Jag hittade just en fråga med intressanta svar hos Quora: "Why do I get a
strange feeling when visiting Sweden? It’s a very nice country with very nice
people, but something's just off about it."
https://www.quora.com/Why-do-I-get-a-strange-feeling-when-visiting-Sweden-It-s-a-very-nice-country-with-very-nice-people-but-somethings-just-off-about-it
Här är det ord och inga visor. Till exempel från en Texas-bo vid namn Christina
Gwyrdd-Eyes
- - -
"They don't tell you how they feel or show you who they really are. The Swedes
walk around with a public facade and the true person only shows themself when
drunk.
Many are introverted until drunk. Many have strong narcissistic tendencies.
Many only feel comfortable with family and childhood friends but long to be the
center of attention in every crowd. Nearly all are horribly self-righteous and
truly believe they are above every other culture.
They are incredibly proud of their viking ancestors. The stories of their
sadism and cruelty doesn't bother them at all. In fact, not much bothers them.
They are eerily calm. They are also calculating.
I think the thing that's most uncomfortable with the Swedes is their lack of
genuine emotions.
- - -
Eller en britt vid namn Steven Hubbard:
- - -
I live in Denmark, but up until last year I spent 5 years commuting to Malmö
for work. I think I understand the sentiment behind the question quite well as
there is certainly something a bit ‘creepy’ about Sweden.
The people, whilst being very nice, tend to be very quiet and totally afraid of
strangers. Look at how far apart Swedes are when they queue at a bus stop - and
that’s before social distancing. In fact, I believe that the pandemic suits
their character very well as they can keep well away from people and hide
behind masks.
A Brazilian friend of mine who was visiting summed it up very well, “I was
walking through Malmö centre and it felt like I was on the Truman Show. Nobody
to be seen… and yet all the time, I felt as if I were being watched!”
- - -
Den amerikanske journalisten Tim Pool har åtskilliga gånger uttryckt samma sak:
Svenskarna och det svenska samhället är "creepy", man vet aldrig riktigt vad
man kan förvänta sig i en svensk omgivning.
https://www.youtube.com/watch?v=M06w0xoJguA
Kommentarerna hos Quora är naturligtvis hårddragna och skeva, från enskilda
personer som talar utifrån sina personliga och nyckfulla perspektiv. Men jag
tror säkert det ligger en sanning i detta. Svenskar är inte ärliga och genuina,
även om vi gärna vill beskriva oss själva på det sättet; det är logiskt
_omöjligt_ att vara ärlig och genuin om man samtidigt också är så
kollektivistisk och konformistisk som svensken av sed är. Och vi tänker på oss
själva som bland de främsta i världen i alla fall moraliskt och intellektuellt,
men vår "moraliska stormakt" under en betydande period på 1900-talet växte fram
ur extrem naivitet och brist på verklighetskonfrontation. Det var alltför
enkelt för svenskar att överlägset hötta med ajabaja-fingret emot världens
ondska, rasism och förtryck när vi själva klarat oss utanför två världskrig,
inte hade någon invandring att tala om förrän efter 70-talet, och var välmående
trygga och välnärda i världens per capita rikaste land. Och intellektuellt sett
har det gått käpprätt åt helvete för Sverige. Finns det något land i världen
där den postmodernistiska sinnesslöheten brett ut sig värre från grundskolan
upp till universitetens professorer?
En sak som stack mig skarpt i ögat när jag under många år bodde utomlands, var
hur komplexfyllda och svåra svenskar är att umgås med. Jag hade grannar och
vänner från hela världen, och det var ingen brist på svenskar i omgivningen.
Men det var alltid -- och konsekvent -- svårare att bekanta sig med andra
svenskar än med engelsmän, amerikaner, tyskar, australiensare, kineser,
japaner, thailändare, afrikaner... Det är ingen big deal för dem att sitta och
ta en öl och prata strunt och bara ha trevligt, och av det lärde jag mig själv
att slappna av och bli mer "naturlig" i sociala sammanhang -- Sverige var
aldrig en bra plantskola för sådant. Man kan verkligen småprata med vilt
främmande människor i hissen eller på bussen, så länge man befinner sig
utomlands. Men sedan råkade man på dessa blyga, inbundna, bittra, mer eller
mindre krampaktigt självförhävande, inte sällan alkoholiserade eller på andra
sätt missbrukande svenskarna. Sex år utomlands, och jag träffade inte en enda
svensk som jag kände lust att bli närmare bekant med. Det är inget gott betyg
åt världens präktigaste folk (enligt oss själva).
/ Rickard
FACTS & FICTION
Aleph Bokförlag -- www.alephbok.com
Timaios Press -- www.timaiospress.com
Kontrast Magasin -- www.kontrastmagasin.com
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skr�ck * �ldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx f�r listkommandon (ex subject: subscribe).
