[SKRIVA] Mer 1700-tals-sf: Linné
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: "skriva@xxxxxxxxxxxxx" <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Fri, 8 Mar 2013 17:39:07 +0100
Bertil Falk skriver om och återger en sf-text av Carl von LInné på
Cassiopeiablogen:
http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/?p9099
Det bör vara från Bertils research i historikprojektet. Jag tänkte återge den
sist. Den verkar vara mycket mer som litterär science fiction än Celsius' text,
som rätteligen bäst bör betecknas som ett synopsis; han ger idéer till en
handling och säger t o m själv att det vore bra uppslag till en roman! Det
slår mig att Linné kanske kan ses som Sveriges förste sf-författare! Hans text
är från 1752 (på Latin i en disputation 1752, året efter översatt till svenska
under titeln Hwartil duger det?) och "bräcker" därmed andra svenska kandidater
som "förste sf-författare". Helt kort, utan djupgrävande, skulle andra
kandidater vara:
Bellman, dikteposet "Månan", 1760 (finns på Projekt Runeberg, i lätt
språkligt moderniserad version av mig).
Martin Pletz "Den engelske flygarens resebeskrivning", 1762 (om den texten
vet jag inget; jag tror inte den återgivits i modern tid).
Man kan mot Bellman anföra att det är ett diktverk, alltså inte prosa, och då
hamnar det litet vid sidan om. Linné är tidigare, men mot honom som
sf-författare kan man anföra att hans novell (kan vi kalla det) ingår som en
del i ett längre verk, en akademisk avhandling. Pletz' verk utgavs tydligen som
en självständig, men troligen kort bok.
Linnés novell handlar om några greker som av Jupiter (Zeus) ges chansen att
resa till månen för att undersöka stället. Den återges som en skröna eller
fabel ("Det berättas att..." typ) men det var en väldigt vanlig berättarform på
den tiden. Resenärernas transportmetod är att de av Jupiter tas upp på ett högt
berg och så kommer en stark vind eller något och blåser dem till månen. De har
bara fått tre dagar på sig för sina vetenskapliga undersökningar, men vad gör
man? Man stöter på sköna måndamer som förser dem med vin och festar i tre
dagar... Fiasko! Linné avslutar:
" /de/ wisste ej det ringaste berätta, hwilka dessa Örter och Foglar woro
satte; ty blefwo de då ansedde öfwer hela Greækeland med förakt, och hållne för
owärdige Gäster.
Det kan man tro. En vetenskaplig expedition som förslösar tillfället med vin,
kvinnor och sång. Inte bra. Linné ville antagligen ge oss en moralisk poäng.
Jag har skrivit om Celsius' sf-synopsis på bl a Europa SF-siten, refererat av
Io9 (och här på SKRIVA förstås). Jag kanske borde skriva en längre grej där
Celsius och Linné bägge tas upp och kopplas ihop; de kände varandra och bägge
var ledande vetenskapare. Alternativt göra en separat sak om Linné, och kanske
lätt knyta an till Celsius där. Vi kommer nog knappast nära fulla insikter om
hur man tänkte kring sf-artade spekulativa element på 1700-talet, vilka
influenser som fanns eller hur man satt och gaggade över kaffe eller öl på sina
träffar. Men det är intressant att få vissa fragment. Och det är kul att
historiska kändisar (Celsius, Linné, Bellman) var benägna till sådana här
tankegångar.
Men att sitta och gräva i "första förekomst" av vad det är, i detta fall
svensk sf, kan av en del kanske ses som Hr Johansson som sitter och gräver i
kyrkböcker för att hitta spår av gammal adelssläkt - och därmed bli "fin".
Hitta äldsta science fictionen, toppen om det är av kända personer, och genrens
adelsanor säkras... Men man kan dock också se det som ett sätt att spåra
tankeutveckling och mönster. Man började tänka så här och så där vid den och
den tiden, och så här såg det ut... Det är inte oväsentligt. Sten läggs på sten
och blir till slut ett hus.
Och det är fascinerande att se när de första grundstenarna lades till
sf-genrens stolta byggnad!
--Ahrvid
Ps. Ordet över till Carl von Linné:
"Wid detta tillfälle påminner jag mig huru herr Preses en gång, sökte, at
upwäcka sina Åhörare til upmärksamhet, då han skulle wisa dem Yrså-Flocken.
Nämligen, han berättade en Fabel eller Liknelse, om de sju Græklands Wise, som
en gång skolat uti Athen warit församlade, at hwar och en berätta det
märkwärdigaste Under, som han hade sett här i wärlden af Skaparen framstält. En
af dem gick då i sina tancka något högre, och begynte förtälja Stjernkikarenas
mening om Fix-stjernorna, dem de alle trodde wara Solar, som hade sina egna
Planeter, och at desse Planeter wore Jordar, med Örter och Djur försedde.
De beslöto fördenskul, at anhålla hos Jupiter om tilstånd, att få resa til
Månan, på tre dagar allenast, at de måtte se hans under i denna Planet. Jupiter
gaf dem ej allenast lof dertil, utan befalte ock, at de skulle församlas på ett
högt Bärg, derifrån en sky skulle dem bårtföra til det föresatta stället.De
utvalde sig åtskilliga Följeslagare, at wara sig behjelpelige wid de naturlige
tingens beskrifning och aftagning: Kommo omsider up til Månan, aldeles
uttröttade, hwarest de funno för sig et wäl inrättat Palais, hwaruti de skulle
bo.
Första Dagen, woro de trötta af resan, och hwilade sig altså til långt in på
dagen, då de ännu wore matte, och begynte förfriska sig af de sköna rätter, som
smakade dem ganska wäl, hwaraf de blefwo högt betagne. De åskådade, denna
dagen, allenast genom Fönstren, denna oförliknelige Jorden, som war med de
härligaste Blommor utzirad, hwilka högt skimrade emot Solenes Strålar. De hörde
ock de qwittrande Foglars ljufliga sång, alt in på sena aftonen.
Den andra Dagen stodo de up af sina sängar helt bittida, at de efter förra
dagens hwila och tagne krafter skulle anställa sina rön; men då kommo Landsens
täcka Fruentimmer til dem, at hälsa på dessa främlingar, och begärde, at de
först wille förfriska sig med någon mat och dryck, samt derigenom hämta
tilräckelig styrka, innan som de gåfwo sig ut til et så beswärligt arbete.
Den smakeliga spis, de söta winer, samt dessa Möjornas täcka utseende intogo
Gästerna, lika som Sirener. En väl sammansatt musigve upfördes: de yngre
begynte at dansa och roa sig, och de gamle måste uppehållas, så att hela den
Dagen förnöttes i sällskap med det wäna Könet, til des de, som blifwit
inqvarterade i den nedra wåningen, uti Betjenternas rum, blefwo afunds-fulle på
dem, som bodde i den öfra, och der lefde så kräseligen; hwilka kommo up med
blåtta wärjor, at dela jämt emellan sig och dem. De äldre sökte, at nedtysta
dessa uppäggade, utlofwande jämwäl, at de dagen derpå, förrän något annat
företogs, skulle lagligen uptaga, utreda och i billighet afdöma denna sak;
hwarpå de förbistrade någorlunda saktade sig.
På den tredje dagen företogs och afgjordes denna träta, och då sysselsätta
anklagande, infantier, exceptioner och domslut dem hela dagen, in til dess en
hastig affärd derifrån hördes mot aftonen utopas. När detta sällskap nu
återkommo till Greækeland, samlade sig hela Landets Inbyggare til dem, at de
måtte höra dem förtälja de underwerk, som Jupiter i Månan skapat. Men de Wise
hade då ej sett annat, än en grön och med blommor brokot jord, samt trädens
qwistar fulla med qwittrande Foglar, och wisste ej det ringaste berätta, hwilka
dessa Örter och Foglar woro satte; ty blefwo de då ansedde öfwer hela
Greækeland med förakt, och hållne för owärdige Gäster.
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / Be an @SFJournalen Twitter Follower for all the latest
news in short form! / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur
(skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subj: subscribe) info
www.skriva.bravewriting.com / Om Ahrvids novellsamling Mord på månen:
www.zenzat.se/zzfaktasi.html C Fuglesang: "stor förnöjelse...jättebra historier
i mycket sannolik framtidsmiljö"! Nu som ljudbok:
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081462 / Läs även AE i nya
Vildsint Skymningslandet, årets mest spännande antologi - finns bl a på
SF-Bokhandeln! - och nya E-antologin Skottdagen,
http://www.elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id86081454 / YXSKAFTBUD, GE
VÅR WCZONMÖ IQ-HJÄLP! (DN NoN 00.02.07)
-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
- » [SKRIVA] Mer 1700-tals-sf: Linné - Ahrvid Engholm
