för fårhundar, som på ett
kontrollerat sätt "jagar" fåren så att de kan hållas ihop i en flock, men
fårhundarna angriper inte fåren. (Uppenbart finns dock hundraser där man
förädlat tillbaka döda-instinkten. Jag tänker på t ex pitbulls.)
*näraliggande* art. Det är inte heller så att ogräs behöver låna gener
(ens om de nu kunde göra det) för att utveckla resistens mot det ena
eller
andra. Sådan resistens kan de utveckla via naturligt urval också.
Om det sker ovanligt och undantagsvis så kommer det förr eller senare
att ske med tanke på de miljardtals exemplar de olika sädesslagen
förekommer i.
Men om det sker en gång på miljarden (om vi säger så för resonemangets
skull) måste det fortsätta ske med chansen en på miljarden, för att vi
skall få en växt som kan föröka sig. Kom ihåg att de flesta korsningar är
sterila. Så chansen är en miljard gånger en miljard, vad det nu blir. Och
har vi försöksordlingar där man vidtar åtgärder för att motverka möjliga
korsningar (varvid gener kan spridas) kan det nog hållas under kontroll.
Dessutom är det ju inte säkert att om genspridning från försöksväxter
skulle orsaka att de nya gener som möjligen skulle komma ut i det vilda
skulle vara ogynnsamma eller utgöra något problem.
Vi kan ju beakta våra vanligasts sädesslag, vete och råg och så där. De
sädesslag vi har nu är i huvudsak framförädlade. (Det är inte
genmodifiering i provrör som åstadkommit dagens högavkastande vete, utan
vanlig, mödosam växtförädling.) Mig veterligt har man inte någonsin
noterat att gener från våra framförädlade sädesslag spritt sig i naturen.
Och våra sädesslag är såvitt jag vet relativt nära släkt med alla möjliga
sorters slag av gräs som växer vilt i naturen. Men vi har inte kunnat
notera att våra vanliga grässorter börjat plocka upp egenskaper från våra
brukssädesslag.
(Men vi har på annat håll "oavsiktligt" skapat genuppsättningar som
utgör problem. Jag tänker på bakterievärlden, där vi skapat
bakteriestammar som är resistenta mot den vanligaste antibiotikerna. Men
det är närmast oundvikligt. Vi måste använda antibiotika för att rädda
människoliv. Vi får helt enkelt fortsätta att utveckla nya antibiotika som
biter på resistenta bakterier. F n leder vi trots allt det racet, och vi
lär som tur är fortsätta att leda det.)
Kunde inte sagt det bättre själv! Och däri ligger den andra sidn av
kritiken. Monsanto marknadsför frön (Jag har för mig att det handlade
om ris eller vete) som visserligen har vissa bättre odlingsegenskaper,
men skapar sterila frön. På så vis kan inte en bonde spara utsäde till
nästa år. Om en sådan produkt får kommersiellt fäste i ett
utvecklingsland, blir bönder som har varit självförsörjande på mat
ekonomiskt beroende av att köpa sitt utsäde, vilken skulle kunna leda
till massvält i värsta fall.
Situationen är litet mer komplicerad än vad du beskriver den som. Det
finns en lång, lång artikel i ämnet (rörande ris) på:
http://www.grain.org/briefings/?id=136
Jag har bara hunnit skumma den. Men såvitt jag förstår handlar det i
huvudsak om hybridisering, dvs korsning av olika ris-"linjer", dvs inte
genmodifiering i provrör. Genmodifiering i provrör finns med som
ytterligare en metod i arsenalen, men i huvudsak handlar det om
traditionell växtförädling medelst korsning. Riset är kontrollerat
sterilt, helt enkelt för att korsningar i allmänhet tenderar att vara
sterila. (Fördelen är ändå att hybridriset ger större avkastning.)
Jag tror inte att de länder vars matförsörjning i stor grad baseras på
ris är dumma i huvudet. Resultaten av användningen av hybdridris är
blandade, och man har inte i största allmänhet gått över till att enbart
odla sådant. Det har visat sig att hybdridriset visserligen ger mer
avkastning, men inte tillräckligt stor för att motivera att det kostar
mer. Marknadspenetrationen har sålunda blivit begränsad, och inget
ris-land torde riskera massvält pga att alla odlar hybridris och sedan
drar Monsanto eller någon annan in det.
Sådant här hybridris kommer säkert att användas mer *i den mån* det ger
en högre avkastning som är större än ökad kostnad.
Om man tänker sig roliga mutationer med folk som föds med gälar,
mörkerseende eller annat kul så finns det säkert en del bra uppslag,
likaså om man tänker sig monsterväxter som tar över jorden. Men att
skriva en dystopi om fattiga bönder i Afrika, funkar nog inte så bra i
SF-sammanhang.
Dystopier kring västförändringar har skrivits. Det finns en hel del av
dem. Afrika må kanske inte vara spelplatsen i de flesta, men även det lär
förekomma. (Författare tenderar att skriva om miljöer de känner igen, och
de flesta inom sf/fantasy bor inte i Afrika, och av det skälet använder
man inte den miljön.) En intressant bok är John Christophers No Blades of
Grass, som handlar hur all växtlighet dör ut pga något växtvirus (eller
vad det var).
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravenet.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
