[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Re: Täta textmassor (var: Datanät i rymden)
- From: "Ahrvid Engholm" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
- Date: Tue, 10 Jul 2007 04:01:05 +0200
Den 2007-07-09 22:24:57 skrev Kristoffer Holmén <illern@xxxxxxxxxxxx>:
Ahrvid, skulle du inte kunna skriva med tomrader som styckesavdelare?
Det blir väldigt massiva textmassor i e-brev med bara indrag som
styckesavdelning. Du skriver ofta intressanta saker men de större
texterna är jobbiga att läsa och med all konkurrens i form av lättläst
intressant text så finns det en viss risk att dina brev inte blir
lästa (av mig i alla fall) och det blir antagligen vare sig du eller
jag gladare av (antar jag).
Var det du som tog upp samma sak tidigare i år? (Men då brydde jag mig
inte om att kommentera.)
Men eftersom jag har litet tid över nu, så...
Jag skriver med den *normala* styckeavdelningen, som innebär
styckeindrag men inga blankrader mellan blott vanliga stycken. (Scenbyten
eller ämnesbyten kan få blankrader, liksom punktade listor, o dyl.) Tittar
du i tidningar, tidskrifter och böcker ser du att det är det normala
sättet att dela av stycken. Jag har alltid skrivit så och kommer alltid
att fortsätta skriva så.
Varifrån dumheterna kommer med blankrader, som slösar med utrymme och
gör en text stilistiskt kantig, kan jag inte säga säkert. Men det finns
teorier. Det är klart att det iaf i Sverige hör blankradsprosan till
byråkrattypografi (för typ statliga utredningar etc). Universitet och
högskolor har alltid varit en del av statlig byråkrati, och har
förmodligen därför tagit efter det en en hel (vilket man kan se i en hel
del högskolerelaterade dokument; när jag pluggade var väldigt mycket
kompendier skrivna så, t ex). Internet har i sin tur vuxit fram på
universitet/högskolor och därför har många där i sin tur tagit efter detta.
Man skall inte dela av stycken med blankrader. Det viktigaste man kan
anföra är att det blir stilistiskt klumpigt. Interpunktering och
styckeavdelning handlar i grunden om en sorts pausering och stilistisk
taktkänsla. Blankradstycketext tenderar däremot starkt att inte kunna
följa detta, och stycken tenderar att bli till ungefär jämstora block. T
ex blir det stilistiska tricket med ett extrakort stycke, för effektens
skull, omöjligt. Dialog blir klumpig, och där tillkommer mycket starkt
slöseri-med-utrymmes-aspekten. Så här:
- Varje rad i en dialog är formellt ett eget stycke, säger X.
- Så varje ny replik skall ha styckebyte, svarar Y.
- Även en kort replik.
- Dessa fyra rader, avslutar Y, blir med blankrader nio. Mer än 100% mer!
Och hur gör man med ämnesbyten eller scenbyten? Där är det legitimt med
en blankrad. (Kolla upp det t ex i någon bok.) Men om man *redan* använder
blankrader för styckebyten, vad skall man då använda här? Jo, man kan ju
försöka experimentera med t ex asterisker - men snacka om klumpigt!
Fundera ett tag på hur man hanterar mellanrubriker... Det funkar också
illa.
Blankradersstycken fungerar helt enkelt illa med en varierad prosa där
man vill ha alla takt/pausverktyg intakta.
Det har också visat sig att lättlästhet inte beror på styckeavstånd -
utan *radavstånd*. Det har man kunnat konstatera vid t ex lästester (med
utrustning som följer ögats rörelser). Alla typografer vet att plan A för
att öka lättlästhet är att öka radavståndet - alltså det *allmänna*
radavståndet mellan samliga rader. Plan B är att öka typstorleken. Plan C
är att minska satsbredden. För lättlästhet kommer blankrader mellan
stycken inte ens in i ekvationen (eller iaf långt ner på listan). Det har
också via lästester visat sig att den som snabbt vill bilda sig en
uppfattning om en text låter ögat svepa längst vänsterkanten för att fånga
alla styckeinledningar - och här funkar styckeindrag alldeles utmärkt, för
indraget fångar upp ögat.
Vi skall inte heller underskatta den lättnad radindrag gör för att
minska scrollning. Tänk om man kommenterar i två nivåer och själv har två
stycken med kommentarer. Då kan det se ut så här:
"XX writes:
YY writes:
yyyy yyyyyyyyy yyy
yy yyyy yyy yyyy yyy
xx xxxx xxx xxxxx xxx xx
xx xx xxx xxx xxx xxxx
Och slutligen följer så ens egen kommentar.
Som blir två stycken i detta exempel"
Jämför det med:
"XX writes:
YY writes:
yyyy yyyyyyyyy yyy
yy yyyy yyy yyyy yyy
xx xxxx xxx xxxxx xxx xx
xx xx xxx xxx xxx xxxx
Och slutligen följer så ens egen kommentar.
Som blir två stycken i detta exempel"
Vilket blir enklast att snabbt få överblick på? Jag vågar säga att det
blir det sista exemplet. Och skulle exemplen vara längre kan det första
snabbt tvinga fram scrollning, då text försvunnit i nederkanten (och det
tar extra tid, då man måste flytta handen).
Så, kort sagt, är jag en ivrig förespråkare för att man skall dela av
stycken med indrag men inte blankrad, och för det har jag rationella
argument som jag just redogjort (det finns ännu mer att anföra också!).
Jag skriver som jag skriver för att det blir bäst så. Och någon avsikt
att ändra på det har jag inte. Blankrader har för mig bara en funktion vid
scen/ämnesbyten, punktade listor, före och efter citat, o dyl
specialanvändningar.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxxx/ahrvid@xxxxxxxxxxx/tel 073-68622[53+mercersdag]
Pangram för 29 sv bokstäver: Yxskaftbud, ge vår wczonmö iqhjälp!
Novelltävling, info http://www.skriva.bravewriting.com - gå med!
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
