[SKRIVA] Re: [SKRIVA] Dikt (var: Varför jag är skeptisk till maskeradeländet)

  • From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
  • To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Tue, 22 Oct 2013 20:06:31 +0200

Bertil:
> Dör gör den inte för den finns, men när läste Du Thomas Thorilds dikter
> senast?
> Sanningen är den att i stort sett ingen utom enstaka individer läser hans
> alster.  Ett problem är att det finns så MYCKET lyrik. Det bör finnas många 
> miljoner dikter bara på svenska. Det nya tränger uppmärksamhetsmässigt ut det 
> mesta av det gamla, men det som är bra av det gamla lever kvar. (Och det som 
> finns nu i lyriken kommer också¨att trängas ut i framtiden, men det som är 
> bra av det lever kvar.)  Minns inte när jag läste Thorild, men jag har läst 
> Olof von Dahlins verser - och Bellman också, musiklöst.

> Många (men trots allt en mindre del) av Bellmans texter lever därför att de
> tack
> vare musiken har hållits levande  En bra poäng. Dikt och musik samverkar. 
> Dikt är i själva verket en sorts ordmusik, men utan musik. Den blir förstås 
> bättre med musik, men kan klara sig utan om den är bra.  Idag spelar musiken 
> större roll än för 200 år sedan, då musik bara kunde höras live. Nu trycker 
> man på en knapp var som helst, och då kommer musik fram.  Om Benny Andersson 
> tog sig för att tonsätta Thorild skulle skulle denne få nya followers!

> så att vi accepterar "Äkke det
> guddomligt" (Är det icke guddomligt), en form som knappast används  Hm.  Jag 
> tror de flesta begriper det, ändå. Det finns många förkortningar och 
> språkformer som gäller en viss tid men som vi på något sätt ändå kan 
> dechiffrera. Tag Björn Borgs "bafatt" (bara för att) eller senare års "å ja 
> ba" (och jag bara...).


> Det är faktiskt bara Bellmans tonsatta dikter
> som lever.
> Trubadurernas texter överlever därför att de kan sjungas.
> Utan musik faller mycket platt till marken.  Jag kommer att tänka på 
> Frihetssången av biskop Thomas på 1400-talet:

Frihet är det bästa ting, 
där sökas kan all världen omkring, 
den frihet kan väl bära. 
Vill du vara dig själver huld, 
du älska frihet mer än guld, 
ty frihet följer ära.

Den vanligaste musiken jag hört till den är rätt trivial, och jag minns den 
inte. Men jag minns orden! Iaf en del av dem. I själva verket hävdar Wikipedia 
att denna dikt tonsatts 900 (!) gånger:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biskop_Thomas_frihetsvisa

Ingen tonsättning har tydligen blivit bra, för då skulle 899 av dem inte 
behövas. Men orden lever!  Och hur väl lever inte orden i iaf de bästa av 
Homeros strofer, utan musik. Många bibelverser lever, utan musik (må vara att 
Bibeln är så central för vår historia att innehållet hamrats in). Shakespeare 
funkar utan musik.  Men musik hjälper storligen. Det är ingen tvekan.

> Går vi ännu längre tillbaka i tiden då figurdikterna var populära i
> barockens 1600-tal,
> så rosar dessa texter formade som fioler, yxor, pokaler knappast marknaden.  
> Figurdiktning är rätt dött. Det måste jag hålla med om.

> Avståndet mellan barockens då och postmodernismens nu är väldigt stort.  Det 
> kanske minskas något av dagens rätt stora historieintresse?

> Detsamma gäller avståndet mellan fri vers och och de isländska skaldernas
> mer än tusen år gamla drottkvätt, som förmodligen
> är världen mest komplicerade versmått, som får sonetten att te sig
> som en barnlek. Vem läser drottkvätt som inte är akademiker?
  Jag har läst drottkvätt. Litet droppskvätt kan alltid slinka in.  Det bundna 
lär inte försvinna i och med att våra språköron är förinställda på att gilla 
rim och rytm. Vem har inte gjort julklappsrim? Betänk hur Haiku-formen idag är 
så populär.  Men gamla verk trängs en del undan, av den rena massan nya.  Som 
tur är finns de kvar för dem som har lust att ta dem till sig.  Jag är inte så 
förtjust i diktanalys.  Att försöka luska ut diktens vad och varför. Dikt måste 
fungera intuitivt, nå mottagaren genom att flyga under den analytiska 
medvetanderadarn.  Hur "analyserar" man äldre dikters intuitiva påverkan visa 
via nyare dikters? Vår mentala värld har till delar hunnit förändras. Men bra 
äldre dikter som lever kvar måste anknyta till någon form av mindre föränderlig 
kärna.

--Ahrvid

--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in 
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur 
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info 
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen: 
http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra 
historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som ljudbok: 
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9186081462 / Läs även AE i nya 
E-antologin Sista resan http://www.welaforlag.se/ebok.htm#sistaresan / 
YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)

>                                         -----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: