2016-02-14 13:49 skrev Tora Greve:
Kul med berättelsen om massparkour. Det där med narcissistiskTack, Tora! Ska lägga det på minnet! Tror att det kan bero på att jag
självförstörelse påminner om IS. Den sekten är värre än Scientologerna.
En
sak jag stör mig lite på i dina berättelser är de långa förklaringarna
om
Gregor och Rutger etc. Det är bättre att komma direkt in i handlingen
med
Gregor och massparkouren. Om det rör sig om en bok, låt förklaringen
komma
in i handlingen på ett naturligt sätt.
Tora.
-----
-----Ursprungligt meddelande-----
From: graatass@xxxxxxxxxxxx
Sent: Sunday, February 14, 2016 6:17 AM
To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
Subject: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Eremitkräftan i en
rymdstation.
2016-02-13 10:48 skrev Tora Greve:
Hon hade det lyxigt i förhållande till vad vi yogier hade iHär Tora, lite mer om Stjärnspindlarna:
månadslånga
kursen (en månad + två extra veckor, som jag tog). Men vad skulle hon
med en
tvättmaskin till? Jag trodde hon fick smutsavstötande kläder, sådana
som man
bara skakar. Inga problem med aktiviteter, hathayoga, mantrasång,
meditation.
Tora.
" Ministrarna i Ministralen från rymdhotellet StarStead var tänkta att
bli besättningen i rymdstationen och rymdfarkosten SpåRätt 1. Det kom
att uppstå en oväntad konkurrens, från en grupp som ingen varken känt
till eller kunnat förutse.
Ett löst sammanhängande nätverk av unga människor möttes på fester,
tävlingar och uteställen. De lärde känna varandra och upptäckte att de
hade samma attityd till livet.
Många unga hade låtit sig förföras av myten om självförstörelse,
destruktivitet och en slags narcissistiskt martyrskap: ”Lev fort och dö
ung”. De allra flesta i den här gruppen hade genomskådat det
självbedrägeriet.
Kanske ett sätt för unga att söka uppmärksamhet, acceptans och
förståelse för den man var och ville vara?
Det sammanhängande nätverket växte, utan att någon gjorde något för att
sprida det eller göra reklam för det. Det var människor som delade ett
intresse, men också en i tiden så ovanlig livsglädje.
Det uppstod, som det brukar göra, förr eller senare, en talesman och en
informell ledare. Hans namn var Gregor Renqvist och han var son till en
av akrobaterna i den gamla underhållningsgruppen Veteranerna. Det var
Gregors far, Rutger Renqvist, som brukade vara klädd i en
sjömanskostym,
sådana som små pojkar brukade vara klädda i förr.
Rutger hade tidigt tränat Gregor i akrobatik. Gregor hade tänkt sig att
tävla, med målet att ta hem guldet från någon av tävlingsgrenarna i
Olympiska Spelen. En synskada ledde till att han blev tvungen att ge
upp
den karriären. Istället började han frekventera det nystartade
dansstället 88:an, på Regeringsgatan 88, där han snart träffade andra
unga som sysslade med streetdance och streettheatre. Det var mycket
duktiga och ambitiösa unga män och kvinnor, som också i vardagslivet
gillade att ta risker. Framför allt hyllade de en egen form av
practical
jokes. Flera av dem var elever hos Cirkus Cirkör eller gick och tränade
i Kulturama.
Gregor var, trots att han var så ung och knappast kunde tillhöra den
generationen, ett stort fan av rockartisten David Bowie. Därför ville
han döpa den grupp han kommit att tillhöra för ”Marsspindlarna”, efter
Bowies låt om Ziggy Stardust och hans spindlar från Mars.
Nätverket fortsatte att växa, men de hade inga träningslokaler eller
ställen där de kunde träffas för att öva tillsammans. Ett annat gäng
som
anslöt sig, höll på med parcour. De sprang runt som de hade eld i
baken,
för att hoppa över murar eller upp på tak och andra hinder som fanns
ute
i verkligheten.
Vid Stureplan i Stockholm hade det i århundraden pågått ett nöjesliv
och
ett uteliv. Det var dit som alla drogs, som sökte möten med andra
människor, uppmärksamhet och underhållning. Gregor och hans gäng
bestämde sig för att göra en happening och ett för ordningsmakten
omöjlig demonstration att stoppa.
Stockholms Stad hade fortsatta problem med alla översvämningar och
kraftiga regnskurar. Därför hade man för avsikt att bygga en stor
glaskupa över Stureplan, för att inte ovädren skulle hindra folk från
att sitta utomhus.
Nu stod det byggnadsställningar överallt. Över restauranger och butiker
hängde företagsskyltar och digital reklam. Annars fanns det gott om
markiser och utskjutande tak.
Gregor och hans närmaste kompisar hade kommit överens om att börja sin
happening och demonstration, en lördagseftermiddag, i början på juni.
Det var alltså soligt och klart och inga regnmoln i sikte. De hade alla
satt på sig digitala utrustningar för att kunna visa bilder och sända
ljud direkt ut på nätet. För att få högsta möjliga uppmärksamhet från
massmedia, hade de skickat ut länkar till de olika nyhetsredaktionerna,
med den enkla texten:
”Kolla här, lördag kl.13.00 så får ni se nåt kul!”
Eftersom Stureplan var en turistattraktion, kom det ständigt nya
turistbussar och sightseeingbussar fulla med folk. Från de kaféer och
restauranger som hade balkonger ut mot gatan, kunde servitriser sälja
öl
och andra drycker direkt till bussarnas passagerare.
Gregor hade låtit tillverka tröjor för att alla skulle kunna se att de
tillhörde samma grupp och med samma budskap. Han hade först testat med
namnet ”Marsspindlarna”, men det kom att likna namnet på en engelsk
chokladbit. Det var inte heller månaden mars han ville få människor att
associera till. Han fattade sitt beslut snabbt och enväldigt, likt en
ledare i ett skarpt läge kan och måste klara av. Därför blev namnet
istället: ”Stjärnspindlarna”. På engelska: ”Starspiders”. Det tyckte
han
också gick i lite stil med Bowie. Handlade inte hans texter mycket om
rymden?
Klockan ett samlades alla stjärnspindlarna utanför Kungliga Dramatiska
Teatern, vid Nybroplan. Läget såg härligt ut, tänkte Gregor. Fullt av
folk, bilar, bussar och grönskande träd.
På en given signal sprang de alla rakt fram mot trafiken. De var säkert
över femtio stycken. Alla var klädda i de tröjor som Gregor gjort i
ordning, men i övrigt med mycket stor variation i klädsel och utseende.
De flesta killarna hade rakade huvuden, medan tjejerna hade bekväma
frisyrer och åtsittande kläder eller trikåer. Många av dem bar masker,
som i filmen ”V för Vendetta”, eller från någon av de amerikanska
superhjältarna. Masken från Spider Man var en annan vanlig mask i
gänget.
De sprang upp på bilarnas kylare, hoppade vigt upp på bussarna och
sprang fram över busstaken. Fanns de takluckor var de snart inne i
bussarna och sprang eller klättrade runt på säten och uppe på hyllorna.
Så var de strax ute igen. Turistbussar med öppna tak, där turisterna
kunde sitta högt uppe, blev bemötta av springande stjärnspindlar i
mittgångarna.
De hoppade över till träden, till utskjutande delar av byggnaderna,
till
skyltar eller hängde i någon markis. Man hoppade över till taket på
Stureplanssvampen och så tillbaka till någon buss eller lastbil. Så
snart de kunde hoppade de eller sprang vidare, alla glada och ropandes
att nu var stjärnspindlarna i stan.
Från busstaken hoppade de vidare in i kontor och till restauranger och
barer. Där gjorde de volter eller andra akrobatiska konster, för att
snabbt vara ute igen. Antingen hoppade de vidare till ett annat tak
eller träd, eller så till någon ny buss, där de klättrade upp och ner,
eller gjorde gester eller grimaser åt chauffören och passagerarna.
Människor som såg dem skrattade och applåderade. Polisen var snart på
plats, men på grund av trafikstockningar och trängseln, gjorde de
tappra
men tafatta försök att få tag i något byxben eller kalufs som svischade
förbi. Det såg enbart roligt ut, så polisen som insett dessa, drog sig
tillbaka. Istället kom det fotografer och andra som skulle försöka
identifiera de som störde ordningen.
Med webbkameror och actionkameror filmade både de medverkande
ungdomarna
och deras kompisar allt som hände och lade ut det på nätet. Det fanns
hela sidor där man kunde följa enskilda unga artister på deras färder i
och utanför bussar och butiker.
När Gregor gjorde ett tecken, försvann alla de unga glada åt var sitt
håll, omöjliga att spåra eller leta upp. De hade kommit överens om att
återses någon helt annanstans, för att inte bli anhållna av polisen."
-----
-----Ursprungligt meddelande-----
From: graatass@xxxxxxxxxxxx
Sent: Saturday, February 13, 2016 7:47 AM
To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
Subject: [SKRIVA] Eremitkräftan i en rymdstation.
Hej Ahrvid, Thora och alla andra!
Istället för att presentera mig, tycker jag att det är lämpligare att
lägga in lite olika texter. Det handlar ju i alla fall om att skriva!
Jag tror att du, Ahrvid, har gott om kontakter i både Sf-, Fantasy-
och
Fantastikvärlden, i Sverige och utomlands. Plus att du har Sveriges
äldsta sf-lista: SKRIVA.
Mycket Bra och Förnämligt!
Själv tror jag att SF snart kommer att gå om både Skräck och Thrillers
och deckare, men det verkar mest saknas en litteratur som män läser.
Chiclit-böckerna och alla deckare ges ut i enorma upplagor, både
inbundna och i pockets. Tittar man i returtunnorna på biblioteken så
upptäcker man att böcker som kom ut bara för några månader sedan,
redan
hamnat där. Lite trist, men så verkar det vara.
Kulturen i Sverige hålls ju i mycket uppe av kvinnorna.
David Lagercrantz, Stieg Larsson och Jens Lapidus läses i alla fall av
män, likaså tror jag att Jon Arvijde Lindqvist läses av män.
En hel del läsare och filmtittare verkar också mer och mer gå över
till
dataspel och den typen av världar och kulturer. Andra verkar syssla
med
makerspace och hackerspace, vilket visar sig mycket lite i
skönlitteraturen, bortsett från David Lagercrantz, Linus Larsson, Clas
Svahn och några till.
Men vad är enklare än att plocka fram och läsa i en bok?
Inga ljud, inga batterier, inga virus, och lätt att lägga ifrån sig
och
ta upp igen.
/Graatass
https://graatass.wordpress.com/2016/02/13/eremitkraftan-i-en-rymdstation/
Birgitta blev den första av stjärnspindlarna som utsatte sig själv för
rymdens ensamhet. Likt en kvinnlig Robinson Crusoe stängdes hon in i
en
simulation av en rymdstation, för att där i tre månader träna
ensamhet.
Som enda sällskap hade hon med sig sitt sällskapsdjur, en eremitkräfta
med namnet Humbolt.
Birgitta skulle simulera astronaut i ett laboratorium i Star City. För
att hon inte skulle känna sig instängd skulle hon veta att dörrarna ut
i
Star City alltid stod öppna. Det var ingen experiment i klaustrofobi,
men i att kunna hantera ensamheten under en längre tid. Vad skulle hon
sysselsätta sig själv med? Vad skulle hon uppleva som meningsfullt?
Skulle eremitkräftan Humbolt vara ett tillräckligt sällskap? Vilka
arbetsuppgifter skulle hon kunna uppleva som så meningsfulla att hon
också under den tiden, nittio dagar, också upplevde sitt eget liv
såsom
tillräckligt meningsfullt?
Birgitta hade själv valt hur hon skulle ordna sin tillvaro. Sedan hade
Janne Carlsson och Lottie Knutsson från Ministralen gått igenom hennes
val, justerat och gjort några smärre ändringar, enligt deras
erfarenheter från rymdhotellet StarStead.
Birgitta var ju själv en av stjärnspindlarna, med inriktning på att
följa med i rymdstationen SpåRätt 2, till planeten Ellek, utanför
stjärnan Vega i stjärnbilden Lyran.
Såsom stjärnspindel var hon fysiskt vältränad och i psykisk god
kondition. Hon kunde påminna om både dataspelshjältinnan Lara Croft,
med
Angelina Jolie i rollen, och Stieg Larssons hjältinna i
Millenieböckerna: Lisbeth Salander, som i sig var en inspiration från
serietidningshjältinnan The Wasp, medlem av The Avengers.
Birgitta hade själv varit med och utformat denna femton kvadratmeter
stora yta, kopierad från en gammaldags friggebod. Här skulle hon leva
sitt liv i minst nittio dagar. Hennes arbetsuppgifter bestod mest av
att
sitta vid ett kontrollbord. Kontrollbordet var också det en simulation
av ett kontrollbord i en rymdstation, snarlik ISS, Internationella
rymdstationen som den hade sett ut en gång i början av 2000-talet.
Resten var anpassat till en vardag i ensamhet, med en säng, en
träningscykel, en ribbstol, bokhylla, dator, bildskärm,
ljudanläggning,
3D-skrivare, vanlig skrivare, garderob med lådor, kokvrå med
mikrovågsugn och induktionshäll, kylskåp, frys och en avancerad
återvinningscentral. Till det hörde också en avancerad toalett, med
toastol, tvätthandfat och en liten tvättmaskin. Allt kompakt och
komprimerat.
Teknikerna i SpåRätt hade vidareutvecklat gyroskop mot gravitationen,
så
att Birgitta och andra medlemmar i stjärnspindlarna kunde röra sig som
om de vore hemma på jorden.
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
