[SKRIVA] Om Stieg Larsson
- From: "ahrvid@xxxxxxxxxxxx" <ahrvid@xxxxxxxxxxxx>
- To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
- Date: Wed, 19 Mar 2008 15:24:44 +0100 (CET)
Här finns en intervju med och besök hos succéförfattaren Stieg Larssons
umeåsläkt, i den norska tidningen Dagbladet:
http://www.dagbladet.no/kultur/2008/03/19/530142.html
På Sverifandom-listan gav jag en del kommentarer, som jag nedan återger även
här:
Men trots att släkten försöker ge intryck av annat, får jag fortfarande en
känsla av de faktiskt inte stod Stieg så hemskt nära. Hur medlemmar av familjen
flyttade runt kan vara en indikation. Det sägs t ex:
"- Stieg var glad i å skrive. Jeg oppfordret alltid guttene til å lese. Stieg
ga tidlig ut fanziner, som han skrev på stensilerte ark. Han var veldig
interessert i fantasy- og krimlitteratur. Han var elleve år da han skrev sin
første kriminalgåte - påvirket av guttekrimsjangeren. "
Men det sägs inget om science fiction eller djupare engagemang i fanzines.
(Stieg, Eva Gabrielsson, samt Rune Forsgren utgjorde Umefandom, som man
kallade sig, som utgav Fijagh! vilket ansågs vara ett av de ledande fanniska
fanzinen.) De övriga i familjen verkar inte känna till det, eller ha bara vaga
föreställningar om saken; man tror det handlar om fantasy snarare än om sf.
Om Dagbladet velat gå i Stieg Larssons fotspår, borde man ha besökt
Stockholm, dit Stieg och Eva flyttade som väldigt unga och det har nog format
hans karriär mest. Man borde uppsöka Pontonjörgatan, snacka med Lars-Olov och
andra, och få fram hans fanzines på KB (där de finns, om de nu har ordnats så
de är sökbara).
Jag kan inte säga exakt när de dök upp i stan, men får intrycket att det var
på ett ungefär när SFSF öppnade sina lokaler på Pontonjärgatan (vilket var
1977; Stieg bör ha varit omkring 23 år). Jag stötte i alla fall på dem på SFSF
omkring den tiden (Stieg blev ju senare ordförande för SFSF).
Jag har nämnt litet om det tidigare men det finns en del episoder med Stieg
Larsson som jag minns.
En episod är Alvarpriset för 1979 som jag och Stieg (jag minns det som att
vi två var mest inblandade i ordväxlingarna) argumenterade om i källaren på
SFSF. Jag ville det skulle gå till Bellis, han ville ge det till Rune Forsgren.
Själva argumentationen kan vi hoppa över, men resultatet blev att priset
delades mellan de två. Det var en väldoigt intensiv diskussion men som jag
minns det gick den aldrig över styr.
En annan episod är när Stieg berättade att han var "med i Grenadafandom",
apropå hans politiska engagemang alltså. Innan Reagan invaderade var Grenada
ett tag en mindre utopi för en del vänsterfolk. Han berättade en hel del
detaljer om Grenada. Jag minns nu inte om han just varit där eller just skulle
dit, men ön dyker upp i hans deckartrilogi. Vi snattrade då och då litet
politik (hans uppfattningar skiljde sig förstås från mina, men som jag minns
det var Steig alltid resonlig och saklig; det var mycket diskussionsklubb nere
i SFSF:s källare på den tiden).
En tredje episod rör, som jag minns det, Minicon 5 (bör ha varit våren
1980), som blev ett bakslag. Bl a var planeringen usel och saker gjordes i
sista stund. Vi skrev om det i dåv VÄ, om hur Stieg sent på eftermiddagen dagen
innan miniconen skulle börja satt och ringde runt efter filmer att hyra, och
det var under de sista minuterna av kontorstid (mellan 16 och 17). Han var SFSF-
ordförande då, och VÄ var programmatiskt kritiskt till vem som än nu var SFSF-
ordförande (vi kallade honom Chairman Larsson, alluderande till Chairman Mao;
det var hur jargongen gick på den tiden). Så här i eftertanke ser jag att sent
filminnhyrningsringande bör ha varit en indikation på att Stieg redan då hade
många bollar i luften (förutom SFSF och Grenadafandom säkert flera andra
saker).
Slutligen ett avsevärt positivt minne. SFSF hade vid denna tid problem (och
det var inte Stiegs fel; en tid senare fick man släppa lokalen pga en enorm
hyreshöjning) och som fräna kritiker kontaktade Stieg VÄ (mig och Bellis) och
lade upp en mycket konstruktiv plan för hur SFSF kunde reorganiseras. (VÄ var
alltså dem som kunde förväntas kritisera sönder allt, om så SFSF hittat en rik
guldåder i källaren. Men Steig insåg att just därför borde också VÄ kontaktas.)
Såvitt jag minns det blev resultatet att VÄ skrev mycket positivt om planerna
och stödde dem.
Så kunde det gå till på den tiden, för snart 30 år sedan. Stieg försvann
från min radarhorisont i början av 80-talet (liksom från fandoms horisont i
allmänhet). Som jag minns det var han dock alltid resonlig och konstruktiv
(mycket mer så än många andra av oss, som kunde vara hetlevrade) och vänlig.
Och att han kunde skriva var oomtvistligt (förutom Fijagh gjorde han och Eva
Fanac under en period). Jag råkade senare lära känna hans medförfattare till
boken Extremhögern, Anna-Lena Lodenius, med vilken jag ibland pratat om Stieg
Larsson. Så kan det gå.
Det känns helt osannolikt att han gick och blev Sveriges störste bästsäljare
i modern tid! (Hans böcker placerar sig före både Mankell och Guillou, och han
har dessutom haft ett otroligt segertåg i utlandet. Att en norsk tidning
intresserar sig säger en del.)
--Ahrvid
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
