Mars pannkaka Mitrania brukar ofta ha längre ämnesartiklar. Det är i och för sig bra, men jag blir tveksam när artikeln är så slarvigt skriven och förvirrat researchad som i senaste numret. I "Marsianska drömmar" börjar artikelförfattaren Robert Andersson med att gå igenom några av de sf-verk som behandlar Mars. Därom är inte så mycket att invända. (Men jag visste inte att KS Robinson översatts - svenska titlar anges - och det är välkänt att Bradbury *egentligen* inte skrev om Mars utan lätt förklätt om amerikanska Mellanvästern.) Det blir värre när artikeln kommer till vetenskapen som är rörig, ibland felaktig eller åtminstone svagt grundad. Innan dess några noteringar om stilistiken, som tyder på att artikeln är ett hafsverk. Vi får veta att "utan vatten kan inga utvecklade livsformer utvecklas" (tårta på tårta) och läsa om den "onaturligt täta atmosfären" på Venus (är inte Venus en del av naturen? - fel adjektiv!). Icke betydelsebärande "så" är legio i texten (nio av tio "så" kan ju strykas) och vi bjuds även på följande paj: "Rymdresor är mycket mer komplicerade än resor mellan olika mål här på jorden." Are you kidding! Jag trodde rymdresor var en baggis. Så till faktabristerna: * Artikelförfattaren kan inte bestämma sig för om solvind/partikeltryck kan eller inte kan förtunna marsatmosfären. På sid 37 sägs si, i motsats till sid 38 och 43 där istället så sägs. (Men nu så sägs ju "så" så ofta på så många ställen så där i allmänhet ock...så.) * "Mars ligger längre bort från solen och borde därför logiskt haft minst lika mycket vatten som jorden." Vilken logik är det? (Det anses att vatten anlänt till jorden genom kometer, och då Mars är mindre är det möjligt att dess svagare gravitation dragit åt sig färre vattengivande kometer. Men jag kan inte till fullo utreda saken - däremot undrar jag vad "logiskt" det är artikeln syftar på.) * Mars "har ingen stor måne som kan stabilisera den", får vi veta. Men vilken "stabilisering"? Har man sagt A får man säga B och förklara vad B är. * Phobos ser "ut att vara två tredjedelar så stor som Luna". Jag undrar bara om Phobos ser ut att vara 0,67 eller 1,67 gånger månens storlek? (Man bör undvika så oklara formuleringar! Ungefär "två tredjedelar av månens storlek" hade varit bättre.) * "Att Mars var en så pass varm planet" får vi veta - men att Mars skulle ha varit "varmt" i vår mening är inte etablerat. * Därefter spekuleras om en växthuseffekt från vulkanisk koldioxid, tydligen i fåkunnighet om att den kraftigaste växthusgasen är - vattenånga! (Och förresten, jag skall inte utesluta aktiva marsvulkaner, men marsskorpan är i snitt ca *40 km* tjock, i motsats till jordens 10 km - Mars' mindre storlek har gjort att skorpan kylts snabbare - och magma har rejält mycket längre väg att tränga upp.) * Att nedslag från en småplanet skulle ha "sopat bort" atmosfären misstänker jag är ovetenskapligt. Sådana nedslag ger troligen tvärtom *mer* atmosfärsbyggande material! * En slätt där "atmosfären /är / något tätare" utropas som lämplig landningsplats då det är "lättare att bromsa in landningsfarkosten". Men sådan inbromsning måste ske i de *övre* atmosfärslagren, och mindre tryckskillnad nära markytan spelar härvidlag ingen roll. Nära marken måste landaren redan ha förlorat nästan all potentiell energi - där är för sent att börja atmosfärsbromsa. * Det talas mycket om att den kraftigare kosmiska strålningen utesluter liv. Men så är det inte - för mikroorganismer. Många lägre organismer tycks tvärtom vara mycket strålningståliga, även om det inte gäller alla. (Strålning är dock ett problem för t ex människor, men vi kan alltid förskansa oss bakom stråldämpande väggar så mycket tid som möjligt. F ö är det allvarligaste strålproblemet i rymden nära vissa planeter pga deras magnetfält och vid tider för s k soleruptioner. Men det nämner inte artikeln.) * "Att flyga direkt till Mars är omöjligt eftersom det kräver för stora energimängder", sägs det. Syftar artikeln på at flyga i en *rak linje*? Har någon föreslagit något så konstigt? Självfallet måste man flyga i framför allt en s k hohmanbana. En sådan bana utnyttjar dock inte himlakropparnas gravitationskrafter. Artikeln verkar här blanda ihop hohman- och gravitationsslungebanor. * Men artikeln är intill obegriplighet förvirrande om vad en hohmanbana är. Det hela är enkelt: en hohmanbana mellan jorden och Mars är en elliptisk bana runt solen som korsar både jordens och Mars' banor. Man startar från jorden och väljer en ellips som korsar marsbanan vid den tid då man kan möta Mars. Givet att man inte väljer mer exotiska gravitationsslungebanor är hohmanbanan den energisnålaste. * Rymdskepp har ofta två reservdatasystem, får vi veta? Varför just två? Var har artikelförfattaren fått det ifrån? Platsen medger inte ett komplett utredande, men om vi jämför med rymdfärjan har den *fem* datorer, var och en kapabel att beräkna farkostens ballistik m m. Dessa samverkar på ett komplicerat sätt med interna "omröstningar" som om jag i hastigheten räknat rätt ger ca fyra säkerhetsnivåer mot haverier. I varje fall för detta, kanske det mest kända rymdskeppet, kan man inte tala om "två reservdatasystem". (Det slår mig också att ett marsskepp naturligtvis i värsta fall kunde få navigeringsdata uppsänd från datorer på jorden. Exempelvis Apollo 13 förlitade sig på denna ytterligare säkerhetsnivå.) * "Tar man med sig väte /till Mars/ går det via kemiska reaktioner att framställa vatten och metan. Vattnet kan omvandlas till syre och väte." Varför skulle man ta med sig väte, göra vatten av det - och sedan ta tillbaka vätet från vattnet igen? Det vore ineffektivt och slöseri med energi. * "Man kan också tänka sig att väte kommer att användas som energikälla." Nej, det kan man inte. Fritt, obundet väte är en bra energikälla - men sådant finns inte. (Den lätta vätemolekylen är den första som flyktar från en atmosfär.) Väte är enbart ett energibärar/lagringssystem. Vid tillverkning av väte går det åt aningen mer energi än det man sedan får ut när man åter förbränner det. Att säga att väte är en energikälla är som att säga att elektricitet är en energikälla. * Artikeln spekulerar över att industriell aktivitet à la jorden skulle ge Mars extra koldioxid, för en växthuseffekt. Men det är knappast troligt om man inte på Mars hittar stora lager stenkol och olja, samt syre att förbränna det med. (CO2 på Mars lär snarare komma från infrusna lager av ämnet.) * En annan spekulation handlar om att sprida mörkt damm på Mars från gruvor på Mars' månar. Känner mig djupt skeptisk mot idén. Man strösslar inte saker som konfetti genom en atmosfär på tusentals kilometers höjd. * Artikeln menar att Mars vid terraforming skulle få svårt att hålla kvar en atmosfär. Men så illa är det inte. Man räknar med att månen, som bara har halva Mars' gravitation, skulle kunna behålla en atmosfär av jordtyp i si så där 10 miljoner år (50 ggr längre tid än Homo Sapeins funnits, i princip oöverskådlig tid alltså). Mars skulle behålla atmosfären bra mycket längre, så lång tid att vi inte behöver bekymra oss. (Och vad säger att vi inte kan fylla på atmosfären efter 100 miljoner år om så behövs?) * Vi får veta att marsdräkter är problematiska för att en rynmddräkt av idag skulle väga 34 kg på Mars. Det är knappst problemet! Elitsoldater marscherar i jordens gravitation många mil med packningar på 50-60 kg. (T ex marschen mot Port Stanley under Falklandskriget.). Förutom att 34 kg sålunda framstår som hanterligt, slipper en marsastronaut släpa på mycket av sin egen jordvikt! En person som väger 100 kg, skulle bara väga drygt 30 på Mars, så han/hon och dräkten skulle då väga 64 kg - hela ekipaget skulle väga 1/3 mindre än den nakna personen på jordytan. (Problemen med marsdräkter är andra: att göra den bekväm för längre tids användning, att ger den rörlighet, att i möjligaste mån skydda mot strålning, temperaturreglering, hantering av kroppsavfall, osv. Vikten är av mindre...vikt.) * Jag har mycket svårt att tro på att marsastronauter skulle hinna bli uttråkade av sysslolöshet. Rymdexpeditioner är komplicerade, rymdskepp är komplicerade och man späckar dem fulla med instrument och beordrar massor av forskning. Besättningen kommer oavbrutet att få läsa av forskningsdata, kolla instrumenten, göra experiment, syssla med underhåll, träna kroppen (flera timmar/dag), osv. De blir snarare överarbetade än undersysselsatta. Det kanske finns andra tabbar och tveksamheter som jag missat. Intrycket man får är att artikeln "researchats" genom att en massa faktoider, "snippets" och spekulationer sammanställts från en rad disparata källor (t ex på nätet) utan rimlighetsbedömning och försök att få allt att internt hänga ihop. Artikeln ger inte mycket till vettig bakgrund för den som exempelvis tänkt sig skriva någon skönlitterär berättelse om marsexpeditioner. Jag vill slutligen anföra att jag personligen tror att det är betydligt mer realistiskt och praktiskt att kolonisera månen än Mars. (Månen kan t o m terraformas, om man kraschar ett antal kometer mot den för att få atmosfärsmaterial och en snabbare rotationstid.) Skälet är enkelt: månen ligger tre dagars resa bort - Mars ligger nio månader bort! Det är så mycket enklare och billigare att ta sig till månen. Och om viss mätdata stämmer, om vatten i sprickor vid måpnpolerna, kan en mänkoloni även bli självförsörjande. Det är förstås även vad jag skildrat i min novellsamling Mord på månen. Bosättningar blir företrädesvis underjordiska (vilket minimerar faror med kosmisk strålning) och på månens baksida kan man bygga stora radioteleskop för att söka efter utomjordiska signaler (månen blir en sköld mot radiostörningar från jorden). En annan poäng är att man tror att månsanden rymmer stora mängder av isotopen Helium-3 som förts dit av solvinden, vilket är ett utmärkt bränsle för framtida fusionsreaktorer. Relativt små laster av Helium-3 kan ge enorma energimängder och både motivera och finansiera månkolonier. Och på något sätt är det ballare med kolonier på en näraliggande himlakropp som vi kan se som mer än en prick och vi redan vet att vi *kan* ta oss till. --Ahrvid -- ahrvid@xxxxxxxxxxx / ahrvid@xxxxxxxxxxxx / Gå med i SKRIVA - för författande, sf, fantasy, kultur (skriva-request@xxxxxxxxxxxxx, subject: subscribe) - och Fantastiknovelltävlingen (deadline 1/9). _________________________________________________________________ Connect to the next generation of MSN Messenger http://imagine-msn.com/messenger/launch80/default.aspx?locale=en-us&source=wlmailtagline----- SKRIVA - sf, fantasy och skräck * Äldsta svenska skrivarlistan grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva- request@xxxxxxxxxxxxx för listkommandon (ex subject: subscribe).