[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Re: [SKRIVA] Behöver planeter med liv en måne?

  • From: Fabbe <skriva@xxxxxxxx>
  • To: Skriva <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Mon, 21 Apr 2014 04:26:28 +0200 (CEST)

On Mon, 21 Apr 2014, Ahrvid wrote:
> Fabbe:

>>> Visst är det höga tal, men det är också väldigt höga tal när man 
>>> räknar hur många sätt man kan sätta samman de molekylstrukturer som 
>>> behövs för att en cell skall börja reproducera sig själv.<<
> Som Rickard varit inne på behöver inte cellen dyka upp fix och färdig 
> av en slump. Det finns biokemiska strukturer mycket enklare än celler 
> som sedan via olika utvecklingslinjer så småningom kan evolvera till 
> celler.

Om det är Rickard Beghorn du menar så filtrerar jag bort alla hans texter. 
Men jagförstår vad du menar. Man kan tänka sig några trappsteg, tex med 
hjälp av sådana där droppar eller bubblor som jag nämnde.

>>> Biokemi är inte min starka sida, men jag jag har läst om 
>>> homokiralitet, dvs det här med att DNA och RNA är "högerhänta" och 
>>> aminosyror "vänsterhänta". I en naturlig miljö finns det lika många 
>>> högerhänta som vänsterhänta och de sätts samman lite slumpmässigt. Jag 
>>> såg nånstans siffror på hur stor chans det är att bara högerhänta 
>>> molekyler skall sättas ihop utan en enda vänsterhänt. Sannolikheten 
>>> var så låg att det knappt borde ha skett i vårt observerbara 
>>> universum.<<

>  1) Vad vi för molekyler kallar "vänster-" eller "högerhänthet" är 
> godtyckligt. Molekyler har inga händer. Det vore egentligen mer logiskt 
> att tala om X- och Y-symmetrier. De flesta molekyler är asymmetriska. 
> Assymmetri åt ett håll blir X-hänthet, och den spegelvända varianten 
> blir Y-hänthet.
>  2) Komplexa organiska (= kolföreningar) molekyler skapas på jorden till 
> övervägande del av biologiska processer och de processerna föredrar en 
> viss X- eller Y-hänthet. Det är alltså ingen slump att molekyler av en 
> viss symmetri dominerar eftersom de är producerade av ett system som 
> gynnar viss symmetri.

Ja, när livet väl finns på plats är det enkelt att generera nya kedjor av 
bara en viss hänthet.

>  3) Funnes en extern, hållfast teoretisk definition på vad som var X- 
> eller Y-hänthet skulle vi nog finna att det är ganska 50/50 mellan X- 
> och Y-hänthet mellan molekyler av olika föreningar. (För molekyler av 
> samma forening dominerar en viss symmetri, då de är produkter av 
> biokemiska system som gynnar ena sidan.) Men helt godtyckligt för vi 
> begreppsmässigt över alla molekyler som är kompatibla med med "vår" 
> biokemi till ena sidan och säger att de är av samma "hänthets"-klass. 
> Men det är egentligen bara en tankemässig uppdelning mellan vad som är 
> symmetriskt kompatibelt respektive inkompatibelt.

Själva poängen är ju att om fel hänthet dyker upp får vi tex ingen 
DNA-spiral utan bara snömos. Om de sätts samman av en slump, och ingen 
mekanism finns som ökar chansen för någon av typerna, så är det 50 % chans 
att det blir något användbart. Sedan vad som kallas X eller Y spelar ingen 
roll. Jo, vi kan såklart kalla tex X sådant som gynnar liv, och Y sådant 
som missgynnar.

>>> Naturligtvis kan det finnas en massa hjälpprocesser som ökar på 
>>> sannolikheten att många av dessa saker skall komma på plats, men Innan 
>>> detta är mera kartlagt än det verkar vara idag så kan man nog bara gissa om 
>>> hur sannolikt det är att liv uppstår.<<
>  Nå, vi kan gissa, men skulle vi hitta något på Mars eller höra 
> otvetydiga SETI-signaler blir det mer än gissningar. Teoretiska studier 
> av biokemi kan också hjälpa till att få reda på mer om uppkomst av liv. 
> Kanske superavancerade biokemiska simuleringar i superdatorer?

Ja. Det är möjligt att man en dag kan använda kvantdatorer till att utföra 
en massa simuleringar samtidigt. Fast det känns som att det är ganska 
långt dit än så länge.

>>> Jag hoppas verkligen det är väldigt ovanligt. Varför? Jo, om liv uppstår i 
>>> vart och varannat solsystem så innebär våra  svårigheter att få kontakt med 
>>> någon helt enkelt att de i princip aldrig utvecklar intelligenta 
>>> civilisationer, att de utplånar sig själva allt för snabbt, eller att de 
>>> praktiska svårigheterna att resa mellan stjärnorna är för stora.<<

>  Det är om liv visar sig ovanligt som man kunde dra slutsatsen att 
> stjärnresor är svåra eller omöjliga. Så ur den aspektet borde du tvärtom 
> hoppas på att liv är vanligt!

Nej, där hänger jag inte alls med på hur du resonerar.

Om det uppstått en miljon civilisationer i Vintergatan de senaste 5 
årmiljarderna och samtliga misslyckats att ta kontakt med oss innebär det 
att de antingen dött ut, eller misslyckats att sprida sig. Eller både och. 
Oavsett vilket är det dåliga nyheter, för då kommer vi troligen också duka 
under.

Om det däremot bara uppstår i snitt en civilisation per galax, så innebär 
det bara att dessa civilisationer inte klarat av att kommunicera eller 
resa mellan galaxerna. Ännu. Inte alls lika dålig nyhet för oss!

Så, upptäcker vi att liv uppstått helt oberoende på Mars, så är det en 
dålig nyhet. Men upptäcker vi främmande civilisationer där ute (på annat 
sätt än som ruiner på någon utdöd planet) så är det en god nyhet!

>  Vår nuvarande teknologi gör att det kan finnas hundratals 
> civilisationer bara i Vintergatan utan att vi kan upptäcka dem! Våra 
> radioteleskop är inte så känsliga som många kanske tror. Vi samlar på 
> oss en massa avlyssningsdata som inte kan och har analyserats. (Därför 
> projekt som Seti@Home som försöker hjälpa till med den flaskhalsen.) 
> Civilisationer på vår nivå eller något över den, kan inte sända 
> radiosignaler vi kan höra från större delen av galaxen.

>  Vi behöver större, känsligare radioteleskop som lyssnar mer och mer 
> datorkraft för analyserna.

Ja. Personligen tror jag man borde försöka avlyssna mera på ultrakorta 
signaler också. Om någon där ute verkligen försöker förmedla något budskap 
till oss, och sänder signaler med någon form av riktade elektromagnetiska 
strålar från en extremt energifull konstruktion (stjärna?) så kommer de ha 
ofantligt många riktningar att välja på. Det blir kanske inte många 
millisekunder per år som går åt vårt håll då. Vore synd att missa något 
sådant.

Vänliga hälsningar
Fabbe

-- 
A: Because it messes up the order in which people normally read text.
Q: Why is top-posting such a bad thing?
A: Top-posting.
Q: What is the most annoying thing in e-mail?

-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: