Nja, som jag minns det var det grammofonmusik en timme varje dag. åtminstone
på vardagar. Radio Nord i all ära, men den verkliga pionjären var Radio Syds
Britt Warner. När socialdemokraterna och centerpartisterna kriminaliserade
verksamheten i strid med FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna
fortsatte Britt Wadner ändå att sända, ställdes inför rätta och dömdes till
fängelse. Inte direkt en Moskva-rättegång, men i princip samma andas barn,
fast på en lägre nivå. Britt Wadner var en poliskt yttrandefrihetsfånge i
sosse/centerpartisternas Sverige.
FN-deklationens ordalydelse är knivskarp, men politruker och jurister har
inte kunnat läsa innantill under ett halvt sekel. Läs själv artikel 19 i
Förenta Nationernas ”Förklaring om de mänskliga rättigheterna”. . Det
står: »En var har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter, och frihet
att söka mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags
uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser!" Kan det sägas tydligare? Det
blev den tekniska utvecklingen, inte politrukernas omtanke om demokrati och
yttrandefrihet, som slog sönder den skadliga monopolsituationen, för Ahrvid
har rätt.
-----Ursprungligt meddelande-----
From: Ahrvid
Sent: Wednesday, September 21, 2016 4:44 PM
To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
Subject: [SKRIVA] Rec: Stick iväg, Jack/J Kotschack
Rec: STICK IVÄG, JACK - historien om radio nord, en älskad och oönskad
station, och om ett annat Sverige, av Jan Kotschak (Premium förlag, 2009, c
420 s).
Rymmer också en DVD med "Kortfilmen om radio Nord" (en info/PR-film
stationen själva spelade under sin aktiva tid), därtill kompletta Topp
20-listor och De 10-listor personregister och massor med bildmaterial.
Jag högg den direkt, Radio Nord-boken jag råkade se på bibblan Författad av
den legendariske Jack Kotschaks (1915-1988) son Jan. Denne föddes 1952 och
var alltså ca 10 år då Radio Nord var i etern, han besökte radiopiratskeppet
tillsammans med fadern och har egna minnen av stationens verksamhet. Han
har haft tillgång till lådvis med faderns efterlämnade papper, har mött
gamla medarbetare och blev själv som journalist som vuxen. Så detta är den
slutgiltiga historien om Radio Nord.
Det trista, skadliga etermonopolet
Men låt oss börja från början. 1925 sände dåvarande Radiotjänst (nu
Sveriges Radio; det gamla namnet har övertagits av kirunabolaget som driver
in den statliga TV-skatten) sitt första program. Bolaget hade grundats av
radiotillverkarna, TT och pressen och genom kraftig lobbyism fått statens
monopol på etern. Tidningsutgivarna var livrädda för att förlora annonser om
radion fick reklam, tappa läsare om den nya radion blev för underhållande
och TT ville begränsa nyheterna så att nyhetsbyrån inte blev omkörd.
Denna otjänst har troligen varit till skada för Sverige. Landet hade
blivit mycket öppnare, mer dynamiskt och både andligen och materiellt rikare
om vi haft en fri eter med konkurrens.
Den kvartsmesyr man skapade hade begränsad daglig sändningstid, bara en
kanal, och blott tre nyhetssändningar om dagen. Eftersom det dumma folket
med sin dåliga smak måste uppfostras blev programutbudet företrädesvis
tråkiga föreläsningar, gudstjänster och klassiska stråkkvartetter.
Medborgarna skulle uppfostras och Beethoven skulle köras ned i halsen. Bara
enstaka program varje vecka var någon form av primitiv underhållning. Det
var en enda timme grammofonmusik i veckan! EN av skivorna mot timmens slut
kunde möjligen vara "dunkande negermusik från Afrikas mörka djungler" - dvs
jazz.
Denna ordning bestod i stort sett inom Sveriges Radio under 50-talet. Man
hade visserligen startat P2, som sände skolradio och Mozart några få timmar
om dagen. (Och TV hde kommit. Sverige var näst sist i Europa och det var
bara 2-3 timmar program per dag, förutom onsdagar som var TV-lösa.)
Frisk finlandssvensk fläkt
In på scenen träder den flamboyante, finlandssvenske affärsmannen Jack
Kotschak. Han var en tuff - slagits i både vinter- och fortsättningskrig -
social, uppenbart begåvad snubbe som sysslat med lönsamma importaffärer
(försåg oss bl a med kulspetspennor när sådana var nya och exklusiva) och
blev senare PR-chef på filmbolaget Svea Film - där han f ö charmade chefens
dotter till giftermål. Han fick kontakt med den amerikanske
radiostationsägaren Gordon McLendon, som var intresserad av att expandera i
Europa, och en Bob Thompson som beskrivs som "superfixare". McLendons
station KLIF hade infört nya, innovativa radiogrepp och vunnit pris som
USA:s bästa radiostation. Enligt amerikanska antitrust-regler fick McLendon
inte skaffa fler stationer i USA. Men Europa låg ju öppet.
I syd hade redan danska Radio Mercur startat, som sände till Köpenhamn och
Själland från båten Cheeta i Öresund sedan 1958. Man utökade sedan med
svenska program och snart avknoppades det som blev Radio Syd under
legendaren Britt Wadners ledning (Radio Syd är värt egna böcker och sådana
finns). Det var de första "piratradio"-stationerna i Europa. "Pirat" är en
oegentlig benämning - stationerna var helt lagliga och sände från
internationellt vatten. Pingströrelsen under Lewi Petrus hade också en
svensk station, radio IBRA som sände på kortvåg från Tanger i Afrika men det
var mest religiösa program med dålig hörbarhet.
Bon Jour och amerikanska radioidéer
Stockholm och Mellansverige var en rejäl publik. McLendon och Kotschak
räknade på det. Den svenska reklammarknaden var värd 600 milj/år (i
1950-tals kr) och kunde man ta åt sig blott 2% av den fanns det bra pengar
att tjäna. McLendon satsade pengarna, Kotschack skötte verksamheten och
Thompson åkte över pölen ibland för att vara behjälplig. Man hittade en
gammal tysk fraktskuta som byggdes om med radiomast studios, bandspelare, m
m och döpte den till Bon Jour. Under olika skeden hade radioskeppet andra
namn, men Bon Jour är det mest kända. (Hon slutade sina dagar som engelskt
radiopiratskepp för Radio Caroline och gick på grund och sjönk 1980 i hårt
väder utanför Themsens flodmynning.)
Kotschack drog upp planerna som han (med sin PR-bakgrund) spred vitt och
brett hösten 1959. Bl a Atonbladet hade sn stor artikel om kommande Radio
Nord. Annonsörsföreningen verkade positiv. Han raggade medarbetare (Lennart
Hyland fick ett bud, men ville ha fem garanterade årslöner, så det föll
igenom), hyrde kontor på Kammakargatan och ordnade bolagskonstruktionen. Det
svenska bolaget hette Reklam Radio, men ägdes av ett bolag i Lichtenstein
som också ägde radiobåten, som registrerades i Nicaragua. Bland medarbetarna
fick han bl a Kaj Karlholm (sedemera TT-nyhetsuppläsare, "Mr TT") och Sten
Hedman (senare nöjes- och vimmelreporter).
Kotschack studerade hur KLIF gjorde för att vinna publik och annonsörer,
och skrev egna kompendier kring hur Radio Nord skulle fungera. Han trodde
inte att man kunde ta över alla amerikanska radioidéer rakt av, utan de
måste anpassas till svenska förhållanden.
Sossarna hoppade inte upp och ned inte av ohöljd, jublande glädje
Socialdemokraterna var inte glada när de 1959 hörde att reklamradio skulle
komma till Sverige. Med amerikanska kapitalister i bakgrunden också! Den
trögtrista "folkrörelseradion" de skapat som skydde schlager, avskydde pop
och uppfostrade med timtal med sövande föredrag var hotad.
De regerade nu i ensamt majestät efter att ha blivit av med Bondeförbundet
(nu Centerpartiet) i en koalition. Minst road var den gråaste gråsossen i
form av kommunikationsminister Gösta Skoglund som tidigt gav sig den på att
lägga alla krokben han kunde i vägen.
I början gick det dåligt för Radio Nord. Ombyggnaden av Bon Jour gick
långsamt. Den svenska regeringen propåade den västtyska som med hjälp av en
gammal nazistlag (!) hindrade import av sändarutrustning. Superfixaren
thompson lyckades fixa utrustning som installerades i Köpenhamn istället,
tillsammans med den 38 meter höga sändarmasten.
Man tänkte starta under julen 1961, men på väg till Stockholms skärgård
(precis utanför dåvarande internationella territorialvattengräns, tre
sjömil, ca 5.7 km från land) hamnade man i en vinterstorm. Den höga masten
hotade att välta och man fick överge fartyget. Bon Jour flöt fortfarande
efter stormen så man reparerade och fixade och drog igång Radio Nord på
riktigt i 8 mars 1961. (Även senare råkade Bon Jour ut för en svår storm.
Man fortsatte dock sända medan man med skadad diesel långsamt tuffade mot
nödhamnen i Sandhamn.)
Fram till att man tvingades stänga sista juni 1962, efter att Gösta
Skoglund ljugit igenom en drakonisk piratradiostopplag (se mer nedan), hände
bland annat följande...
Pop...populärt!
Det hade stått massor om Radio Nord i pressen, så stationen fick många
lyssnare redan från början. Mellanvågsfrekvensen var 495 kHz, egentligen
498.2 KHz men radioskalorna var inte så fininställda så rattade man runt 495
hittade man frekvensen. Och mellanvåg når långt. Sändaren på 10 KWatt hördes
bra från Gävle ned till Kalmar och långt in över Mellansverige.
Nöjes- och nyhetssidor andades en en icke avog nyfikenhet, medan nästan
alla ledarsidor var djupt fientliga mot stationen. Det var som på
1920-talet: man ville skydda sina egna annonspengar och det var lätt att
svansa efter det politiska etablissemanget anförda av (S). Men tidningen
Expressen ställde, nästan ensam bland tidningarna, helt på Radio Nords sida.
Kotschack kände Expressens chefredaktör Carl-Adam Nycop som också var
finlandssvensk (samt även finlandssvenske Allan Schulman, Hylands producent
på SR; de träffades och dinerade och hade det kul, trots att de var
"fiender" i etern).
Under första månaden hade Radio Nord inga nyhetssändningar. Det tog tid
att dra igång sådant. Men sedan körde man igång med nyheter - varje timme.
Bara någon minut med det viktigaste, men det var rappt och snabbt och
väsenskilt från tröga SR. Nyheterna kom från avlyssning av BBC, Voice of
America m m, från dagstidningar som kom med morgonens dagliga "droppen" och
för snabbisar via radiotelefon från huvudkontoret på Kammamargatan. (Senare
stoppade Televerket på regeringensorder, i strid med lagen, radiotelefonin.
Då skaffade man radiotelexmaskiner som ismyg tankade ned
nyhetsbyråernasmaterial.) Radio Nord var bl a först med nyheterna om Juri
Gagarins rymdflygning och invasionen i Grisbukten på Kuba.
I övrigt blev det mycket musik, förstås, men även andra program. Man hade
ett kvinnomagasin för hemmafruar, tävlinga, korta föredrag (bl a ett om
rymden), t o m program med klassiskt musik, som vanligen sändes på
söndagarna när SR hade högmässa. Litet seriöst för den som inte var
religiös.
Störst var topplistorna. Man drog genast igång Topp 20, baserad på vykort
lyssnarna skickade in där de angav sina tre favoriter. Elivs, Tommy Steele,
Little Gerhard och andra rockare kunde nu för första gången höras ohämmat i
svensk eter. Men där fick också Siw Malmkvist, Lill-Babs, Gunnar Wiklund och
många andra mer schlagriga stjärnor också plats. Senare tillkom topplistan
De 10, för enbart svenska artister.
Discjockeys till listprogrammen var namn som Larsan Söderlund, Gert Landin
och Lennart Atterling, namn som snart kom på alla radiolyssnares äppar.
Programmen spelades huvudsakligen in på Kammakargatan och banden sändes
över med "droppen" ungefär kl 05 varje morgon. Det var en droppformad
metallbehållare som flögs dit med ett litet privatplan, droppades i havet
och fiskades upp av Bon Jours besättning. Bisarrt nog insisterade
myndigheterna att innehållet i behållaren måste förtullas, men den
pappersexcercisen sköttes snabbt på flygfältet. Bar atvå "doppar" tappades
bort under Radio ords karriär Därutöver hade man en fiskekutter som gjorde
ett par turer i veckan, för att byta besättning, och fylla på dieselolja,
mat och andra förnödenheter.
Nyhetssändningarna gjordes ombord då de måste vara aktuella. Det hände att
en del program sändes från fartyget också, och det var nödvändigt att ha
full programkapacitet ombord ifall något kånglade.
Och så tillkom jinglar, där man var pionjärer och mycket kreativa, och
reklamen, reklamen, som gjordes som "spots" från en sorts (pre-Phillips)
bandkassetter. I början var annonsförsäljningen dålig - första dagen fick
Kotschack skänka en massa gratisreklam till kompisar, "så att det lät som
reklamradio". Westinghouse (köksutrustning m m) var en bra kund, och så
småningom kom fösäljningen igång.
En minut reklam kostade 300 kr - gångra med ca 20 för att jämföra med dagens
köpkraft - men vid många upprepningar kunde priset pressas till 200 kr/min.
Reklamen var tydligen effektiv.Westinghouse ökade sin försäljning med
300%!
Radio Nord nådde aldrig upp till målsättningen 1 milj i omsättning/månad
(vilket skulle motsvara 2% av annonsmarknaden) men man kunde så småningom
uppvisa en måttlig men inte oföraktlig vinst. Enligt en månadsredovisning
mot slutet hade radio Nord kostnader på ca 275 000 kr/månaden men intäkter
på 375 000 kr. Det sägs att investerarna visserligen inte fick den
avkastning de hoppats på men de bör ha gått ungefär jämnt ut, efter att de
lyckats sälja den specialutrustade Bon Jour.
PR, jippon, twist, isblock
Kotschack var pigg på PR. Han fick en rad kändisar, allt från Evert Taube
till Harry Brandelius att ställa upp i annonser för Radio Nord. Taube
specialskrev t o m "Radio Nord-valsen" också känd som "Kärleken i rymden"
(gå till http://redmp3.su/365437/evert-taube-karleken-i-rymden.html ;).
Radio Nord ordnade en rad tävlingar och jippon. Man ordnade en stor
twist-tävling i en idrottslada. Man utsåg Miss Radio Nord. En tävling gick
ut på att man ställde ut ett stort isblock på ett torg med en infrusen
guldring. Sedan skulle lyssnarna gissa exakt när tillräckligt av isens smält
för att gulringenskulle bli fri. Men polisen trakasserde och tvingade
stationen att hela tiden flytta på isblocket. (Säkert på order av stadens
Överståthållare - den tidens landshövding - med försänkningar i
radionordhatarregeringen.) Företaget Guldfynd som sponsrade
guldringstävlingen såg sin försäljning ökamed 40%.
Tävlingar unde få upp till 63 000 svar! RadioNord tvinagdes anställa extra
folk för att sprätta kuvert och läsa vykort. (Som mest arbetade drygt 50
personer för stationen.)
Radio Nord började slå igenom rejält. Man beställde lyssnarundersökningar
som visade att man inom sitt lyssnarområde hade 1/3 av lyssnarna
slölyssnarvardagar. Men unfer helgkvällar då man körde sina populära program
hade man upp till 75% av de radiotörstande svenskar somsatt vid högtalarna.
Men så kunde det inte få fortsätta!
Sossarna går till motangrepp
Jag tror att Herr Kotschack var för vidlyftig med PR och gick ut förtidigt
med PR för Radio Nord. Det gav etermonopolets patologiska beskyddare tid att
mobilisera och steg för steg vidtaga motåtgärder.
Han gick ut med planerna 1959, nästan två år innan stationen var igång!
Under den tiden hann det hända en massa intrigerande bakom kulisserna. Om
Kotschack väntat tills stationen de facto börjat sända, skulle han
förmodligen ha kunnat sända två år längre än de blott 16 månader som nu blev
fallet. Och då hade statens idiotstopp för Radio Nord hamnat mitt i nästa
valrörelse! Eftersom Radio Nord faktiskt var populär hade det blivit en
betydande börda för sossarna i valet att förklara varför man ville förbjuda
den.
Jack Kotschack var naiv som inte förstod socialisters pavlovska motvilja
mot marknader med konkurrens och han vars tidsotaktisk i planeringen.
Bl a detta var vad politikena (läs: sossarna) gjorde:
* Så fort man hörde om planernapå Radio Nord lobbade man för (med hjälp av
Danmark, som hade sin Radio Mercur) för ändringar i de internationella
radiofördragen mot "olagliga" sändningar från internationellt vatten, Man
fick igenom det också¨på den internationella radiokonferensen 1959.
* Statliga SR avlyssnade förstås Radio Nord, och skrev långa
programrapporter som gick till regeringen.
* Vad mer är, Televerket avlyssnade *olagligen* (brott mot
telehemligheten) Radio Nords radiotelefoni ut till Bon Jour, och sände sina
rapporter till regeringen.
* Sedan stängde man på order av regeringen stationens radiotelefonilänk
(vilket sannolikt var olagligt också). (Tekniker på Bon Jour hittade på ett
smart system för att kontakta land. Man spelade in muntliga info i låg
hastighet och sände dem i hög hastighet under någn minut - det lät som Hacke
Hackspett! - ca kl 4 på morgonen då det ändå var lågt lyssnartal.)
* Regeringen ägnade sig uppenbarligen också åt att försöka skrämma bort
annonsörer. Annonsföreningens positivitet till radioreklam byttes till
avståndstagande. Företag ville inte mista viktiga statliga kunder. Ett
exempel är att ett amerikanskt cigarettmärke beställde annonstid, men strax
innan fick man avboka och förklarade uttryckligen: Vi har fått veta att om
vi köper annonstid hos Radio Nord kommer statliga Tobaksmonopolet AB (som
hade distributionsmonopol) inte att distribuera våra produkter...
* Tidningarna (varav många var S-färgade) vägrade förstås ta in Radio
Nords annonser och tablåer eller skivtopplistor. Radio/skivhandlarna satte
dock villigt upp veckans topplista viket gynnade skivförsäljningen. Och
buzzet kring stationen var så stort att reportar gärna skrev artiklar.
* Regeringen kontaktade Nicaragua för att försöka få Bon Jour
avregistrerat. Efter hårda diplomatiska påtryckningar lyckades det, men då
bytte man bara flaggstat till Panama...
* Mest vittgående effekt blev det av att i panik förändra Sveriges Radio.
Man sköt till pengar - av radions egna licenspengar, det överskott staten
tog, som nu delvis gick tillbaka - för att starta Melodiradion och P3 och
det var då Svensktoppen också startade, som direkt svar på Radio Nords
listor. Allt för att försöka vinna tillbaka publiken till monopolet.
* Man tänkte sig att stänga stationen med det tekniska svepskälet att
Radio Nord störde andra stationer. En radiostation i Lyon, Frankrike, låg på
näraliggande frekvens, och även om de nästan aldrig störde varandra. Då
*beställde* utrikesministeriet ett telegram där lyonstationen påstod att den
stördes.
* Man lobbade i Nordiska rådet för att anta reglering mot Radio Nords
verksamhet.
* När inget hjälte snabbutredde man "Lagen om föbud i vissa fall mot
rundradiosändningar på öppna havet m m" och förelade den riksdagen. Där hade
man förstås stöd från kommunisterna som var emot kapitalistisk trams, men
också från f d Bondeförbundet. Bönderna gillade förmodligen de många
föredragen i Sveriges Radio om "Rationell grisuppfödning", "Erfarenheter av
spannmålsodling på alkalisk jord" och dylika världsensationer
I riksdagsdebatten våren 1962 var dåvarande Högerpartiet (nu Moderaterna)
och Folkpartiet (nu Liberalerna) emot lagförslaget och argumenterade
passionerat. Kommunikationsminister Gösta Skoglunds argument var bisarra och
ohederliga: han påstod att lagförslaget var påbjudet av Sveriges
skyldigheter att inte tillåta verksamhet som störde andra stationer -
störningar som i stort inte fanns. Och det var från Sverige det på
konferensen 1959 detta påbud lanserats - det var bara en "skyldighet" vi
pålagt oss själva. Att det handlade om att försvara Sveriges Radios monopol
handlade det inte alls om, försäkrade han...
Oppositionen undrade dock: Om det är så väldigt bra med ett enda
radiobolag, skulle det inte räcka med att vi hade en enda tidning också...?
Slutet, och Sverige förlorade
Naturligtvis gick lagen igenom, och det var en olycka för Sverige. Radio
Norde stängde sändaren sista juni 1963.
Det var en olycka för gamla Svedala. Liksom tryckpressen var 1800-talets
vägledare blev etern 1900-talets främsta infokälla. Att låta en enda aktör
ha monopol över en så viktig resurs är förödande. Det leder till ensidighet
och enfald, och är förstås drömmen för dem som sjunger likformighetens lov.
Via det viktigaste mediet kan man predika och styra och ställa. Men
konkurrens får vi dynamik, en levande debatt, många olika idéer och uttryck
som kan brytas mot varandra.
Betänk bara hur Sveriges Radio skuffade undan all ny, populär musik -
rocken och popen. Det var Radio Nord som *tvingade* trögskallarna att starta
melodiradio, listprogram och "Opp o poppa" där The Beatles bara något år
efter Radio Nord gjorde succé. Dagens svenska s k popunder skulle ha frusit
inne om inte Radio Nord murbräckat upp dörrarna.
Radio Nord pushades upp på grund av politiker som vill tvinga på folket
sin egen smak kring musik och annat. Jack Rotschack fortsatte med sin
tidigare importverksamhet (bl a blev han agent för biltvättsautomater) och
försökte steppa in i filmbranschen. Han hängde på filmfestivalen i Cannes
varje år (där många kände honom). Och han var tydligen inblandad i
produktionen av Jerry Lewis beryktade tilm "Dagen då clownen grät", som
spelades in i Sverige. Det var en mörk komedi om en clown som roade barnen i
nazismens koncentrationsläger, men mr Lewis tyckte den blev så misslyckad
att han tog den färdiga filmen - som han helt bekostat - och låste in den.
Han har svurit på att den aldrig skall få visas. Kotschack hade ett finger
med i mycket - i denna berömda film också.
Han avled 1988 i sviterna av nåpgon neurologisk sjukdom (boken ger få
detaljer).
Men då hade han i alla fall ha hunnit uppleva hur hans idéer omfrihet i
etern slagit igenom.
Det blev hans själslige efterträdare Jan Stenbeck som slutligen fick
monopolet på fall, när han 1987 startade TV3 - inte från en båt i
skärgården, utan från London och satelliter.
När Radio Nord stängde, blev den sista låten Monica Zetterlunds
insjungning:
"Stick iväg, Jack..."
Jag skulle vilja säga: Kom tillbaka, Jack, allt är förlåtet!
--Ahrvid Engholm
(Jag har alltid varit intresserad av mediehistoria, både press och eter. Och
1981 var jag inblandad i närradion, stationerna/programmen "Radio Futura"
och sedan "Radio Sigma TC". Senare verkade jag litet i utkanten av Svenska
Rymdrörelsens "Rymdradion". jag har också medarbetat i Sveriges Radiol och
även deras utlandsprogram. Radion är mig inte obekant.)
Några läkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Radio_Nord?/
http://www.samlaren.org/radionord/?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=4380678
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/radio-nord-och-kampen-mot-mediepiraterna/
http://www.expressen.se/nyheter/dokument/radio-nord-levde-inte-lange---men-vilket-liv-det-blev/
http://www.radionord-story.com/page11.html
https://www.youtube.com/watch?v=V3rBdjdPV3o
https://www.youtube.com/watch?v=WNbFOUA3FgU
https://www.youtube.com/watch?v=7iWAewj97BI
https://www.youtube.com/watch?v=studs3MO-8k
https://www.youtube.com/watch?v=y98vjvkSjQE
https://www.youtube.com/watch?v=vpyWjXpS8zo
https://www.youtube.com/watch?v=EISumRQCFBY
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2017, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu
som ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id'86081462 / Läs
även AE i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07) -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
