[SKRIVA] Mars pannkaka
- From: Ahrvid Engholm <ahrvid@xxxxxxxxxxx>
- To: <skriva@xxxxxxxxxxxxx>
- Date: Sat, 7 Jun 2008 11:28:33 +0200
Mars pannkaka
Mitrania brukar ofta ha längre ämnesartiklar. Det är i och för sig bra, men jag
blir tveksam när artikeln är så slarvigt skriven och förvirrat researchad som i
senaste numret. I "Marsianska drömmar" börjar artikelförfattaren Robert
Andersson med att gå igenom några av de sf-verk som behandlar Mars. Därom är
inte så mycket att invända. (Men jag visste inte att KS Robinson översatts -
svenska titlar anges - och det är välkänt att Bradbury *egentligen* inte skrev
om Mars utan lätt förklätt om amerikanska Mellanvästern.)
Det blir värre när artikeln kommer till vetenskapen som är rörig, ibland
felaktig eller åtminstone svagt grundad.
Innan dess några noteringar om stilistiken, som tyder på att artikeln är ett
hafsverk. Vi får veta att "utan vatten kan inga utvecklade livsformer
utvecklas" (tårta på tårta) och läsa om den "onaturligt täta atmosfären" på
Venus (är inte Venus en del av naturen? - fel adjektiv!). Icke betydelsebärande
"så" är legio i texten (nio av tio "så" kan ju strykas) och vi bjuds även på
följande paj: "Rymdresor är mycket mer komplicerade än resor mellan olika mål
här på jorden." Are you kidding! Jag trodde rymdresor var en baggis.
Så till faktabristerna:
* Artikelförfattaren kan inte bestämma sig för om solvind/partikeltryck kan
eller inte kan förtunna marsatmosfären. På sid 37 sägs si, i motsats till sid
38 och 43 där istället så sägs. (Men nu så sägs ju "så" så ofta på så många
ställen så där i allmänhet ock...så.)
* "Mars ligger längre bort från solen och borde därför logiskt haft minst
lika mycket vatten som jorden." Vilken logik är det? (Det anses att vatten
anlänt till jorden genom kometer, och då Mars är mindre är det möjligt att dess
svagare gravitation dragit åt sig färre vattengivande kometer. Men jag kan inte
till fullo utreda saken - däremot undrar jag vad "logiskt" det är artikeln
syftar på.)
* Mars "har ingen stor måne som kan stabilisera den", får vi veta. Men vilken
"stabilisering"? Har man sagt A får man säga B och förklara vad B är.
* Phobos ser "ut att vara två tredjedelar så stor som Luna". Jag undrar bara
om Phobos ser ut att vara 0,67 eller 1,67 gånger månens storlek? (Man bör
undvika så oklara formuleringar! Ungefär "två tredjedelar av månens storlek"
hade varit bättre.)
* "Att Mars var en så pass varm planet" får vi veta - men att Mars skulle ha
varit "varmt" i vår mening är inte etablerat.
* Därefter spekuleras om en växthuseffekt från vulkanisk koldioxid, tydligen
i fåkunnighet om att den kraftigaste växthusgasen är - vattenånga! (Och
förresten, jag skall inte utesluta aktiva marsvulkaner, men marsskorpan är i
snitt ca *40 km* tjock, i motsats till jordens 10 km - Mars' mindre storlek har
gjort att skorpan kylts snabbare - och magma har rejält mycket längre väg att
tränga upp.)
* Att nedslag från en småplanet skulle ha "sopat bort" atmosfären misstänker
jag är ovetenskapligt. Sådana nedslag ger troligen tvärtom *mer*
atmosfärsbyggande material!
* En slätt där "atmosfären /är / något tätare" utropas som lämplig
landningsplats då det är "lättare att bromsa in landningsfarkosten". Men sådan
inbromsning måste ske i de *övre* atmosfärslagren, och mindre tryckskillnad
nära markytan spelar härvidlag ingen roll. Nära marken måste landaren redan ha
förlorat nästan all potentiell energi - där är för sent att börja
atmosfärsbromsa.
* Det talas mycket om att den kraftigare kosmiska strålningen utesluter liv.
Men så är det inte - för mikroorganismer. Många lägre organismer tycks tvärtom
vara mycket strålningståliga, även om det inte gäller alla. (Strålning är dock
ett problem för t ex människor, men vi kan alltid förskansa oss bakom
stråldämpande väggar så mycket tid som möjligt. F ö är det allvarligaste
strålproblemet i rymden nära vissa planeter pga deras magnetfält och vid tider
för s k soleruptioner. Men det nämner inte artikeln.)
* "Att flyga direkt till Mars är omöjligt eftersom det kräver för stora
energimängder", sägs det. Syftar artikeln på at flyga i en *rak linje*? Har
någon föreslagit något så konstigt? Självfallet måste man flyga i framför allt
en s k hohmanbana. En sådan bana utnyttjar dock inte himlakropparnas
gravitationskrafter. Artikeln verkar här blanda ihop hohman- och
gravitationsslungebanor.
* Men artikeln är intill obegriplighet förvirrande om vad en hohmanbana är.
Det hela är enkelt: en hohmanbana mellan jorden och Mars är en elliptisk bana
runt solen som korsar både jordens och Mars' banor. Man startar från jorden och
väljer en ellips som korsar marsbanan vid den tid då man kan möta Mars. Givet
att man inte väljer mer exotiska gravitationsslungebanor är hohmanbanan den
energisnålaste.
* Rymdskepp har ofta två reservdatasystem, får vi veta? Varför just två? Var
har artikelförfattaren fått det ifrån? Platsen medger inte ett komplett
utredande, men om vi jämför med rymdfärjan har den *fem* datorer, var och en
kapabel att beräkna farkostens ballistik m m. Dessa samverkar på ett
komplicerat sätt med interna "omröstningar" som om jag i hastigheten räknat
rätt ger ca fyra säkerhetsnivåer mot haverier. I varje fall för detta, kanske
det mest kända rymdskeppet, kan man inte tala om "två reservdatasystem". (Det
slår mig också att ett marsskepp naturligtvis i värsta fall kunde få
navigeringsdata uppsänd från datorer på jorden. Exempelvis Apollo 13 förlitade
sig på denna ytterligare säkerhetsnivå.)
* "Tar man med sig väte /till Mars/ går det via kemiska reaktioner att
framställa vatten och metan. Vattnet kan omvandlas till syre och väte." Varför
skulle man ta med sig väte, göra vatten av det - och sedan ta tillbaka vätet
från vattnet igen? Det vore ineffektivt och slöseri med energi.
* "Man kan också tänka sig att väte kommer att användas som energikälla."
Nej, det kan man inte. Fritt, obundet väte är en bra energikälla - men sådant
finns inte. (Den lätta vätemolekylen är den första som flyktar från en
atmosfär.) Väte är enbart ett energibärar/lagringssystem. Vid tillverkning av
väte går det åt aningen mer energi än det man sedan får ut när man åter
förbränner det. Att säga att väte är en energikälla är som att säga att
elektricitet är en energikälla.
* Artikeln spekulerar över att industriell aktivitet à la jorden skulle ge
Mars extra koldioxid, för en växthuseffekt. Men det är knappast troligt om man
inte på Mars hittar stora lager stenkol och olja, samt syre att förbränna det
med. (CO2 på Mars lär snarare komma från infrusna lager av ämnet.)
* En annan spekulation handlar om att sprida mörkt damm på Mars från gruvor
på Mars' månar. Känner mig djupt skeptisk mot idén. Man strösslar inte saker
som konfetti genom en atmosfär på tusentals kilometers höjd.
* Artikeln menar att Mars vid terraforming skulle få svårt att hålla kvar en
atmosfär. Men så illa är det inte. Man räknar med att månen, som bara har halva
Mars' gravitation, skulle kunna behålla en atmosfär av jordtyp i si så där 10
miljoner år (50 ggr längre tid än Homo Sapeins funnits, i princip oöverskådlig
tid alltså). Mars skulle behålla atmosfären bra mycket längre, så lång tid att
vi inte behöver bekymra oss. (Och vad säger att vi inte kan fylla på atmosfären
efter 100 miljoner år om så behövs?)
* Vi får veta att marsdräkter är problematiska för att en rynmddräkt av idag
skulle väga 34 kg på Mars. Det är knappst problemet! Elitsoldater marscherar i
jordens gravitation många mil med packningar på 50-60 kg. (T ex marschen mot
Port Stanley under Falklandskriget.). Förutom att 34 kg sålunda framstår som
hanterligt, slipper en marsastronaut släpa på mycket av sin egen jordvikt! En
person som väger 100 kg, skulle bara väga drygt 30 på Mars, så han/hon och
dräkten skulle då väga 64 kg - hela ekipaget skulle väga 1/3 mindre än den
nakna personen på jordytan. (Problemen med marsdräkter är andra: att göra den
bekväm för längre tids användning, att ger den rörlighet, att i möjligaste mån
skydda mot strålning, temperaturreglering, hantering av kroppsavfall, osv.
Vikten är av mindre...vikt.)
* Jag har mycket svårt att tro på att marsastronauter skulle hinna bli
uttråkade av sysslolöshet. Rymdexpeditioner är komplicerade, rymdskepp är
komplicerade och man späckar dem fulla med instrument och beordrar massor av
forskning. Besättningen kommer oavbrutet att få läsa av forskningsdata, kolla
instrumenten, göra experiment, syssla med underhåll, träna kroppen (flera
timmar/dag), osv. De blir snarare överarbetade än undersysselsatta.
Det kanske finns andra tabbar och tveksamheter som jag missat. Intrycket man
får är att artikeln "researchats" genom att en massa faktoider, "snippets" och
spekulationer sammanställts från en rad disparata källor (t ex på nätet) utan
rimlighetsbedömning och försök att få allt att internt hänga ihop. Artikeln ger
inte mycket till vettig bakgrund för den som exempelvis tänkt sig skriva någon
skönlitterär berättelse om marsexpeditioner.
Jag vill slutligen anföra att jag personligen tror att det är betydligt mer
realistiskt och praktiskt att kolonisera månen än Mars. (Månen kan t o m
terraformas, om man kraschar ett antal kometer mot den för att få
atmosfärsmaterial och en snabbare rotationstid.)
Skälet är enkelt: månen ligger tre dagars resa bort - Mars ligger nio månader
bort! Det är så mycket enklare och billigare att ta sig till månen. Och om viss
mätdata stämmer, om vatten i sprickor vid måpnpolerna, kan en mänkoloni även
bli självförsörjande. Det är förstås även vad jag skildrat i min novellsamling
Mord på månen. Bosättningar blir företrädesvis underjordiska (vilket minimerar
faror med kosmisk strålning) och på månens baksida kan man bygga stora
radioteleskop för att söka efter utomjordiska signaler (månen blir en sköld mot
radiostörningar från jorden). En annan poäng är att man tror att månsanden
rymmer stora mängder av isotopen Helium-3 som förts dit av solvinden, vilket är
ett utmärkt bränsle för framtida fusionsreaktorer. Relativt små laster av
Helium-3 kan ge enorma energimängder och både motivera och finansiera
månkolonier. Och på något sätt är det ballare med kolonier på en näraliggande
himlakropp som vi kan se som mer än en prick och vi redan vet att vi *kan* ta
oss till.
--Ahrvid
--
ahrvid@xxxxxxxxxxx / ahrvid@xxxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande,
sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subject: subscribe) - och
Fantastiknovelltävlingen (deadline 1/9).
_________________________________________________________________
Connect to the next generation of MSN Messenger
http://imagine-msn.com/messenger/launch80/default.aspx?locale=en-us&source=wlmailtagline-----
SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).
Other related posts:
