Pia: >> Det var min lärare i nordiska språk som med bestämdhet hävdade att >> platt-tyskanhade haft ett avgörande inflytande på hur svenska språket >> utvecklats.Vilket berodde på en stor inflyttning av dessa platt-tyskar och >> att de ofta hamnadepå poster inom stadsförvaltning och sådant.<< Hansan! Stockholm avr t ex en hansastad och tyska köpmän var extremt viktiga. Om jag inte minns fel fastslogs det att tyskarna i äldre tid skulle ha 1/3 av platserna i stadsstyrelsen. I Gamla Stan har vi kvar Tyska kyrkan, som en påminnelse om tyskarnas starka ställning (Hansan var väldigt nordtysk, så då blev det plattyskt inflytande). >> Teorin om att vi alla i Norden skulle ha haft samma språk en gång, den >> skur-nordiskan är fascinerande. Men jag vet inte om det finns några verkliga >> belägg. << Du menar väl "s k ur-nordiska" inte "SKUR-nordiska"... Jag tror att man i urtiden talade ett relativt likartat språk, och det kan vi se på isländskan som lever kvar som ett språkfossil, som inte ändrats så mycket (pga öns isolering och medveten språkpolitik) och att det i äldre svenska finns strukturer som påminner om isländska (t ex böjningar för dativ- och ackusativobjekt, många äldre svenska ord, osv). >> Det var en lärare i danska(ingick några poäng danska och norska i nordiska >> språk-kursen)som påstod att det finns ett mentalt motstånd mot att lägga ner >> mycket tid på att lära sigett språk som är så pass likt det man redan >> talar.<< Men man måste ju kunna läsa tidningar, se på TV, osv. Jag tror det är svårare för engelsktalande, då svenskar pratar bra engelska - och engelsmän sålunda hela tiden kan skifta till engelska. (Notera t ex filmregissören Colin Nutley, som väl bott i Sverige i 30 år - och offentligt enbart talar engelska. Han förstår dock svenska.) >> Det beror kanske litet på vilken dialekt man har och hur tydligt man >> artikulerar orden.En tämligen "utslätad" rikssvenska respektive riksdanska >> ska vara lättast att förstå för endansk respektive svensk.<< Bland de nordiska språken tror jag att norskt bokmål är lättast för en svensk. Se t ex på programmet "Skavlan", med norsk programledare men sänt i både Norge och Sverige. >> /pia som förmodligen måste lära sig litet mer danska jag kunde de där danska >> räkneorden när jag skulle ha prov på dem men sen försvann de igen. Halvtreds >> och fjärs och...<< Jag fick det förklarat en gång att danska räkneord är rester av ett - märkligt nog - 20-baserat system för de högre tiotalen. Treds betyder förstås tre, men här 3 x 20 = 60 Fjärs betyder fyra, men här 4 x 20 = 80 Fems betyder fem, men här 5 x 20 = 100 Sedan kompletteras det med "halv" som betyder att gå halvvägs från förra steget, så halvtreds = halvvägs mellan förra steget och 60 = 50. Dito halvfjärs = 70 och halvfems = 90. Men systemet är inte komplett. 40 heter inget som betyder 2 x 20 (vad jag vet) och jag tror inte danskar säger "fems" för 100. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081462 / Läs även AE i nya E-antologin E-Xtra Vildsint https://bokon.se/ebok/vildsint_jens-stenman / YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).