[SKRIVA] Re: Novellen "Sista hemligheterna i Projekt Lajka"

  • From: håken eklund <doghead@xxxxxxxxxx>
  • To: e-skriva-lista <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
  • Date: Sat, 24 Sep 2011 07:19:58 +0200

tack för tankarna! jag är själv nöjd med hur berättelsen blev.en hel del 
faktamissar men en del visste jag. tex att hundar integråter. Det var bara en 
så förfärligt komisk rad att skriva. haha. grundtanken med novellen är att alla 
egentligen har dåligt samveteöver den stackars hunden. jag lät det sluta lite 
annorlunda. så vikan andas ut och gå vidare ;P Lajkas öde berörde hela världen 
och gör så fortfarande. hon dog femtimmar efter uppskjutningen står det på 
wikipedia. jag brottades med det där om vad hundar vet och inte vet. i en 
versionkallades bilen "rullande lådan" osv men det blev för krångligt att 
skrivadå. men jag måste nog beakta det ändå. enhetligt måst det ju vara. mvh - 
håkan     
 > Date: Fri, 23 Sep 2011 22:13:26 +0200
> Subject: [SKRIVA] Re: Novellen "Sista hemligheterna i Projekt Lajka"
> From: mikkeschiren@xxxxxxxxx
> To: skriva@xxxxxxxxxxxxx
> 
> Tack för att jag fick läsa.
> Jag tycker den funkar ganska bra - jag skulle stryka tidsangivelserna,
> de känns det inte riktigt med dessa exakta tider. Den kan behöva
> tänkas igenom ett par gånger till, vad kan en hund förstå i din
> berättelse - om den förstår bil och hus, så kanske den även borde
> förstå att den ska åka ut i rymden till exempel?
> 
> Jag har inga problem med att man förmänskligar djur - en av mina
> favoritböcker är Timbuktu av Paul Auster (en berättelse ur en hunds
> perspektiv). Det gäller bara att jag som läsare ska köpa det, satt i
> berättelsens eget universum Jag har heller inga problem med att man
> inte heller sig till verkliga fakta - det är ju menat att vara
> litteratur - inte en faktatext Så det tycker jag är en märklig
> invänding.
> 
> /mikke
> 
> 
> 
> Den 23 september 2011 20:29 skrev håken eklund <doghead@xxxxxxxxxx>:
> >
> >
> >
> >
> >
> >  Lajka förstod sig inte på människorna. Dom
> > betedde sig väldigt besynnerligt. Hennes mor hade sagt det åt henne flera
> > gånger innan de skiljdes åt.
> >
> >
> >
> > - Lajka, håll dig underlägsen så är
> > människorna goda.
> >
> >
> >
> >  Hon hade haft rätt. Lajka levde sig liv
> > underlägsen och människorna var verkligen generösa med både mat och värma. 
> > Men
> > besynnerliga var dom.
> >
> >
> >
> >  Lajka fattade till exempel aldrig varför
> > hon skulle ha där platsbubblan på huvudet. Människorna brukade sätta på 
> > henne
> > den och sedan satt de och tittade på henne med väldigt konstiga blickar. De
> > skrev på lappar, tryckte knappar och drog i spakar en liten stund innan de 
> > tog
> > av henne platsbubblan igen.
> >
> >
> >
> >  Lajka tog det säkra för det osäkra och
> > spelade därför ångerfull varje gång som de plockade fram den. För kanske var
> > det någon slags bestraffning för något hon gjort? Hon kanske skällt för högt
> > eller dragit för hårt i kopplet? Det kunde vara hur det ville med den saken.
> > Hon höll sig underlägsen.
> >
> >
> >
> >  Med plastbubblan på huvudet var det
> > omöjligt att klia sig bakom öronen. Men det värsta var att det blev immigt 
> > och
> > då såg man nästan ingenting. Väldigt tråkigt blev det också förstås. Det 
> > fanns
> > egentligen inget annat att göra än att sitta och lyssna på det monotoa 
> > surrande
> > ljudet som alltid hördes.
> >
> >
> >
> >  Sedan såg plötsligt männen bakom imman
> > väldigt glada ut. De tog av henne plastbubblan, klappade om henne och gav 
> > henne
> > någon liten godsak att äta. Husse fram kopplet och sedan tog de en promenad 
> > i
> > skogsområdet som låg utanför huset där plastbubblan bodde innan de åkte hem.
> >
> >
> >
> >  Då kändes de som om hon blivit förlåten för
> > det som hon aldrig visste om att hon gjort.
> >
> >
> >
> > ~
> >
> >
> >
> >  En tidig morgon kom Lajkas husse och väckte
> > henne. Han gav henne mat. Det var den godaste mat hon ätit. Instinkten sa 
> > att
> > det var lever. Hon slukade skålens innehåll med en växande oro inombords. 
> > Husse
> > tycktes så spänd och Matte var mycket ledsen när de efter morgonmålet haft 
> > den
> > vanliga kelstunden.
> >
> >
> >
> >  Hennes huvud började bubbla av frågor. Hade
> > hon varit olydig? Var hon inte tillräckligt underlägsen? Varför fick hon så 
> > god
> > mat?
> >
> >
> >
> >  Husse kopplade henne och motvilligt
> > följde hon med. Hoppade in i bilen. Matte stod på trappan till huset och
> > tårarna rann nedför hennes kinder. Lajka gnällde och bilen for iväg.
> >
> >
> >
> >  Husse körde under tystnad. Även det var ett
> > dåligt tecken. Han brukade sjung folkvisor eller lyssna på bilradion. Lajka 
> > la
> > sig ned på golvet och somnade.
> >
> >
> >
> >  Hon vaknade när Husse stannade bilen. De var
> > framme vid platsbubblans hus.
> >
> >
> >
> > Hon hade alltså varit olydig!
> >
> >
> >
> >  Vad hon än hade gjort den här gången så måste
> > det ha varit fruktansvärt olydigt. Det räckte nämligen inte med att straffa
> > henne med plastbubblan. Männen satte även på henne en vit dräkt som kändes 
> > varm
> > och trång.
> >
> >  Sedan stoppade de in henne i ett runt rum
> > genom en lucka av glas. De spände fast henne mot golvet med stora spännen i
> > golvet.
> >
> >
> >
> >  Rummet var litet och mörkt. Hon hade
> > aldrig gillat mörker och fick kämpa för att inte drabbas av panik. Små röda
> > dioder blinkade på en liten panel bredvid henne. Annars var det svart.
> >
> >
> >
> >  Rummet lyftes upp och det for iväg åt ena
> > hållet och sedan for det åt ett annat håll. Det roterade ett kvarts varv, 
> > for
> > lite upp, lite åt vänster och slutligen ner igen. Det blev det stilla.
> >
> >
> >
> > Lajka lyckades vrida
> > om kroppen så hon kunde se ut genom glasluckan. Där var himlen.
> >
> >
> >
> > Plötsligt öppnade
> > någon luckan. Husse stack in huvudet. Äntligen var det över! Hon hade 
> > blivit förlåten
> > för det hon gjort! Lajka viftade på svansen och skällde en glad hälsning. 
> > Husse
> > såg skamsen ut och undvek hennes glada, vädjande blick. Han lutade sig in 
> > och
> > la en av hennes tuggleksaker, det blå trollet, på golvet bredvid henne.
> >
> >
> >
> > Sedan lutade han sig
> > ut igen och luckan stängdes.
> >
> >
> >
> > Han försvann!
> >
> >
> >
> > ~
> >
> >
> >
> > Lajka ylade av ensamhet. Nu hade hon suttit i det trånga utrymmet i över två
> > timmar. Hon var så ledsen att tårarna som runnit nedför hennes håriga kinder
> > hade bildat en liten pöl i botten av bubblan.
> >
> >
> >
> > Husse! Matte! Rädda mig! Förlåt mig!
> > Snälla! Ta mig härifrån!
> >
> >
> >
> > Hennes små
> > hundtankar var ett virrvarr av ensamhet, förvirring och skräck.
> >
> >
> >
> > De små röda dioderna
> > blev gröna och allt började vibrera kraftfullt. Lajka trycktes ned mot 
> > golvet. Hon
> > morrade och skrek mot den osynliga kraften. Den skoningslösa pressen och
> > rummets skakningar pågick i fem minuter. Sedan avtog det lika plötsligt som 
> > de
> > startat.
> >
> >
> >
> > Det blev tyst och
> > stilla. Hon vred sig så hon kunde se glasluckan igen. Himlen var nu svart 
> > och
> > stjärnorna tindrade därutanför. Det hade blivit natt. Utmattad somnade 
> > Lajka och
> > drömde att hon gick i skogen med husse.
> >
> >
> >
> > ~
> >
> >
> >
> > Fem minuter senare öppnades luckan.
> >
> > ~
> >
> >
> >
> > På marken vid
> > övervakningsstationen utbröt tumult. Monitorernas svartvita, snöiga bilder 
> > av
> > Lajka hade plötsligt visat två hundar i rymdkapseln. I mitten låg Lajka
> > avsvimmad och helt i sin ordning. Men bakom stod en annan hund. En vit 
> > bullterrier.
> >
> >
> >
> > Denna bullterrier
> > var helt utan livsuppehållande rymdutrustning och den verkade vara i full 
> > färd
> > med att skruva loss mästare, slangar och givare från Lajkas dräkt.
> >
> >
> >
> > Blipp sa sedan
> > skärmarna och svartnade.
> >
> >
> >
> > ~
> >
> >
> >
> > Projektledare Zjutjka Kudrjavka beslöt att filmerna skulle brännas och att 
> > Projekt
> > Lajkas kommande rapporter skulle vara skrivna helt utifrån tidigare 
> > uttalade förväntningar.
> >
> >
> >
> >
> >
> > Slut
> >
> >
> > -----
> > SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
> > grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
> > request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
> >
> >
> 
> 
> 
> -- 
> Mikke Schirén
> mikkeschiren@xxxxxxxxx
> 0702024961
> -----
> SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
> grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
> request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
> 
                                          
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- 
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).

Other related posts: