2012/11/8 Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>: > Som sagt, saken kan ju diskuteras. Att det är en naturkatastrof utgör inget > hinder mot att det är sf. Det viktiga är att det finns något som avviker > kraftigt mot det som är normalt. Att bo i ett rum under vattnet utgör en > sådan avvikelse. Det är s a s en spekulativ tanke: Tänk OM det kom en stor > naturkatastrof och folk fastnade i en byggnad där man av någon anledning > kunde vara helt oskadda i ett rum med luft. Man får ta ett litet tankesprång > för det, faktiskt. Jag förstår hur du tänker och resonerar, och det borde i så fall handla om såkallad fringe SF. Om science fiction ska göra skäl för sin genrebeteckning har ditt exempel med Jack Vance mer *science* än Henning Berger, men Vances roman är i sig själv ett exempel på fringe-SF. Andra exempel på fringe-SF är rader av Michael Crichtons romaner (som tar avstamp i en sf-idé, men som i övrigt har minimalt med science fiction att göra). En sak som man borde kolla upp, är snarare en tidig pjäs -- för teater, radio eller film -- som jag absolut vet att läst om någon gång, och hade titeln "Mekaniska Fridolf" eller snarliknande. Jag är säker på "Mekaniska..." men att det skulle vara någon Fridolf kan vara ett minnesfel. "Mekaniska Svensson"? "Mekaniska Persson"? När jag gjort efterforskningar har jag i alla fall inte lyckats koppla det till revy- och filmskådisen Fridolf Rhudin, som jag tidigare tog för givet att titeln anspelade på. Fridof Rhudin brukade stoltsera med sitt namn i filmtitlar som blott "Fridolf", men det har inget att göra med radiopjäserna, därefter filmerna och sedermera en långlivad serietidning under namnet "Lilla Fridolf". Äldre tiders radiopjäser är för övrigt en nästan helt bortglömd och outforskad svensk genre: Vad sändes i Sverige som radiopjäser innan film och tv placerade den genren i skymundan? Vilka pjäser sändes av skräck-, fantasy, och science fiction-intresse? Den första svenska film som jag hittat som rimligen borde klassas som skräckfilm, är Gustaf Molanders "Galgmannen" (1945) efter Runar Schildts övernaturliga pjäs, som jag för övrigt behandlar i mitt efterord till Friedrich de la Motte Fouques "Undine" (Hastur förlag, 2012). Det finns tidigare ansatser åt det hållet, som filmen "Häxan" (1921) av Benjamin Christensen, som dock är ett slags dramadokumentär om häxförföljelser genom tiderna. Den är helt utmärkt och fascinerande rent visuellt, och det var den filmen som gav namnet till produktionsbolaget bakom filmen Blair Witch Project (1999); produktionsbolaget hette följdriktigt Haxan. / Rickard ----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).