Jag skrev tidigare om hur tidningen Teknikens Värld 1954 utlyste en pristävling
- förstapris att få en segelflygutbildning! - om att hitta på ett svenskt namn
på science fiction. Vinnande förslag blev "teknovision", något som dock
näppeligen slog igenom. Det heter fortfarande "science fiction" i svenskt
tungomål, och tur är kanske det.
Jag har nu hunnit bläddra och slöläsa och skumma och ibland läsa mer noga i
de årgångar av Teknikens värld jag införskaffade när det lokala biblioteket
rensade i hyllorna. Den första årgången är från 1948 och därefter är det
spridda årgångar ett drygt decennium framåt jag lade vantarna på. Under
läsningen har jag inte noterat i vilka nr olika artiklar och inslag fanns, så
det blir osorterade noteringar.
Teknikens Värld utkom varannan vecka (26 nr/år) med 36 sidor (senare utökat
till 68), och i min första årgång till ett pris av 60 öre (sedan stegvis höjt
till 1 kr, tidigt 60-tal). En underrubrik på omslaget var "Flyg" och man skrev
mycket om flygning, inte minst militäflyg och det nya jetflyg som nu dykt upp.
Andra ämnen var atomkraft, rymden, radio/TV/elektronik/DXing
(fjärrradiolyssning), modellbygge och annan hobby, båtar, medicin, nya
uppfinningar - och inte minst bilar och MC. Faktum är att med tiden skrev TV
allt mer om bilar och den nuvarande Teknikens Värld skriver ENBART om bilar -
det beror troligen på att man uptäckte att bilföretag o dyl har gott om
annonspengar.
Upplsgan var ca 85 000 i mitten av 50-talet (enligt omslaget till ett
nummer) TV trycktes med högklassigt s k djuptryck (utgivaren Bonniers hade egna
djuptryckpressar) som ger mycket bra bildåtergivning. Man hade färgomslag och
inne i tidningen dekortryck i rött (det kallas "lingonmos") och märkligt nog
även tillgång till en sorts gråblå färg som användes för foton och blandades
med rött och svart i tidningens serier, vilket gav ett väldigt vackert
resultat.
Serierna
De flesta serier var science fiction! Humorserien Flygsooldat 113 Bom var
inte det, och man hade någon motorsportserie, men i övrigt körde man t ex:
- Tvillingplaneten. Äventyr å jordens tvillingplanet på andra sidan solen.
- Dan Dare, en utländsk serie om en pilot som i sitt avancerade jetplan når
omloppsbana (utspelar sig delvis i Sverige, så det var nog skälet till att TV
tog in den).
- Leo Falk, rymdserie av Björn Karlström som delvis utspelar sig på et bebott
Venus.
- En skämtrymdserie av Torsten Bjerre (som även gjorde Flygsoldaten), vars
tidel jag nu inte minns.
Karlström, Bjerre och inte minst Magnus Gerne bidrog också med illustrationer
till artiklarna, som nästan genomgående var av hög klass. det kunde vara
srängskisser på ubåtar, flygplan eller futuristiska fartyg.
Serierna var välritade och bra och blev lysande i kombinationen lingonmos
ochgråblått.
Tecknarkonsten är glömd i dagens svenska populärpress! En bra teckning är
mycket mer fantasieggande än något sterilt elände framtuggat i Photoshop. Fram
för riktiga tecknare!
Utöver serier förekom *ibland* litterära följetonger. Ingen sf, som jag
minns, men t ex en följetong med motorsportäventyr. Men Bonniers annonserade
för sin Planetboken-serie med sf och jag såg någon liten annons för Häpna!
(måste ha varit 1954, för det var Häpna nr 1:s omslag).
Futurism
Men det fanns en hel del sf-inspirerat i artikelmaterialet! Som sagt utlyste
man tävlingen om "teknovision" och man skrev i nästan varje nummer något om
både atomkraft och rymden. Atombomberna mot Japan hade ju slagit ned som
en...bomb. och nu förväntade man sig att atomkraft skulle driva flygplan,
fartyg, lokomotiv och så småningom rymdskepp. Det var många artiklar (med fina
teckningar) på framtida både kemiskt och atomdrivna rymdskepp.
Långt innan Sputnik var man helt på det klara med att mänskligheten skulle ut
i rymden. Från mitten av 50-talet finns flera artiklar och notiser om att
amerikanerna planerar att skicka upp en "konstgjord måne" under det
"internationella geofysiska året" 1957/58. USA var på gång med det långt
innan Sputnik. (Om inte internt bråk mellan armé och flottan hindrat hade von
Braun enkelt fått upp en satellit innan ryssarna.)
Man hade reportage om sf-filmer, som t ex "Månraketen", "Världar
kolliderar" och en artikel om USA-TV-serien "Tom Corbett - rymdkadett".
Det fanns artiklar om "framtidsbilen", som skulle ha stora fenor, mycket
krom och helst vara atomdriven.
En större artikel kallades "Mot framtidens värld" och "förutsåg" mindre
städer (det är trångt och jobbigt att bo i stan, se!), rymdstationer, enorma
autostrador, väderkontroll, atomkraft.
Jag betraktar det mer som mild galenskap snarare än sf, men det fanns enstaka
artiklar om flygande tefat. De kanske kommer från Venus ansåg den godtrogne
artikelförfattaren - det var innan man visste att en strålande sommardag på
Venus når uppemot 500 grader i skuggan. I en annan artikel, "Kan tyngdlagen
upphävas", spekuleras om nästa vetenskapliga revolution, att finna
gravitationens hemligheter.
Vi kan läsa om armbandsradio à la Dick Tracy och om enmanshelikoptrar som man
spänner fast på ryggen.
Det finns flera artiklar och notiser om folk som "uppfunnit" robotar,
vanligen plåtautomater som med fjärrkontroll kan röra på sig och påstås kunna
utföra enklare sysslor.
I dagens klimatdebatt kan det vara välgörande att läsa artikeln om en
nyistid, som kan komma när Golfströmmen vänder (men det är mer sannolikt att
istiden kommer pga att solens magnetfält håller på att försvagas).
Atomkraft är Tekbikens värld tokig i! En galen "uppfinnare" i Värmland har
tagit fram "atomdroppar". I en homeopatisk koncentration på 1/10 000 i bensinen
drar bilen mindre soppa och motorn får ökad effekt. Sägs det.
Framtidens städer kan mycket väl få gigantiska kupoler, får vi veta, och i
dess förorter bor lyckliga helyllefamiljer i runda hus med 3D-TV på väggen och
helikopterplattform på taket. Husmor lagar mat genom att trycka på några
knappar i det antiseptiska köket.
Man har en läsartävling omkring 1960, "Biljett till morgondagen", där
vinnaren får åka till USA och flyga jetplan, besöka filminspelning i Hollywood,
se framtidsavdelningen i Disneyland och besöka ett rymdcenter.
Det finns ö h t gott om rymd och futuristiskt material i praktiskt taget
varenda nummer. I alla fall för omkring 60 år sedan.
Flyg och militärt
Jag hoppar över allt man skriver om bilar. Slikt intresserar mig inte nämnvärt,
annat än om bilen blir atomdriven... (Noteras kan att man skriver en hel del om
dåtidens livsfarliga lättvikts-MC, ofta inte mer än en flimsig cykelram med
alldeles för stark motor. Hemmagjorda bilar och påhängsmotorer på vanliga
cyklar var också populärt stoff.)
TV har enorma mängder material om flyg och militära ting. Tidningen är
uttalat försvarsvän och i ledare - ofta med militära gästskribenter - pläderas
för ökade försvarsanslag. Vid tiden för de årgångar jag har hade det s k Kalla
kriget brutit ut, och strax därefter Koreakriget. Det stora hotet var
självfallet dåvarande Sovjetunionen, ett kort hopp bort över Östersjön.
Man skrev om alla nya jetplan som dök upp, med ritningar och ibland med
sprängskiser (av den eminente Magnus Gerne), Björn Karlström gjorde mer eller
mindre fantasifulla förslag på nya svenska stridsplan. Man har artiklar om och
teckningar på nya ryska militärplan, som ibland siktats ovanför Korea eller i
skyn ovanför första maj-paraderna.
Atombomber och deras verkningar skildras utförligt i många artiklar. I
ärlighetens namn skall påpekas också minst en längre artikel om de fasansfulla
effekterna på människor av Hiroshima-bomben. TV är inte blind för skadorna av
radioaktiv strålning. På ritningar över atomdrivna flygplan eller rymdskepp
finns ordentliga strålsköldar inlagda och bemanningsavdelningen placeras på
raspektfullt avstånd från atomkraftkällan.
I en tidig artikel (ca 1949) finns en hygglig sprängskiss (no pun intended)
på hur en atombomb fungerar, modell kanonrör à la Hiroshima. Senare även an
principritning på den nya ännu kraftigare vätebomben.
Det förekommer även artiklar om atomärt medicinskt bruk, t ex bestrålning mot
cancer eller atomisotopers användning för att spåra olika kroppsprocesser.
Flera artiklar kräver eller förutsätter att Sverige skaffar atombomber. Det
behövs mot ryssen. Vi får artiklar om hur man kan bygga atombombssäkra
skyddsrum och hur man skall bete sig vid atombombsangrepp (duck and cover
and all that).
Styrda missiler, som på svenska kom att kallas"robotar", ägnas mycket
intresse. Våra nya flottenheter förses med sjörobotar som nog skall få
ryssen att tänka efter en extra gång innan eventuella invasionsföretag. Det
svenska jaktflyget fick värmesökande jaktrobotar redan på 50-talet. En
artikel talar om hur Sverige skall försvaras med en enorm "robotsköld" -
missiler kring alla kuster som avses göra ovälkomna närbesök hos alla som
bryter på ryska.
Vi får följa utvecklingen, testflygningar m m av J-29 tunnan, A-32 Lansen och
J-35 Draken, varvid påpekas att dessa svenska flygetyg är minst lika bra som
utländska kolleger - om inte bättre! (J-29:an var ett tag världens snabbaste
jaktplan.) Det finns dock också flygmaterial med sorgkanter, t ex om de många
flygolyckorna i Flygvapnet vid denna tid. Olycksfrekvensen var tyvärr
skrämmande hög i jetålderns ungdom. En annan artikel skildrar hur man löste
gåtan med varför det brittiska Comet-planet störtade, hur man lade det i en
tank och utsatte det för tusentals tryckförändringar - varvid man fann att
sprickor bildades vid de ointelligent konstruerade fyrkantiga fönstren.
Vi kan läsa reportage om de jättelika amerikanska hangarfartygen (ett
atomdrivet slikt är på gång, kunde TV rapportera) och om nya ubåtar. Den
svenska flottan skall få mindre men smartare enheter. Kryssare och sådant
strunt är för otympliga, dyra och lätta att slå ut.
Stridsvagnar glöms inte bort. När brittiska Centurion tillfördes det svenska
försvaret fick vi förstås en detaljerad sprängskiss och alla data. Vi fick
också veta hur tanks kunde bekämpas, t ex med bazookas (granatgevär) som
utslungar projektiler med riktad sprängverkan.
Elektronik m m
Ett stort område i Teknikens Värld var förstås också allt som hörde
elektroniken till. Det är förvånansvärt få artiklar om den kommande
datamaskinsteknologin (även om det förekom), men desto mer om radio, TV och
alla mojänger med kretskort, spolar, radiorör och senare transistorer.
DXing (att ratta efter och lyssna på utländska radiostationer) hade en egen
stadig spalt. Tidningen hade ritningar på hur man kunde bygga egna
radiomottagare och andra elektriska prylar. Det tipsades om hur atenner skulle
sättas upp och gavs frekvenstabeller för radiostationer att söka efter.
TV var en stor kommande grej. Det begrep alla utom dåvarande Radiotjänst och
svenska politiker. TV (=Teknikens Värld) hade många artiklar om TV
(=television). I ledare och andra artiklar klagades det på att Sverige var så
senfärdigt med att komma igång med TV-sändningar. Man hade ett stort reportage
om hur Danmark startade sina reguljära sändningar redan 1951. Sverige halkade
efter *fem år*, då reguljära svenska TV-sändningar kom igång först 1956 (efter
att det under ett par år varit begränsade försökssändningar från KTH).
I Skåne skaffade folk TV-apparater långt innan dess och rattade in
Köpenhamn. T o m i Göteborg byggde entusiaster en 30 m hög TV-antenn och fick
in Danmark. TV-DXare dök upp. En kille i Småland fick - när
atmosfärsförhållandena var de rätta - regelbundet in TV-program från Schweiz,
Italien och Storbritannien (men det senare bjöd på problem då britterna sände
ljudkanalen på en annan frekvens).
Innan svenska TV-sändningar startade på riktigt, fick filmbolaget Sandrews
tillåtelse att under köra försökssändningar i Stockholm - men bara i en vecka.
Det finns ett längre reportage om dessa sändningar, som (huh!) innehöll reklam.
Jag tror att det för pluraliteten och den allmänna debatten i det svenska
samhället var ett jättemisstag att dels ge Radiotjänst/Sveriges Radio monopol,
och dels komma igång så sent med all ny utveckling (TV, flera radiokanaler,
osv). Att vi före Albanien var näst sist med TV i Europa äger nog sin trista
riktighet.
Mot tröghet och monopolism stod t ex Radio Syd och Radio Nord, den senare
skildrad i ett reportag. Det var "pirat"-stadioner på internationellt vatten
som blev mycket populära och *tvingade* Sveriges Radio att starta melodiradio,
spela pop och inrätta topplistor. ("Piraterna" blev senare ceremoniellt om än
bildligt avrättade med besynnerlig lagstiftning av mediamakthungriga
politiker.) TV kunde rapportera om att Radio Nord funderade på att starta
"pirat"-TV, fastän problemet var att ute på sjön är det svårt att hålla en
TV-mast helt vertikal - något slags gyrosystem kanske vore en lösning?
Telefoner skildrades ochså, på längden och tvären. Vi läser om nya
supermoderna telefonväxlar. Och om hur en butik i USA inrättade en
telefonsvarare där kunder kunde beställa mat för hemleverans. T o m
mobiltelefoner dök upp. I ett reportage från omkring 1950 berättas om ett nytt
danskt system som kunde betjäna upp till 200 bilburna mobilsystem i
Köpenhamnsområdet och fullt utbyggt (vilket det kanske inte blev) 10 000 i hela
Danmark. Mottagaren vägde 40 kg. Det var 30 år innan NMT-systemet!
Allmänt
Det var den här typen av teknikblaskor som på 80-talet inspirerade Anders Palm
(med bistånd av t ex undertecknad, Bertil Falk, Eugen Semitjov, Sune Envall m
fl) att starta och under några år utge Teknikmagasinet. En allmän teknisk och
populärvetenskaplig tidning som inte snöade in sig på bara bilar och med en del
spekulerande material kring rymd, fantasrtiska uppfinningar, nya fenomen m m
(och med science fiction-noveller!).
Teknikens Värld från 60 år tillbaka var mycket läsvärd. En par andra
tidningar i samma klass var Teknik för Alla och Populär Mekanik, med ett
snarlikt innehåll: teknik, flyg, roliga prylar, nya uppfinningar, rymd, osv.
Jämte artiklarna och notissidorna, hade TV frågespalter. Läsarna kunde ställa
frågor om flyg, radio, bilar/MC, teknik i allmänhet. Serierna var bara normalt
en sida (två serier med en halvsida var) och mot slutet fanns
småannonsavdelningen. Där utbjödsmodellbyggsatser, radioutrustning, de senaste
mopederna eller påhängsmotorerna, konstiga nya prylar av alla slag.
Dagens populärvetenskapliga tidningar - Forskning och framsteg,Illustrerad
vetenskap m fl - känns i jämförelse sterila och tunggumpade. Var kan vi läsa om
armbands-TV:n och få ett kretschema på den för att bygga en? När får vi veta
att JAS Gripen skall förses med en ny missil med inbyggd artificiell
intelligens som skall spöa skiten ur Putin? Var är drivet och gåpåarandan i
dagens teknikpress? Var är tecknarna och deras sprängskisser?
1950-talet var nu dock ett decennium med framtidstro. Vi hade fått atomkraft
och rymden låg på lur. Det fanns ingen gräns för människans påhittighet och
16-åringen i Knäckebröhult gick gärna ut i garaget och byggde sin egen
hoppikopter eller något annat. Det var först senare vi fick oss itutat att
människan bara var OND och att alla vetenskapliga framsteg blott gick ut på att
FÖRGIFTA den gröna, oskyldiga naturen.
Något hände. Något hände till det sämre.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Follow @SFJournalen on Twitter for the latest news in
short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) och förbered dig för
FANTASTIKNOVELLTÄVLINGEN 2016, info www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids
novellsamling Mord på månen: http://zenzat.wordpress.com/bocker C Fuglesang: ;
"stor förnöjelse...jättebra historier i mycket sannolik framtidsmiljö"! /Nu som
ljudbok: http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id‘86081462 / Läs även AE ;
i nya E-antologin Mellan tid och rum
<http://www.adlibris.com/se/e-bok/mellan-tid-och-rum---himmel-och-hav-9789187711435
/> YXSKAFTBUD, GE VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- ;
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).