[SKRIVA] RE: [SKRIVA] Några skrivtips
- From: erik ersson <erikersson@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Mon, 3 Jan 2011 14:17:51 +0000
Första inlägget för min del och det återstår att se om mailet hamnar på listan.
Vill börja med att tacka Ahrvid som tog sig tid att sammanställa sina
skrivtips. Själv började jag nosa på området på allvar i somras och suger i mig
den info jag hittar. Jag har inte letat ihjäl mig på webben ännu men tänkte att
ni läsare kanske kan dela med er av bra tips eller länkar på konkreta tips för
att utveckla sitt skrivande. Bifogar en länk till en sida som jag själv
uppskattade att läsa (engelska). Som med allt så passar givetvis olika delar
bättre och sämre.
http://crofsblogs.typepad.com/novel/
Stephen Kings "Att Skriva" gav mig en hel del, kanske har du några bra boktips
oxå?
// Erik Ersson
> From: ahrvid@xxxxxxxxxxx
> To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
> Subject: [SKRIVA] Några skrivtips
> Date: Sat, 1 Jan 2011 17:46:26 +0100
>
>
> Sitter här på nyårsdagen och slötittar på "Trollkarlen från Oz" (en
> fantastisk film!) och tänkte jag kunde passa på att nedteckna några
> skrivtips. Jan-Erik har nyligen postat en text, och det kan tänkas finnas
> både han och andra som må vara intresserade.
> Skrivtipsen är rakt ur skallen, i just detta ögonblick...
>
> * Tänk igenom vad du skall skriva i förväg! Det funkar inte att bara sätta
> sig ned och tro att "ja, jag kommer nog på något efterhand...". Man behöver
> inte ha allt färdigt, men någon form av outline är bra och en del detaljer.
> Själv tycker jag att det allra svåraste är att hitta på just storyn,
> intrigen. Det tog mig åratal att att komma på hur man måste tänka för att
> konstruera en story. Jag menar att just intrigmakandet (få till storyn, det
> som händer, det som driver på berättelsen!) är det mest underskattade i
> skrivprocessen.
>
> * Skriv mycket, och läs mycket. Det är som en skidåkare som tränar mil efter
> mil. Man måste skriva varje dag - det behöver inte vara högkvalitativt
> skrivande, utan det gäller att få bokstäverna i kroppen. Och att läsa mycket
> är viktigt. Man kan få små tips och uppslag. Det är inte alls fel att låta
> sig inspireras av hur andra skriver och "härma" bra författare. (Lyckas man
> härma en storfräsare blir man ju en storfräsare själv! Man lyckas nog inte,
> men att ens försöka kan ge en hel del.)
>
> * Det två viktigaste avsnitten är början och slutet. I början av berättelsen
> *måste* man få med sig läsaren. Annars är allt förlorat. Läsaren som tröttnar
> efter 1-2 sidor kommer ju inte att läsa resten. Starten är en oerhörd
> utmaning! Just listen: man måste presentera storyn, problemet, det som skall
> hända; samtidigt skall man skissa huvudpersoner och miljö; det skall vara
> snärtigt, välskrivet och intressant utan att kännas överlastat och trångt.
> Helst skall allt avklaras i de första 1-2 styckena. Och i slutet skall allt
> knytas ihop, inga eller få lösa trådar, konflikten skall vara avhandlad, och
> helst skall man ha någon bra formulering i sista meningen. Att skriva allt
> det där i mitten är mer som ett lätt joggningspass.
>
> * Dialog är viktigt! När personerna pratar är de närvarande, och vad de
> säger, sättet att prata är ett utmärkt sätt att indirekt åstadkomma
> personteckning. Dialog för också storyn framåt. Personer kommenterar ju vad
> de gör, vad de tänker göra, vad de gjort, vad som händer runtomkring - allt
> det är grunden i ett händelseförlopp. Jag tycker att man bör växla mellan
> berättande och dialog. Det bör inte komma långa avsnitt som bara är
> återberättande, för det blir litet trist och tradigt. (Långa avsnitt som
> enbart är dialog kan också vara litet trista. Framför allt blir det väligt
> pratigt, tjafsigt. Man *kan* ha för mycket dialog!)
>
> * Stilistik: skriv kort, enkelt och varierat! Jag tror en hel del på det där
> LIX-konceptet. (LIX = läsbarhetsindex. Bygger på korta meningar, inte för
> långa och ovanliga ord.) Bra stilistik är inte att skriva krångligt, utan att
> skriva rakt och enkelt. Hemingway var t ex en mästare på att inte krångla
> till det. Man skall inte välja de många och konstiga orden, utan de *rätta*
> orden. Ett *rätt* valt ord kan vara värt ett halvt stycke i styrka. Men
> samtidigt får det inte bli platt. Man bör variera. Jag tycker inte man
> behöver välja "svåra" ord men man bör välja ord som bär på betydelser, som
> har litet färg, kanske personlighet. Man kanske kan välja idiom
> (uttryckssätt) som kanske är mindre vanliga, men fullt begripliga för en
> genomsnittlig läsare. Kort exempel: hur många säger idag att "gå upp i
> limningen"? Det är litet ovanligt, men jag tror alla begriper det. Att gå upp
> i limningen är när något eller någon spricker, gärna kombinerat med att bli
> väldigt irriterad. Man behöver
> inte använda de krångliga akademiska orden, men det finns mycket intressant
> på ordspelfältets mittplan att leka med som är begripligt. Och när man
> korrläser sin text skall man hålla utkik efter att liknande eller samma ord
> inte förekommer nära varandra.
>
> * Vad skall saker heta? Även här är mittfältet bra: inte för exotiskt, men
> inte heller för alldagligt. En huvudperson kan inte heta Kalle Pettersson
> eller Gregorius Appelqvist von Knöckenbrock. Lisa Blomdahl kan nog funka,
> eller Petter Jonasson. En rymdskeppskapten kan heta George Cunningham, men
> knappast Oxymoliock Fnock. En apparat kan kallas en nivåstabilisator men
> knappast "interdimensionell kvarkhypnotron" (en av de få sämre sakerna med
> "Star Trek" är deras gojiga technobabbel). En av mina återkommande
> huvudpersoner är månpolisen Peter Dustin. När jag tänkte på namnet funderade
> jag först på något med måndamm, "moon dust". Sedan föll ögonen på
> postorderfirman Dustin (som säljer datorprylar och elektronik) och då slog
> det till. (Man kanske kan få sponsring rent av!) Jag behövde ett namn som lät
> litet engelskt men kan finnas i t ex Sverige också. Inte något platt, vanligt
> namn, inte heller något exotiskt svåruttalat.
>
> * Man får gärna skriva kortare, och i novellserier! Allt behöver inte bli en
> roman, och det är förresten enklare att skriva 20 000 tkn än 500 000. Det är
> bara 4% av jobbet. Och när man är klar med novellen kan man hitta på en *ny*
> novell, så det blir roligare och mer omväxlande. Och man behöver inte
> nyuppfinna allt. Man kan ha genomtänkta figurer och bakgrunder som kan
> återkomma (jag har en 3-4 olika novellserier). Noveller kan kräva litet mer
> finess (man kan inte bluddra bort tankefel i en ordmassa, som i en roman,
> utan allt måste sitta i en novell!) men kräver å andra sidan mindre jobb, och
> det är lättare att få pubbat. Om inte annat har en bra novell alltid hygglig
> chans att komma med i någon mindre kulturtidskrift (jag har haft mycket
> sådant pubbat) och man kan även prova mindre landsorstidningar (där har jag
> också varit - t ex i Nya Åland nyligen).
>
> * För science fiction bör man som författare ha iaf halvhygglig vetenskaplig
> allmänbildning. När jag gick gymnasiet hette det "naturvetenskaplig linje"
> och har man iaf 3:a (som betygen hette då) i Na-ämnena i gymnasiet duger det
> bra. (Jag är nog själv överkvalificerad för "halvhygglig" vetenskapsbildning,
> efter väldigt många vetenskapskurser på universitetet.) Man får gärna hålla
> sig a jour med teknik och vetenskap, läsa Illustrerad Vetenskap och Ny Teknik
> och så där. Men man behöver inte vara Einstein. Man behöver inte kunna lösa
> tredjegradsekvationer i huvudet. Plöj en del popvetarböcker (Sagan, Asimov,
> Dawkins m fl är bra). Ett bra allmänt tips är att att vara litet vag kring
> avancerad vetenskap. Kommer man inte på exakt flykthastighet från Mars kan
> man säga något om att den är "mycket mindre än jordens" (det är den) och
> raketen man beskriver för en marsstart blir mycket mindre än en Saturnus 5
> utan att man behöver ange det i ton.
>
> * Ha roligt när du skriver! Har du det tråkigt har läsaren också tråkigt. Att
> skriva bör vara lustfyllt. Det kan bära emot en liten stund när man sätter
> sig ned vid tangenterna, men så upplever man det här att man kommer in i ett
> "flow", ett flöde där orden hittar sig själva och man får en massa idéer. Jag
> tycker att man gärna får stoppa in humoristiska saker i det man skriver.
> Kanske något skämt eller en udda vridning i en dialog. (Jag gillar ö h t att
> skriva - försök till... - rent humoristiska noveller!) Låt kanske personerna
> vara litet udda eller göra udda saker. Man kan hitta på mycket.
>
> * Jag tycker man skall skriva i ett svep, eller i ett pågående sammanhang
> (längre saker kan näppeligen skrivas i ett svep), och först därefter redigera
> och efterbearbeta. Man skall ta tillvara på flödet. Korr och fel och misstag
> kan man fixa när man redigerar efteråt. Vid redigering skall man f ö inte
> alls vara rädd för att stryka, ändra, lägga in något nytt (om det behövs).
> Vad gäller strykning tycker jag f ö att alla romaner som skrivits efter att
> ordbehandlaren slog igenom (typ mitten av 80-talet) så gott som utan undantag
> är 30% för långa. Man skall skära (undantag: en relativt kort novell, ty
> noveller är från början koncentrerade; men långnoveller kan beskäras!).
>
> * Strunta i det introspektiva, det "finlitterära". Skall man idag bli
> uppskattad på kultursidorna verkar det som om man skall skriva något slags
> självutlämnande flumprosa. Det skall vara litet av missförstådd konstnär som
> har betraktelser om livet, universum och allting. Gärna oändliga inre
> monologer och inte minst sociala problem: ens make prasslar, chefen är elak,
> disken tornar upp sig i köket, ungarna bråkar på dagis och på toppen av allt
> har ens kära katt just dött eller fått mask i magen. Det lär vara så att när
> Ulf Lundell slog igenom med Jack 1975 blev majoriteten av förhoppningsfulla
> manus (av de tusentals de stora förlagen skrattar åt årligen!) Jack-kopior.
> En missförstådd konstnär som drar runt och flummar, typ. Skönlitterär prosa
> bör underhålla. Det bör vara spännande, roligt, gripande. Hitta på en skröna
> du själv tycker är väldigt kul. Världen regeras av Stieg Larssons och Dan
> Browns och JK Rowlingar. En extremt liten minoritet får nobelpriset och fina
> recensioner
> (men säljer inte alls lika bra som Stieg JK Brown!). Historieberättandet
> kommer från Cro Magnon vid lägerelden för 100 000 år sedan, och den som vann
> var den som vann lyssnarna. Inget annat räknas.
>
> Usch, det här blev längre än jag tänkt (och Oz-filmen är sedan länge slut!)
> och det finns säkert många fler tips jag kunde ge er. Jag har själv skrivit
> konstiga små noveller (vanligen sf) i över 30 år. Jag minns med skammens
> rodnand ett par usla försök i ett fanzine från 1978. Jag skickade grejor till
> Sam J och JVM (innan jag så småningon faktiskt kom med, 1984!). Jag har
> suttit som novellredaktör på t ex Nova SF och Teknikmagasinet och sett många
> "plågsamma novellförsök..." och den här listan har jag hållit på med i snart
> 14 år. Det är många olika erfarenheter man får genom åren. Så jag hoppas det
> jag förtäljt kan vara till nytta.
>
> --Ahrvid
>
> --
> ahrvid@xxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
> (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ
> IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
> Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: http://www.zenzat.se/zzfaktasi.html C
> Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik
> framtidsmiljö"! -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
>
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
